
Publicerad: 2010-06-17 08:06, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Inom forskningen har ett paradigmskifte skett. De små tjänsteföretagen har exempelvis visat sig spela en central roll för framväxten av nya arbetstillfällen; alltså just den sorts företag som tidigare avfärdats som oviktiga och därför kommit att missgynnas av den ekonomiska politiken, skriver Nima Sanandaji.
Nima Sanandaji är vd för tankesmedjan Captus. Han utkommer snart med en bok kring vikten av entreprenörskap under kristid för Fores.
Göran Greider skriver i en artikel att Sverige har för många företagare. Entreprenörer beskrivs som att ofta vara "ett katastrofalt inslag i ett lands ekonomi" att jämföras med maffian. Författaren menar att det är "statens och det offentligas roll" att "styra företagandet åt just det produktiva hållet".
Greider drivs av en stark misstro mot företagandet och en stark vilja att se ökad statlig styrning av ekonomin. Han citerar forskning om entreprenörskap och utveckling, men tycks i grund och botten missförstå den.
De perspektiv som författaren lyfter fram vilar, i bästa fall, på en världsbild som var spridd efter andra världskriget då stordriftsfördelar och planekonomi stod i centrum för det ekonomiska tänkandet. Utgångspunkten blev då att vi borde utforma politiken utifrån de stora företagens förutsättningar.
I Sverige omsattes dessa teorier bland annat i en ekonomiska modell som de två två LO-ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidner utvecklade i början av 1950-talet. En central aspekt av denna modell var den solidariska lönepolitiken.
Lönepolitiken gick ut på att samtliga bolag i en bransch, oavsett var i landet de befann sig eller storlek, skulle betala lika höga löner. Tanken var att lönepolitiken skulle slå ut de mindre effektiva företagen, som inte skulle ha råd att anställa. Staten skulle därmed styra ekonomin till att bli mera produktiv. Och resultatet? Ja, det var att en stor del av jobben försvann i framförallt norra Sverige.
Greider refererar till ekonomiforskaren Magnus Henrekson. Samma forskare har undersökt hur det svenska skattesystemets utformning har kommit att påverka incitamenten till företagande.
Under efterkrigstiden kom socialdemokratin att bygga upp ett skattesystem tänkt att gynna stora företag med institutionella ägare som finansieras med lånade investeringar. Små företag med privata ägare, exempelvis familjeägda bolag, har missgynnats. Dessutom har inte minst tjänstesektorns utveckling kommit att hämmas av höga skattekilar på arbete.
Resultatet har blivit en cementerad näringslivsstruktur. Sverige har kommit attt domineras av stora företag, samtidigt som få nya innovativa verksamheter vuxit fram under senare år.
Forskaren Sten Axelsson har studerat utvecklingen av entreprenörsdrivna succé företag i Sverige. Mellan slutet av 1800-talet och början av första världskriget var en guldålder för framväxten av framgångsföretag. Efter 1970 avstannade dock i princip framväxten av de framgångsrika företagen.
Tror Greider att det är en slump att detta skedde i samband med att Sverige övergick ifrån en fri ekonomi med låga skatter till ett högskattesamhälle med hinder för näringslivets utveckling?
