Publicerad: 2010-06-14 21:06, Uppdaterad: 2012-01-12 22:01
Från år 1934 till år 1975 steriliserades i Sverige cirka 30 000 människor mot deras vilja, dessa hade under en tid haft rätt att få ersättning på 175 000 kr från staten för denna skada. De individer som efter 1975 har steriliserats på identiska grunder som tvångssterilisationerna innan 1975 anses av någon anledning inte vara tvångssteriliserade. Hur kan detta anses vara acceptabelt för ett modernt land?
Jag är sociologistudent och även transsexuell som i framtiden kommer få kravet att bli steriliserad för att få ett myndighetsbeslut verkställt.
Tiden mellan 1934 och 1975 är en skrämmande del av Sveriges mer moderna historia. Under denna tid steriliserades inte mindre än 62 888 personer mer eller mindre mot sin egen vilja - så kallad tvångssterilisering.
Med en bred politisk enighet där i stort sett alla riksdagspartier var eniga instiftade Sverige 1934 en första steriliseringslag. Denna ersattes 1941 av en nyare lag som hade vissa skillnader gentemot den tidigare. Bland annat så blev det nu förbjudet att sterilisera någon med hjälp av fysiskt våld och sterilisering ansågs också vara i princip frivillig. Dock så fanns det fortfarande vissa rättsinkapabla grupper som kunde steriliseras utan eget samtycke.
Det fanns i huvudsak tre olika skäl för att sterilisera en person: rashygieniska, sociala eller medicinska orsaker.
Under tiden från 1934 till 1975 steriliserades sammanlagt strax under 63 000 människor. Av dessa steriliserade 9% utan eget samtycke, 24% steriliserad formellt med samtycke, men under tvångsliknande förhållanden och hos ytterligare 10% fanns det klara tecken på övertalningar och påtryckningar. För ungefär 7% kan man inte fastställa om det funnits tvång eller inte, och för hälften har steriliseringen skett helt frivilligt.
Det handlar alltså om 30 000 person som har steriliserats genom tvång eller under tvångsliknande omständigheter. Alla dessa räknas som tvångssteriliserade och kunde under perioden 1999 - 2002 ansöka hos staten om ersättning för denna skada. Sammanlagt fick cirka 1 500 person vardera 175 000 kr i ersättning från staten för att de tvångssteriliserats. Detta motsvarar enbart en bråkdel av de som faktiskt steriliserades mot sin vilja.
År 1975 stiftades en ny steriliseringslag där det inte förkommer någon möjlighet att sterilisera någon mot dennes vilja. Enligt denna lag kan den som fyllt 25 år ansöka om att bli steriliserad. Även de som inte ännu fyllt 25 år, men som är myndiga, kan under vissa omständigheter ansöka om att bli steriliserade.
Man kan tycka att efter detta så måste det vara slut med tvångssteriliseringar i Sverige och allt är bra igen. Men tyvärr ser verkligheten inte riktigt ut på det viset. Fortfarande steriliseras årligen flera personer enligt punkt fyra nedan, alltså som ett absolut villkor för ett myndighetsbeslut.
Det står uttryckligen i 1§ i lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall att sterilisering föreligger som krav för beslutet. Liksom tidigare då man direkt i lagtexten tillät krav på sterilisering av rashygieniska skäl för att få rätt till abort, så ställer man nu ett uttryckligt krav på sterilisering av alla individer som ansöker om ändrad könstillhörighet.
Nu levande person, som innan 1975 gick med på sterilisering för att få genom ett myndighetsbeslut, kunde alltså få ut ett skadestånd från staten på 175 000 kr per person därför att denna typ av utpressning anses vara moraliskt förkastligt och i allra högsta grad bryta mot de mänskliga rättigheterna.
Trots detta så måste transsexuella och intersexuella i dag genomgå sterilisering för att få igenom ett myndighetsbeslut, enligt exakt samma förutsättningar som de som tvångssteriliserades innan 1975. Men av någon outgrundlig anledning så anses detta inte vara moraliskt förkastligt och anses inte heller bryta mot de mänskliga rättigheterna. Dessa transsexuella och intersexuella har inte heller haft rätt till skadestånd från staten, eftersom deras tvångssterilisering skett efter 1975.
En historisk tillbakablick på tvångssteriliseringarna finner vi i en statlig utredning som tillsattes 1997. Den fick till uppgift att utreda hur många som tvångssteriliserades, under vilka omständigheter detta skedde och i vilken omfattning dessa ska ha rätt till ersättning. Denna utrednings resultat publicerades i SOU 1999:2 och SOU 2000:20. Utredning lyfter fram vissa typsituationer som räknas som tvångssterilisering och gav rätt till ersättning enligt ovan. Nedan beskriver jag kort dessa typsituationer.
Av det här kan vi dra slutsatsen att det inte funnits en enda form av tvångssterilisering utan att det varit både omfattande och systematiskt. Tvångssterilisering har skett på alla typer av människor, allt från sinnessjuka och epileptiker till mödrar som behöver ekonomiskt bistånd och det finns till och med fall där läkaren på eget bevåg genomfört steriliseringen. Sättet det skett på har också varierat. I extremfallen har det varit allt från med hjälp av fysiskt våld till påtryckningar för att slippa förlora vårdnaden om sitt barn. Då, precis som nu, har sterilisering använts som utpressningsmedel för att få en person att rätta sig efter myndigheternas vilja, eller för att en person skall kunna få ett myndighetsbeslut verkställt.
Jag har svårt att förstå hur det kan komma sig att krav på sterilisering mot genomfört myndighetsbeslut anses vara moraliskt förkastligt innan 1975, men full acceptabelt efter detta.

