Sverige måste få fler företagare!

Är entreprenörskap viktigt? Brottas inte världens ekonomier med problem av en helt annan dignitet kopplade till länders skuldsättning, stabiliteten på finansmarknaderna, höga arbetslöshetstal och tendenser till protektionism och ökat industristöd? Vikten av makroekonomisk stabilitet ska inte på något sätt förringas samtidigt som det måste konstateras att vägen tillbaka inte endast kan ske genom kraftig finanspolitisk åtstramning och dämpad efterfrågan. Därför måste en ansvarsfull finanspolitik balanseras med åtgärder som driver på en innovationsdriven tillväxt. Entreprenören spelar en viktig roll i den dynamiken genom att initiera "kreativa förstörelseprocesser" där gamla ekonomiska strukturer utmanas och nya produkter, tjänster och processer lanseras. Det var så Sveriges välstånd en gång växte fram och svensk ekonomi sattes på en uthålligt hög tillväxtbana.

Huvudfåran i tillväxtpolitiken har under de senaste decennierna lyft fram satsningar på utbildning samt på forskning och utveckling (FoU) som kritiskt viktiga. Det återspeglas bl a i EUs s k Lissabonprocess där målet var att lyfta EU-ländernas FoU-satsningar till tre procent av deras BNP mellan 2000 och 2010. Utfallet stannade på 1,8 procent. Samtidigt kan noteras att länder med betydande FoU-satsningar kan ha ganska låg tillväxt (t ex Japan) medan länder med mer blygsam FoU-verksamhet (t ex Danmark och Irland) kan ha betydande tillväxt.

Satsningar på utbildning och FoU räcker följaktligen inte; kunskap måste också omvandlas till innovationer i nya och växande företag för att tillväxt ska skapas. Idag kan entreprenörer dessutom dra på kunskap som utvecklats i en rad länder och engagera kompetens från olika håll. Så skedde i t ex utveckling av det dansk-svenska företaget Skype. Entreprenörskapet blir i allt högre utsträckning grad globalt - man behöver bara nämna företag som Ebay, Google, Microsoft, Virgin för att förstå att "born global" är en realitet. För Sveriges del innebär det att företagsklimatet i bred bemärkelse måste vara jämförbart med andra länders.

Entreprenörskap handlar mycket om inspiration och viljan att förändra, men också om att våga ge sig in i okända projekt. Att dessa förutsättningar kan uppstå också i en välfärdsstat som den svenska blev uppenbart under senare hälften av 1990-talet. Kombinationen av spetskompetens samtidigt som den samhälleliga prestigen kring entreprenörskapet växte, liksom det förväntade ekonomiska utfallet, skapade en god grogrund för ett innovativt och teknikbaserat nyföretagande.

Landningen blev dock hård när nedgången kom i början av 2000-talet. Betydelsen av entreprenörskap och dess nytta för samhället tonades snabbt ner; det var inte längre politiskt opportunt. De goda förebilder som funnits tidigare och inspirerat andra fick istället en förlorarstämpel. Många entreprenörer hamnade i skattemässigt svåra situationer.

Utan en långsiktig politik med utgångspunkt i tillväxtens mikroekonomiska fundament - institutioner som främjar entreprenörskap och ett innovativt näringsliv - kommer inte heller en långsiktig hög tillväxt att nås. Det är entreprenörerna som kommer fram med de riktigt radikala innovationerna, bygger företag och driver på konkurrensen. Storföretagen är främst inriktade på gradvisa förbättringar i redan existerande produkter och inte organiserade för att få fram nya produkter eller tjänster som skulle kunna slå undan benen på redan gjorda satsningar. Samtidigt är de större företagen skickliga på att effektivisera, rationalisera och internationalisera sin produktion, med högre produktivitet och lönsamhet som resultat men också fallande sysselsättning.

Förutsättningarna för att starta nya företag och att höja tillväxtambitionerna i mindre företag måste förbättras; statens övergripande roll är att "kratta i manegen. Ett flöde av entreprenöriella idéer som granskas och testas på marknaden förutsätter att de individuella riskerna inte blir överväldigande och att individer inte stigmatiseras om de skulle misslyckas. Det ställer krav på en förändrad syn på entreprenörskap och företagande i politiken och hos företag, universitet/högskolor och myndigheter. Men framför allt ställer det krav på politiken. Den måste utformas så att det blir en rimlig proportion mellan den risk individen tar när en anställning lämnas för att istället starta ett företag, och den förväntade vinsten. Det finns ingen "quick fix", men vi anser att några viktiga policyområden för entreprenörskaps- och innovationsdriven tillväxt är följande:

För det första bör det svenska skattesystemets inverkan på entreprenörskap, innovationer och risktagande i en global värld förutsättningslöst granskas. Forskningen pekar särskilt på vikten av lägre kapitalskatter i förhållande till skatt på lönearbete. Det har att göra med hur arbitragemöjligheter ser ut mellan olika skattebaser. Kapital är dessutom en rörlig skattebas där skattenivån ligger förhållandevis högt i Sverige. Men också skatter på humankapitalet är viktiga. I Sveriges fall finns starka skäl att avveckla värnskatten och återgå till en högsta marginalskatt på 50 procent som också var ambitionen i 1991 års skattereform.

För det andra bör optionskatterna ses över. Nystartade företag kan inte erbjuda höga löner och "förmånspaket" bestående av tjänstebil, pensionsavsättningar, mm. För att kunna attrahera och motivera nyckelpersoner finns i många andra länder möjlighet att erbjuda aktieoptioner. Risken av att gå in i ett nystartat, osäkert företag med förhållandevis låg lön balanseras då av en eventuell framtida värdeökning i företagets aktier. I Sveriges beskattas dock aktieoptioner betydligt hårdare än i en rad andra länder, i regel som inkomst av tjänst vilket också innebär kostnader för sociala avgifter. Det innebär att entreprenören har skäl att förlägga verksamheten utanför Sverige och att det dessutom blir svårare att attrahera utländsk talang till Sverige. Aktieoptioner bör således i högre utsträckning kunna beskattas som inkomst av kapital i små, nystartade företag, precis som fallet är i andra länder.

För det tredje är tillgången till kompetent riskkapital i de tidigaste stadierna av ett företags utveckling strategiskt viktigt för dess utveckling. Riskbenägna och kompetenta investerare i tidiga uppbyggnads- och expansionsskeden förefaller vara en bristvara. Det flödar visserligen av riskkapital, men detta är riktat främst mot uppköp av redan existerande och väl etablerade företag.

Avkastningen på venture capital-investeringar har dock efter IT-hajpen i slutet av 1990-talet varit mycket svag. Under perioden 1999 till 2005 var den årliga genomsnittliga avkastningen på venture capital-investeringar noll i USA medan den var negativ i Europa (minus fem procent). Under perioden 1990 till 1998 var bilden helt annorlunda: i USA uppgick avkastningen till 37 procent och i Europa till åtta procent. Den fallande avkastningen speglar dels den eufori som rådde kring sekelskiftet med mycket stora venture capital-fonder som jagade allt för få goda idéer, dels att venture capital-branschen fortfarande är relativt ung med brist på kompetenta investerare i särskilt Europa. Investeringarna har minskat drastiskt sedan 2002 men är betydligt större under 2000-talet än under 1990-talet. Det visar också hur viktigt det är att skapa ett företagsklimat som leder till ett omfattande utbud av entreprenöriella och innovativa idéer.

Forskning visar samtidigt på betydelsen av en väl fungerande venture capital-marknad för innovationer och nyföretagande. Även om det är en minoritet av företag som får ta del av venture capital-investeringar i USA (omkring 1500 av den miljon företag som startas årligen) uppvisar dessa en mycket god utveckling; trots att det bara är en bråkdel av företagen som fått sådana investeringar svarar dessa för 13 procent av alla noterade företag, åtta procent av samtliga företags kapitaliserade värden och sex procent av antalet sysselsatta. Annan forskning konstaterar att en satsad krona i venture capital förefaller genera tre till fyra gånger fler innovationer jämfört med innovationer som kommer ur företagens egna FoU-satsningar.

För det fjärde är transparens och enkelhet viktiga aspekter. Det gäller regelverket generellt men också skatternas utformning. I Globaliseringsrådets kanslirapport presenteras en radikal förenkling av de mycket invecklade 3:12-reglerna, dvs. för aktiebolag med en begränsad ägarkrets. Regelverket skulle kunna ersättas med två procentsatser utan att de effektiva skattesatserna behöver ändras. På arbetsmarknadsområdet har tyder nya rön på att det föreligger ett negativt samband mellan strikta regleringar och tillväxtambitioner i nystartade företag.

För det femte är en förståelse för marknadens funktion nödvändig liksom att detta vägleder olika ekonomisk-politiska satsningar för att någon effekt på företagande och innovativitet ska uppstå. Att förstå marknaden är svårt för marknadsnära aktörer och ännu svårare för beslutsfattare inom politiken. Många gånger uppvaktas politiker av särintressen som på ett eller annat sätt söker vinning genom att politiken utformas på ett för dem fördelaktigt sätt (s k regulatory capture).