Attityderna mot företagande började lyckligtvis förändras i slutet av 1970-talet. Forskningen visade nämligen på att det planekonomiska synsättet inte stämde. Mindre och medelstora företag spelar en central roll för produktivitetsutvecklingen liksom för jobbskapandet.
Inom forskningen har ett paradigmskifte skett, som Greider tycks omedveten om. De små tjänsteföretagen har exempelvis visat sig spela en central roll för framväxten av nya arbetstillfällen; alltså just den sorts företag som tidigare avfärdats som oviktiga och därför kommit att missgynnas av den ekonomiska politiken.
Inte minst har det visat sig att en relativ liten andel av de mindre företagen står för en oproportionerligt stor del av tillväxten. De så kallade gasellföretagen är vitala för den långsiktiga tillväxten och jobbskapandet.
Ett aktuellt exempel är de drygt 7 000 företag som i slutet av 2009 hade lyckats leva upp till Dagens Industris kriterium för att vara snabbväxande gaseller. Varje år utser tidningen mindre än en halv procent av alla aktiebolag till gaseller. Gasellernas andel av den totala sysselsättningen brukar dessutom ligga kring en procent.
Ändå har de företag som Dagens Industri utsett till gaseller skapat nära 170 000 nya arbetstillfällen de senate tio åren. Att en liten grupp framgångsrika entreprenörer spelar en central roll för välståndsskapande och utveckling går möjligtvis inte ihop med Greiders ideologiska världsbild, men är inget att förvånas över.
En rad studier runtom världen har nämligen visat på att en liten andel gasellföretagare skapar många av de nya arbetstillfällena.
Det ska sägas att Greider har rätt i en punkt. Greklands mindre utvecklade ekonomi, präglat av socialism och statlig styrning, har högre andel egenanställda än moderna marknadsekonomier som Sverige och USA.
Ofta är andelen egenanställda högre i ekonomier med krångliga regleringar, höga skatter och annan tillväxthämmande politik. Men det är inte de egenanställda som är problemet. Snarare är de en oerhört viktig ventil gentemot dålig politik; människor skapar egna arbetstillfällen när politiken hämmar framväxten av nya jobb.
I grund och botten så kan vi i Sverige göra två olika val. Vi kan återvända till det system med låga skatter, stark äganderätt och goda förutsättningar till arbete och företagande som rådde under första halvan av 1900-talet. Till den tid då framgångsföretag efter framgångsföretag grundades i Sverige och spred sig som internationella succéer.
Eller så kan vi återvända till 1970-talets era, då den intellektuella klassen tävlade om vem som bäst kunde misstänkliggöra småföretagarna som skadliga exploatörer. Till en tid när diskussioner om socialisering av näringslivet fördes av de som trodde att staten borde styra alltmer av ekonomin.
Erfarenheten säger mycket om vilket av valen som skapar bästa förutsättningar för ekonomisk utveckling, teknologiska framsteg och en välfungerande arbetsmarknad.
Sveriges tätposition som välfärdsland finansierades av en industri som nästan har lämnat landet. Vad ska ersätta den och hur ska det gå till?

