Tobias Krantz missbrukar statistiken

Man kan inte anta något annat än att Tobias Krantz i själva verket vet om att han missbrukar statistiken i det här fallet. Jag som studentrepresentant måste anta det för sinnesfridens skull, för nog måste ministern veta om att vad som i själva verket hänt är att fler studenter får dela på samma resurser - att det blir mindre pengar per student nu när studentkullarna ökat så mycket?

Krantz måste såklart veta om skillnaden på faktiskt studenter och utbildningsplatser. Just nu utbildar högskolorna fler studenter än de får pengar för, och hämtar resurserna till detta ur sparade utbildningsanslag. Detta innebär att kvaliteten på utbildningen sänks eftersom det finns färre resurser per student. Eftersom anslagen till grundutbildningen inte höjs finns ingen möjlighet att nyanställa lärare eller satsa på extra stödåtgärder.

Krantz har således fel när han hävdar att ökningen av fysiska studenter säger något om utbildningens kvalitet, och också när han säger att högskolan nästan aldrig haft så stora resurser som idag, så måste han vara medveten om att ökningen av medel nästan uteslutande skett på forskningssidan.

Utbildningspengarna lyser fortfarande med sin frånvaro, trotts att trycket på högskolorna från växande studentkullar ännu inte börjat avta. Följden är som sagt en sämre utbildning för studenterna, och dessutom problem för forskningen eftersom forskningspengar inte kan användas utan att det finns utbildningspengar.

Krantz vill visa att regeringens satsningar på högskolan gett resultat, men ökningen av antalet studenter har alltså ingenting med detta att göra. Utöver detta, som är Krantz huvudargument i artikeln, nämner denne också införandet av studieavgifter för utländska studenter och avskaffandet av kårobligatoriet som "kvalitetssatsningar".

Låt mig då påpeka att införandet av studieavgifter innebär en de facto minuspost på flera miljoner kronor för Lunds Universitet, som likväl är ett av de universitet som man gissar kommer att klara att locka sig till betalande studenter bäst, relativt sett. Införandet av studieavgifter kommer alltså att innebära mindre resurser till lärosätena, vilket knappast kan ses som en kvalitetshöjning.

Samma sak gäller kårobligatoriet. Eftersom man från regeringens sida inte var beredd att bidra med det finansiella stöd till kårerna som den egna utredningen föreslog som en minstanivå har flera statliga lärosäten på eget bevåg gått in och bidragit med ett omställningsstöd till kårerna. Detta stöd tas från utbildningsanslaget och kostar flertalet miljoner kronor. Ej heller denna reform kan således ses som en "kvalitetssatsning".

Christoffer Ivarsson
Tillträdande ordförande
Lunds Universitets Studentkårer

Christoffer Ivarsson (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/23818

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag kan inte påstå att jag har järnkoll på vad konflikten gäller men när man tittar till vänster om artikeln och ser hur hyperaktiv Tobias har varit på Newsmill och hur gång på gång diverse ordförande på olika studentförbund hänsynslöst attackerar honom så får man en stilla undran: är utspelen planerade?

Eller är Tobias så himla dålig helt enkelt?

Permalänk | Anmäl #1 Anna Hellsén, 2010-06-16, 17:48

Det är klart att studentföreträdarna kritiskt granskar sin ansvarig minister. Inget konstigt i det. Och om han som nu använder siffrorna på ett felaktigt sätt som gör oss oroliga att man inte ska se behovet av resursökning till högskolorna är det klart vi reagerar.

Permalänk | Anmäl #2 Christoffer Ivarsson, 2010-06-16, 20:13

@Anna: det är inte Tobias som är dålig, men den politik som han driver kan man däremot rubricera som dålig i den bemärkelsen att den driver utvecklingen i helt fel riktning.

Permalänk | Anmäl #3 Jouni Liimatainen, 2010-06-18, 07:25

Christoffer Ivarsson vet inte hur resurstilldelningssystemet för svenska högskola fungerar. Resurstilldelningen följer antalet studenter upp till ett visst tak. Tidigare år har inte högskolan presterat lika mycket utbildning som anslaget medgav. Detta belopp har därför sparats, och mer pengar betalas därför ut i år. När större andel studieplatser fylls.

Stordriftsfördelarna i undervisning är också mycket stora. Det tar inte längre tid att föreläsa inför en fylld sal i jämförelse med en tom sal. Att det blir mer tentor att rätta och seminarium att hålla påverkar, men marginaleffekten är kanske en tredjedel. Högskolornas ekonomi blir därför mycket god i lågkonjunkturår när de får många studenter, vilket också märkts i deras budgetar. Många går med ett par procent i överskott i år.

Jag håller däremot med om att högskolan behöver mer resurser, studenterna får för lite undervisning och lärarna får för låga löner. Den kritiken kan dock riktas mot alla politiker. Studentpengen har minskat med 25% på 20 år. Det märks.

Det finns dock ingen anledning att basera den debatten på felaktigt underlag.

Permalänk | Anmäl #4 Björn Svensson, 2010-06-20, 18:40