När det sker teknologiska genombrott är mönstret ofta ett omfattande entreprenörskap och mycket experimenterande på marknaden. Ofta sätts olika ekonomisk-politiska åtgärder in för att förstärka de processer som är igång. Framgång bygger dock på förmågan att definiera när ett marknadsmisslyckande som motiverar ett statligt ingrepp föreligger, t ex därför att osäkerhet hindrar privata investerare samtidigt som de förväntade framtida vinsterna kan vara betydande. En viktig politisk kompetens är att utforma mekanismer för att "cut the loosers", dvs dra sig ur satsningar, samtidigt som det är minst lika viktigt att det finne en viss uthållighet i gjorda insatser.

Utfallet av den ekonomiska politiken är därför helt avhängigt hur noggrann analysen är kring de problem som politiken strävar att lösa. Djävulen finns i detaljerna men är samtidigt också nyckeln till framgång. Det finns en oändlig rad exempel på misslyckade och dessutom samhällsekonomiskt mycket kostsamma ekonomisk-politiska åtgärder för att stimulera entreprenörskap och innovation: inkubatorer där ledningen framför allt berikats, offentliga satsningar på riskkapital som lett till att det privata riskkapitalet inte kunnat konkurrera, satsningar på tekniker och entreprenörskap i miljöer som saknat förutsättningar för den typen av verksamhet, perverterade incitamentsstrukturer, mm. Ofta har ambitionen varit välmenande men medlen felaktiga. Att studera erfarenheter från andra länder är i regel ett kostnadseffektivt sätt att minska riskerna att tidigare misstag upprepas.

Sverige har goda förutsättningar för en uthålligt hög och innovationsdriven tillväxt: gott om talanger, hög teknisk kompetens, en företagskultur som är lösningsorienterad och ickehierarkisk. Det förutsätter dock att politiken utformas för att skapa ett innovativt och entreprenöriellt drivet idéflöde, en förståelse för hur marknader fungerar samt en noggrann analys av effekterna av ekonomisk politiska åtgärder. Allt detta måste utgöra en integrerad del av krishanteringen i såväl Sverige som Europa; såväl dynamisk mikropolitik som makropolitisk balans behövs om vi ska komma tillbaka till en hållbar tillväxt.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/23828

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vi har redan goda förutsättningar för att starta företag.
Så om vi behöver fler företag så är det främst mer
goda ideer som krävs och inte en massa krav som
vi har hört från SAF/SN sen Eldkvarn brann.
Den brann förresten ned torsdagen den 31 oktober 1878.
På denna plats finns idag Stockholms Stadshus.

Permalänk | Anmäl #1 Bo Grahn, 2010-06-16, 20:22

Avslutningsvis nämner författarna hållbar tillväxt vilken är omöjlig om - som artikelförfattarna tycks göra - gränssättande faktorer som begåvningskurvan inte tas med i beräkningen. Om den öppna arbetslösheten summeras med lönebidrag och programdeltagande blir totalsumman för hög. Produktivitetskraven är alltså för höga i förhållande till befolkningsunderlaget.

För närvarande är det största bekymret sannolikt det alltför stora beroendet av fordonsindustrin. När någon av huvudaktörerna av kostnadsskäl flyttar sin verksamhet utomlands blir problemet akut över en natt. Och eftersom produktivitetskraven ligger på en för hög nivå finns ingen lösning.

..Eller också kan produktivitetskraven sänkas innan nedläggningsbeskedet kommer.

Permalänk | Anmäl #2 Tobias Wallin, 2010-06-16, 20:34

Jag tycker hela debatten om entreprenörer är missvisande. Vi behöver inte fler företagare utan snarare mer av en kultur av företagsamhet i Sverige. Det skulle verkligen gynna oss. Då skulle långt fler kunna bidra och dessutom på ett bättre sätt än att förlita sig på ett fåtal fixstjärnor. Lagbygget är det som gäller.

Permalänk | Anmäl #3 Anna Hellsén, 2010-06-17, 06:18

y noticeable. best replica watches Many a times they replica Paris pass off as a Cartier Tank American non defective piece itself. replica omega If you visit any Chopard Mille Miglia of these warehouses and omega watches decide to buy a best omega watches replica piece, remember there are cheap watches no chances to get replica omega watches the merchandise replaced or Rado Integral you will not be able to return it either. First on the list, Oakley Sunglasses. Oakley is the lea

Permalänk | Anmäl #4 omega watches, 2010-07-17, 04:33