Skillnaden på tjänstemannamammor och företagarmammor

Den onde, den gode, eller helt enkelt en kreativ överlevare?

Mp: Greider har fastnat i industrisamhället

Det ska vara fint att tjäna pengar

Borgerlig blandekonomi skapar inte nya jobb

Restaurangerna kan erbjuda jobb och livskvalitet

Försäkringskassans rutiner sätter krokben för Sveriges tillväxt


Populister missar målet med nyföretagande

Vågar ungdomförbunden lyfta framtidens företag?

Pensionärer och ungdomar, förenen eder!


Både de anställda och egenföretagarna bidrar till Sveriges tillväxt


Sverige kan bli bäst i världen på ungt entreprenörskap

Sverige måste få fler företagare!


Det finns för många företagare i Sverige

Politiken viktig för att få fram fler företagare

Olofsson: Vi politiker kan inte skapa jobb

Socialismens fel att företagandet stannat av

Socialdemokraterna vill fälla ner Sveriges näringsliv.

Varför vågar inte våra politiker visa ledarskap i det globala racet för gröna jobb?

Också småföretagarna måste omfattas av trygghetssystemen

Närmar vi oss slutet på välfärdsresan?
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Visst ska man använda sig av erfarenhet men förutsättningarna under 1900-talet var väldigt speciella med en oerhörd ekonomisk och teknologisk tillväxt som inte kommer tillbaka.
Den närmaste framtiden kommer att präglas av baksmällan av den enorma tillväxten och då kommer det mesta att handla om att skära i det tärande.
Mera manipulation av väljarna från Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringslivs stiftelsen Fritt Näringsliv alltså ägaren av tankesmedja Timbro finansierade till viss del bildandet av startandet av Captus. Här har vi ännu ett av de namn som Svenskt Näringsliv döljer sig bakom. Det finns många, syftet är att framställa det som att väldigt många står bakom avskaffandet av välfärdsstaten i Sverige. I själva verket är det bara ett fåtal.
Mycken välskriven artikel. Till Dr PlanElefant. Jag tror att de flesta vet att Captus inte drivs av LO eller SAP till skillnad där du och Göran Greider arbetare. Dra fram lite forskning som visar att planekonomi ökar välstånd. Att oligopol är vägen till att alla får det bättre. Att de som kommer med ideer och vill göra saker på ett bättre och billigare sätt inte ska belönas. Det är vägen till mer mat på bordet till alla. Bemöt hans argument istället för hans motiv. Annars blir det ingen bra debatt. Jag vet att du kan bättre. Citera Chomsky , Myrdal den äldre eller åtminstone Keynes.
Om en offentlig person som Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv, har något att säga är det bättre att han gör direkt och inte via ombud.
Intressant artikel. Det är bra att någon kunnig lägger tid på att argumentera mot politiska extremisters konspirationsteorier.
#1 Bo T, vad baserar du det på att det inte kommer att vara hög tillväxt framöver?
Betänk bara att större delen av världens fattiga kommer att bli mycket rikare -- vilket ger fler kunder till oss och ökad världshandel.
Eller utvecklingen inom datorer; snart är robotar här som klarar av att göra transporter och navigera i halvstädade rum. Vad innebär det för produktiviteten?
Energi blir antagligen inte heller ett problem. Ala siffror verkar visa på att solenergi kommer att bli så billigt inom ett decennie att det löser mänskliga energibehov (utom på våra breddgrader, men rätt få bor så långt norr ut.) Och så vidare.
(Eller menade du de kommande 2-5 åren? Det kanske stämmer.)
@Hr Elefant
Har du inte förstått att hela debatten handlar om hur vi ska kunna bevara välfärden?
Utvecklingen har sprungit ifrån Svenskt Näringslivs propaganda.
Utvecklingen har sprungit ifrån Svenskt Näringslivs simplistiska och helt felaktiga propaganda. Organisationens enda mål är att främja skattesänkningar för landets rikaste personer.
Man lyckas också med detta så det får jag gratulera till men det är tragiskt för landet för de rikas pengar läggs i relativt sett högre grad bara på hög. De ökar inte landets ekonomiska tillväxt.
Moderaterna genomför Bildt-regeringens systemskifte i två steg. Bildtregeringen vill sänka skatterna med 250 miljarder. Regeringen Reinfeldt har nu sänkt skatterna med 100 miljarder. Nästa mandatperiod ryktas sänkningen bli lika stor. Man uppnår alltså på två mandatperioder vad Bildt-regeringen ville göra i ett steg.
OECD har länge klagat över att man beskattat låginkomsttagarna för hårt, så dessa skattesänkningar är bra. Men faktum är, om jag ser rätt, också att av skattesänkningen på 100 miljarder kronor har den rikaste tiondelen fått lika mycket som 60 procent av folket och den rikaste procenten lika mycket som 25 procent av folket.
Man lurar svenska folket med en jämlikhets-retorik lånad från Socialdemokraterna sedan genomför man i tysthet systemskiftet som regeringen Bildt var helt öppen med.
