Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-06-18 10:06, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Många talar om att den danska arbetsrätten fungerar bättre än den svenska. Framför allt finns det en mycket stor skillnad i hur både anställda, företagare och allmänhet ser på regelverket. Medan i stort sett alla i Danmark är nöjda med sin modell, är läget i Sverige det rakt motsatta. De anställda känner ingen trygghet, de som står utanför arbetsmarknaden upplever att de har svårt att komma in och företagarna anser att det minskar motiven att anställa samtidigt som det är svårt att behålla rätt kompetens vid neddragningar. I värsta fall kan det hota hela företagets överlevnad. Vad är det då som gör att den danska modellen är så uppskattad särskilt av danskarna själva? Vilka lärdomar borde vi dra i Sverige?
Anna-Stina Nordmark Nilsson är vd på Företagarna, som är Sveriges största företagarorganisation. Anders Elmér är advokat med särskild inriktning på arbetsrätt.
Turordningsreglerna i Sverige skapar inlåsningseffekter bland annat eftersom anställda tvekar att byta ut en anställning med lång anställningstid och större anställningstrygghet mot en nyanställning. Detta leder till en svagare strukturomvandling, sämre produktivitet och tillväxt samt på ett mer mänskligt plan – att en massa personer jobbar kvar på arbetsplatser där de inte riktigt trivs eller gör allt de vill och kan göra. En minskad rörlighet på marknaden påverkar vidare alla arbetstagare genom att arbeten som de skulle kunna söka inte blir lediga på grund av att personer med lång LAS-tid håller på de platserna.
Det är dessutom så att om ett företag hamnar i kris och behöver göra uppsägningar innebär turordningsreglerna att många småföretag (framför allt i sektorer med snabb teknikutveckling) har svårt att behålla kompetensen. Detta gör att de får svårare att klara sig ur en kris. LAS anses av sina förespråkare skapa trygghet hos de anställda eftersom de genom lagen skyddas från godtycke vid uppsägningar. Man kan dock fråga sig om trygghet för vem eftersom svenska anställda känner mindre trygghet än i Danmark? Tryggheten är också delvis en falsk föreställning eftersom den kan förhandlas bort av facket i alla företag med kollektivavtal. Samtidigt har kritiken mot regelverket varit hård. Ett flertal studier har t ex visat att ”sist in, först ut”-regeln gör det svårare för yngre personer och personer med invandrarbakgrund att etablera sig på en arbetsplats. Vidare har det i debatten framförts exempel på att turordningsreglerna raderat bort medvetna satsningar på underrepresenterade grupper.
Det framförs ibland att det är relativt lätt för större företag med kollektivavtal att förhandla bort/köpa bort regelverket. Vad man då missar är att många småföretag utan kollektivavtal helt saknar den möjligheten. Närmare hälften av alla småföretag som inte har kollektivavtal saknar därför denna möjlighet. Och även de småföretag som har kollektivavtal saknar i många fall de resurser som krävs för att ”köpa sig fria”. För den enskilde betyder också friköpande att turordningsreglerna givit en falsk trygghet.
Hur ser den då ut, den danska arbetsrätten?
Danmark har till skillnad mot Sverige inte lagstiftade turordningsregler för uppsägningar vid en arbetsbristsituation. Sådana regler är vidare ovanliga i avtalen på arbetsrättens område i Danmark. Även i Danmark krävs att det ska föreligga saklig grund för uppsägning. Som saklig grund räknas bland annat att omsättningen gått ned. Då kan arbetsgivaren välja att ha kvar de som företaget anser bäst lämpade för att få verksamheten på fötter igen utan att strikt behöva titta på anställningstiden. Det innebär inte att inte överenskommelser många gånger kan träffas där anställningstiden är en bland flera omständigheter som beaktas. Både de danska facken och de danska socialdemokraterna tycker att arbetsrätten fungerar bra i Danmark.
En annan effekt av systemet i Danmark är att den uppsjö av olika tidsbegränsade anställningsformer som finns i Sverige saknas där. Man har en anställning eller också har man inte det. Dansk a-kassa är mer generös än den svenska och det är en viktig komponent i det man kallar flexicurity, kombinationen av flexibilitet och trygghet (security), men viktigast för den enskilde är vetskapen om att det är lätt att få ett nytt jobb om man blir av med en anställning. Rörligheten på arbetsmarknaden är sålunda större i Danmark och arbetslösheten är lägre. Sverige har mycket att lära av Danmark och vi är övertygade om att det går att skapa en svensk flexicurity. Vi anser därför att en statlig utredning bör tillsättas med uppdrag arbeta fram en modell för svensk flexicurity med inslag av vidare undantag från turordningsreglerna och reformerad a-kassa.
Välkommen till verkligheten Sven Otto Littorin!

Svenska arbetsrätten skapad för storföretagen
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Även om LAS är en lagstiftning är det ju facket som äger frågan i första hand, så det är ju dit som företagarna ska hemställa om flexicurity.
Det märkliga är, eller kanske det självklara,
att de som förespråkar detta själva inte
kommer att vara föremål för denna flexibilitet.
De har redan sett till att få villkor som ger en
garanterad trygghet i alla lägen.
Som de bakom artikeln.
Det behövs inga fler utredningar av dessa frågor. Vad som behövs är ett beslut från minst 5 statsråd.
Flexicurity stöds av DF så hur vågar man ens andas att det skulle införas i den svenska ankdammen?
Huvudet på spiken Calle Bengtsson! Hur bara vågar man säga att något är bra som Dansk Folkeparti stödjer? Detta lär ni få mycket skit för, då det enligt den inofficiella svenska mediecensuren aldrig får yppas något positivt om ett parti som har synpunkter på den invandringspolitik som förs. Helst ska ett sådant parti inte nämnas överhuvudtaget. De ska eller får liksom inte finnas. Gör om - gör rätt!
Eller ... varför inte stå för det ni tycker utan att hyckla utan senare avböner? Det gör i alla fall den här svenska journalisten i sina träffsäkra samtidsanalyser:
www.korta.nu/jc
Hade hennes penna varit ett svärd hade huvuden rullat i svensk politik! Hon är, mig veterligen, den första svenska journalisten som törs lämna den politiskt korrekta mittfåran. Och nu är spekulationerna i full gång vem det kan vara! Håll till godo!
00 Movement: cheap silver jewelry Automatic WatchClasp: consummate Steel silver jewelry Brand : Porsche Design cheap jewelry * well useful stop-watch replica jewelry Chronograph dials. Aluminium Chronograph replica jewelry AlsoCalled: 98564420.F373 GMT Chronograph wholesale fashion jewelry WatchBracelet: suede - starless silver jewelry Crocodile * singular Japanese wholesale fashion silver jewelry automatic movement. Frank Muller wholesale silver jewelry Casablanca Mens carry wholesale silver jewelry