Svenska folkets vilja är inte särskilt intressant

Varför överhuvudtaget försöka skapa en kommunikation med det svenska folket?

Sent i torsdags kväll röstade 174 för och 172 emot nya kärnkraftverk i Sverige, dvs. beslutet att bygga ut i takt med att gamla verk stängs (så länge antalet reaktorer inte överstiger tio).

Vi hade som alla vet folkomröstning kring denna fråga mars 1980 där vi - folket - sa att alla svenska kärnkraftverk skulle vara skrotade i år. Denna lag - Lagen om kärnkraftens avveckling - upphävs nu.

Vi har under årens lopp haft sex folkomröstningar;  1922 års Rusdrycksförbud och 1955 års Högertrafik fick endast 55 respektive 53 procents uppslutning, vilket med andra ord var svalt deltagande. I första fallet röstade 51 procent nej till förbud medan 49 procent sa ja. Det blev inte heller något rusdrycksförbud, mycket för att riksdagsmajoriteten tyckte att det räckte med den redan restriktiva alkohollagsstiftningen. I andra fallet röstade nästan 83 procent nej och lite mer än 15 procent ja för en högertrafik. Trots detta beslutade riksdagen i alla fall åtta år senare att införa högertrafik, med motiveringen att antalet bilar hade ökat dramatiskt.

1957 röstade vi om pensionssystemet, där nästan 73 procent deltog och 190 röstade vi om kärnkraft där nästan 76 procent deltog. I båda fallen presenterades tre linjer där det i första fallet blev nästan 46 procent för linje ett (obligatorisk tilläggspension, främst s), 15 procent för linje två (frivilliga pensionsförsäkringar) och cirka 35 procent för linje tre (lik linje två). Alla tre linjer tyckte av olika skäl att de vann, men det blev alltså linje ett som vann formellt. I det andra fallet blev det nästan 19 procent för linje ett, 39 procent för linje två och nästan 39 procent för linje tre. Alla linjer förespråkade avveckling, även om linje ett och två generellt sågs som ja-alternativet och linje tre som nej-alternativet, och det är väl denna luddighet som gjort att kärnkraft tills nu varit en omdiskuterad politisk fråga.

Och slutligen röstade vi 1994 om EU-medlemskap där lite mer än 83 procent deltog och år 2003 om EMU-medlemskap där nästan 83 procent deltog. Då var det enkla ja och nej och år 1994 blev det lite mer än 52 procent för ja och nästan 47 procent för nej medan det år 2003 blev 42 procent för ja och nästan 56 procent för nej.

Av sex folkomröstningar har alltså folkets vilja fått råda i tre fall; kring rusdrycksförbud från 1922, kring pensionssystem från 1957 och kring EU-medlemskap från 1994. Riksdagen har i två fall gått helt emot folkets vilja; kring högertrafik från 1955 och kring kärnkraft från 1980. Jag väljer här att låta folkomröstningen kring EMU-medlemskap stå utanför, då historien ju tydligt visar att givet en tillräckligt lång tid så kan det vara helt OK göra en drastisk tvärvändning och gå emot vad folket beslutat.

Enligt vår grundlag så är folkomröstningar formellt rådgivande, men bör enligt många i praktiken vara beslutande då det är svårt för en politiker i en demokrati att öppet trots den folkvilja som manifesteras i en folkomröstning. Visserligen ska riksdagen vara fri att fatta de beslut den anser vara riktig, men om vi överhuvudtaget är bekymrade över t.ex. lågt intresse för politik och lågt valdeltagande så behöver vi också visa tydligt att det finns någon mening för folket att engagera sig för att gå och rösta. Visar politikerna istället att vad vi än beslutar i en folkomröstning så gör de ändå som de vill, kan de knappast heller kritisera oss för att vara politiskt ointresserade. Eller det kan kanske vara så att det t.o.m. passar vissa politiker med vårt ointresse för vad de har för sig och vår besatthet av kändisar och kungligheter liv och leverne?

Det är också oroande och allvarligt att flertalet massmedier har varit mer engagerade i att rapportera om t.ex. lågt stöd för monarkin inför kronprinsessans bröllop eller en amerikansk avrättning, än det faktum att det igår dels fattades beslut om att upphäva en lag skapad av en folkomröstning och dels fattades beslut om att ytterligare utveckla något som inte är ett sunt miljövänligt beslut. Har vi gått ifrån det postmoderna individualiserade samhället och trätt in i likgiltighetens och ytlighetens samhälle, där vi hellre väljer lättsmälta nyheter (likt vår hunger efter fast food) som inte kräver alltför mycket hjärnaktivitet än seriösa och djuplodande diskussioner som kräver eftertanke och reflektion?