Välskriven artikel bemötandet av Greiders hånfulla artikel sker med elegans och sakargument. Hoppfullt .
#7 Doktor Eleph@nt - Jag har sett några av dina kommentarer i olika debatter och börjar misstänka att du Trollar. Kan du inte, som Ad Versus frågar ovan, bemöta argumenten istället för motiven - det kryllar av hätska utfall mot Svenskt Näringsliv, men inte ett enda bra argument.
En riktigt bra konspirationsteori går aldrig att motbevisa.
Kamrat Sanandaji !
Nja. Jag tvivlar...
Jag är nyfiken på forskarrapporterna som nämns i rubriken. Även källor. Alltså är det vetenskapligt belagt det som står i texten !
Vad genererar skatteintäkter i egentligen?
Jag tror du tycker mer än presenterar fakta. Ideologi. ??
#10 Lennart Nilsson
Josh Lerner är en av världens främsta forskare på området så för att få en inblick i aktuell forskning kan du ju ta och läsa hans och Pontus Braunerhjelms artikel här på Newsmill.
Så här beskrivs Lerner:
"I sin karriär har Josh Lerner varit flitigt engagerad som rådgivare åt regeringar och organisationer, som World Economic Forum och OECD. Professor Lerner har en mycket produktiv karriär med artiklar och böcker som haft stort genomslag I forskarvärlden. Hans senaste bok ”Boulevard of Broken Dreams: Why Public Efforts to Boost Entrepreneurship and Venture Capital Have Failed and What to Do About It”, har väckt uppmärksamhet over hela världen."
Duger det?
Karamazov !
Jag ska läsa den och tänka själv.
Tack för tipset..Fridens
Den världsbild som delas av Greiders kritiker är omöjlig som grund för en sund samhällsutveckling. Det teknokratiska synsätt som får ligga till grund för deras politiska hållning är så fritt från politiska värderingar att det lika gärna kunde ha formulerats i Folkrepubliken Kina. Syftet är mer pengar i de besuttnas fickor.
Kärnfrågan är i stället vad som utgör ett gott samhälle. Överföring av resurser från fattiga till rika leder inte till detta. Vem städar hemma hos RUT-pigan?
I grunden så är det helt rätt att det är bra med nya företag och entreprenörer MEN vi skall komma ihåg att det är viktigt att de kommer i rätt sektorer. Nima Sanandaji glömmer bort att en stor styrka i Sverige under 50 och 60 talen var det täta samarbetet mellan stat och industri. Flygindustrin hade försvaret och Saab, Vattenfall jobbade tillsammans med ASET, Televerket med Ericsson osv. Dessutom utformades energipolitiken efter industrins behov. Allt detta gjorde att vi i Sverige fick en enormt stark industri, god välfärd och låg arbetslöshet. Vi fick därmed en stark industriell exportsektor. Denna sektor har varit grunden tillsammans med råvaruexport av malm, järn, trä, papper och massa för vårt välfärdssamhälle.
Nimas resonemang är ägarcentrerat. Om ägarna får mer pengar genom sänkta skatter och företagen kan konkurrera genom lägre löner så ökar antalet företag. Men skapas jobben inte då i lågbetalda serviceyrken istället för inom industrin? Blir det inte då som i England där ägarna till företag har låga skatter men de anställda måste ha två fulltidsanställningar för att kunna överleva? Eller som i Grekland som har mängder med företag men ingen av den levererar några kända och lönsamma exportprodukter?
Det är inte kvantitet det hänger på utan kvalitee. Mängden företag är ganska ointressant utan det är till sist att kunna leverera rätt saker i rätt tid som är avgörande.
I grunden så är det helt rätt att det är bra med nya företag och entreprenörer MEN vi skall komma ihåg att det är viktigt att de kommer i rätt sektorer. Nima Sanandaji glömmer bort att en stor styrka i Sverige under 50 och 60 talen var det täta samarbetet mellan stat och industri. Flygindustrin hade försvaret och Saab, Vattenfall jobbade tillsammans med ASET, Televerket med Ericsson osv. Dessutom utformades energipolitiken efter industrins behov. Allt detta gjorde att vi i Sverige fick en enormt stark industri, god välfärd och låg arbetslöshet. Vi fick därmed en stark industriell exportsektor. Denna sektor har varit grunden tillsammans med råvaruexport av malm, järn, trä, papper och massa för vårt välfärdssamhälle.
Nimas resonemang är ägarcentrerat. Om ägarna får mer pengar genom sänkta skatter och företagen kan konkurrera genom lägre löner så ökar antalet företag. Men skapas jobben inte då i lågbetalda serviceyrken istället för inom industrin? Blir det inte då som i England där ägarna till företag har låga skatter men de anställda måste ha två fulltidsanställningar för att kunna överleva? Eller som i Grekland som har mängder med företag men ingen av den levererar några kända och lönsamma exportprodukter?
Det är inte kvantitet det hänger på utan kvalitee. Mängden företag är ganska ointressant utan det är till sist att kunna leverera rätt saker i rätt tid som är avgörande.