Transplantationer förändrar frågan om tvångssteriliseringar

Dold ideologisk agenda driver steriliseringskravets motståndare

Hyfsa debatten om de skamliga tvångssteriliseringarna

Eberhard är okunnig om forskningen om transsexualism

Tvångssteriliseringarna lär avgöras av domstol

Sterilisering är ett juridiskt krav, inte ett medicinskt

Frågan om sterilisering är komplex vid könsbyte

Regeringen har kohandlat bort mitt människovärde

Besvikna liberaler är välkomna till Miljöpartiet

Konservativ förvirring om sterilisering

Fegt av Alliansen att vika sig för KD

Hur rimmar tvångssteriliseringar med kärleksbudskapet, KD?

Kör över KD och stå upp för transpersoners mänskliga rättigheter

När livet blir bättre förlorar vissa rätten till barn
För barnets skull - om friheten att själva bestämma över sin kropp och sitt liv

Låt tvångssteriliseringar bli historia en gång för alla

Transsexuella har legitim rätt att vilja bli föräldrar

Oppositionen bör göra steriliseringarna till valfråga
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Det är inte tvångssterilisering när man själv gör valet att byta kön. Tack och hej.
"Det är inte tvångssterilisering när man själv gör valet att byta kön."
På samma sätt skulle man kunna säga att det inte är tvång när någon steriliseras som villkor för abort. Den kvinna som vill ha abort skulle ju kunna göra "valet" att föda barnet istället. Är Grrblt för att ställa sterilisering som villkor för abort?
Trams. Om steriliseringen sker mot en persons vilja är ett tvång, oavsett ifall det sker i samband med ett könsbyte.
Jo. Det är inget "val" man gör att byta kön, det är något man måste om man fungerar så. Precis som det inte är ett val att vara homosexuell.
Tack och hej, leverpastej.
#2 Anders Püschel
Jag är inte för sterilisering som krav för något alls. Jag säger bara att det är fel att kalla det för tvångssterilisering när det inte förekommer något som helst tvång eller ens påtryckningar.
#3 Erik L Andersson
Det sker ju inte mot personens vilja. Då hade personen inte gått med på det. Om det kan vara mot ens vilja trots att man själv väljer det, så blir jag utsatt för tvångsarbete varje dag. Jag går ju till jobbet trots att jag egentligen bara skulle vilja stanna hemma och få betalt.
#4 Sven P Anderssson
Jo, det är ett val att byta kön. Det är inget val att bli homosexuell, men det är ett val att till exempel be staten om ett medicinst ingrepp som får en att sluta vara homosexuell. Man gjorde inte valet att födas till det ena könet, men om man inte trivs med det könet måste man alltid GÖRA VALET att byta.
Det säger väl sig självt att ett könsbyte inkluderar sterilisering (än så länge) eftersom könsorganen skärs sönder och görs om. Eftersom myndigheter inte får utföra sterilisering utan att patienten har ansökt om det måste patienten ansöka om sterilisering för att få sitt könsbyte.
Det hela är alltså en konsekvens av att man har förbjudit staten att utföra steriliseringar utan att patienten uttryckligen ber om det. Förstår du inte bättre att ett könsbyte innebär sterilisering så ska du nog läsa på bättre innan du ber om ett!
Grrbit: Så du menat att den stora majoriteten som mellan -34 och -75 anses ha blivit tvångssteriliserade egentligen inte är tvångssteriliserade? Och att det var fel att ge dem rätt till ersättning?
Du anser också att det vore rätt att till exempel avkräva sterilisering för att få svenskt medborgarskap för vissa grupper? Det är trots allt identiskt resonemang.
Stefan: Nu har du verkligen ingen koll alls. Genomför man en operation som i sig innebär sterilisering för att lösa ett annat problem, som till exempel testikelcancer och könskorrigeringar så behövs det inget godkännande för sterilisering. Det står till och med i lagtexten.
Du ska också veta att könskorrigerande operation är inte ställt som krav för att få juridisk fastställelse. Så de som ansöker om juridisk fastställelse ska alltså steriliseras oavsett om de kommer genomgå könskorrigerande operation eller inte.
#7 Lisa Olsson
Du kanske borde lägga lite mer tid på att läsa vad jag har skrivit och sedan försöka igen. Jag har inte sagt ett ord om att jag tycker att det det är rätt att avkräva sterilisering för något alls. Jag skrev uttryckligen att jag tyckte det är fel.
Läser man ovanstående kommentarer så slås man av förhållandet att det diskuteras teknikaliteter i samband med sterilisering mm, men inte ett ord om hur ett samhälle är beskaffat som tillgriper sterilisering mot sina medborgare i sådan utsträckning och på så varierande grunder, samt det faktum att media totalt har missat sin roll i samhället - att upplysa medborgarna. Demokrati???
Det är så osakligt. Artikeln tar upp de tvångssterilieringar som förekommit. Bra så. Men håll isär begreppen!
Idag tvingas ingen till sterilisering. Den som byter kön från kvinna till man blir steril - det är en följd av operationen. Vad det gäller är att lagstiftningen inte ger möjlighet att inom den offentliga sjukvården byta kön från kvinna till man, men ändå behålla livmodern och möjligheten att föda barn.
"Det är inte ett val att byta kön, det är någon absolut nödvändigt" sägs ibland, exempelvis i kommentarerna ovan. Men är det absolut nödvändigt att låta operera om sig från kvinna till ett mellanting - en man som föder barn? Då är det nog snarare fråga om en könsidentitetsförvirring som kräver något annat än operationer.