Sophia Lövgren (13 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/23904

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Vi hade som alla vet folkomröstning kring denna fråga mars 1980 där vi - folket - sa att alla svenska kärnkraftverk skulle vara skrotade i år. Denna lag - Lagen om kärnkraftens avveckling - upphävs nu."

Du menar snarare "vi - den del av folketr som är födda före 1962". För det är ju vad det handlar om. Hela 30 år har gått sedan folkomröstningen om kärnkraft, ca tre miljoner som då var röstberättigade har avlidit, och mer än tre miljoner människor har kommit till sedan dess. Varför skulle resultatet i denna folkomröstning vara det minsta relevant idag?

För övrigt så sade röstsedeln för den vinnande linje 2 så här:

"Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd."

Eftersom någon rimlig ersättare till kärnkraften inte tillkommit så är kärnkraften fortfarande nödvändig för att tillfredsställa behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd.

Och därför innebär det tagna beslutet egentligen ingen brytning med linje 2. Det är ju dessutom fortfarande inget bestämt om det skall byggas ny kärnkraft, det enda beslutet innebär är att om någon ansöker om att få byta ut en befintlig reaktor mot en ny så är det möjligt att ge tillstånd till detta, vilket det inte var tidigare.

Permalänk | Anmäl #1 Init, 2010-06-18, 16:21

Det finns flera lovande alternativ till kärnkraft som - om pengar kunnat öronmärkas till utvecklingen av dem - hade kunnat vara väldigt realistiska ersättare nu. Det är ju det som hela avvecklingen hade kunnat leda mot: hitta rimliga alternativ.

Och det handlar inte längre enbart om vad som är vårt behov. Det handlar om vad vi kan kräva är rimliga behov, med hänsyn taget till dels andra länder och dels vår miljö. Vi är inte isolerade enheter i denna värld, särskilt inte vad gäller kärnkraft och kärnkraftskatastrofer. Och en avveckling innebär absolut inte att befintliga reaktorer ersätts med nya, så det förstår jag inte alls hur du tänker.

Och att hänvisa till att det är en folkomröstning som var för länge sedan, och därför helt OK att nonchalera, så blir det ett mycket bisarrt ställningstagande. Hur ska vi göra med våra grundlagar, som skapades av en massa döingar? Demokratin kan vi ju helt skrota, det var ju flera tusen år sedan den idén såg sitt första ljus. Röstningen igår visade på siffrorna 174 mot 172, som ändå visar på att linje två:s tankar fortfarande har väldigt många anhängare.

Permalänk | Anmäl #2 Sophia Lövgren, 2010-06-18, 18:03

Jag var 17 år 1980 och fick följaktligen inte rösta. Nu har det gått 30 år sedan omröstningen och som Init skrev här ovan är det minst 3 miljoner röstberättigade idag som inte heller kunde rösta 1980. Med ditt resonemang så behöver vi väl inte ha fler riksdagsval. Vi kan väl säga att resultatet 1982 då sossarna vann skall vara slaget i sten för all framtid, eller varför inte nöja oss med 1979 då borgarna vann med 8000 röster.

Permalänk | Anmäl #3 Håkan Thorsell, 2010-06-19, 06:01

Det har funnits en tankeförbudslag mot kärnkraft och det har givits stora subventioner till förmån för alternativa energiformer. Detta till trots har det inte lyckats att utveckla energikällor som skulle kunna ersätta kärnkraften. Dessutom har det utanför Sverige utvecklats nya tekniker inom kärnkraften som innebär att kärnbränslet utnyttjas bättre och mindre avfall skapas. Allt detta sammantaget innebär att tiden har givit kärnkraftsförespråkarna rätt och motståndarna fel.

Permalänk | Anmäl #4 Jens Y, 2010-06-19, 11:50

Beslutet kring kärnkraften i torsdags öppnar upp för falig kärnkraft, bl.a. i och med att vi (Sverige) knappast kan kritisera andra länder (med mindre möjligheter att ställa samma krav på säkerhet) att än mer utveckla sin kärnkraft. Många experter bedömer att potentialen i förnybar energi är så stor att kärnkraftsutbyggnaden inte behövs.

Här finns Maria W:s anförande: http://vimeo.com/12641011

Och här finns bl.a. pressmeddelande från Naturskyddsföreningen: http://www.politikerbloggen.se/2010/06/18/33165/

Så givet flera kompetenta kritiker skulle jag absolut inte säga att kärnkraftsförespråkare har rätt.

Permalänk | Anmäl #5 Sophia Lövgren, 2010-06-19, 17:39

Hade varit roligt med fler folkomröstningar! Det tror jag de flesta tycker.

Permalänk | Anmäl #6 Erik Karlsson, 2012-01-06, 10:01