Fyra argument för att Sverige ska hålla sig utanför eurosamarbetet

Jag orkar inte läsa alla korkade argument nu, kanske gör jag det senare, men som vanligt ger kommentarerna mer än artiklarna.

Givetvis ska alla beskattningsområden ha utbetalningar som resultat av föregående periods saldo.

Ett år är alla barnbidrag, bidrag till kultur, löner till offentliganställda, med med skattebetalda ersättningar 108% av det avtalade och beslutade, ett annat år kanske 98%...
På så vis lär sig alla att resursslöseri, straffar sig.

Företag kunde gå mer på den amerikanske modellen med bonus.

Kanske ska 20% av lönen vara bonus som beror av resultatet?

Då stimuleras flyttning både geografiskt och mellan yrken.

Alla som har minst 80 i IQ inser att vi med enkelhet kan skapa ett dynamiskt system med fast valuta...

Jag vill arbeta för en världsvaluta.
En där alla naturtillgångar i form av biologiska och geologiska värden, blir basen..

Så ska alla länder tvingas dra in sina ekonomiska zoner allt eftersom systemet fungerar.

Allt fiske och all utvinning av metaller (faktiskt blir det mycket mer lönsamt än olja och gas, då vi snart har så billiga energisystem att dagens priskonkurreras ut) övervakas (transponder på var fiskebåt och satellitövervakning, visst en gigantisk kontrollapparat, men den kan göras automatiserad) och regleras på ett hållbart vis.

Den nya världsvalutan ska bara finnas elektroniskt och alla transaktioner registreras (datalagringskraften ökar exponentiellt) på så vis kan lite korruption eller annan ekonomisk brottslighet förekomma i den valutan.

Så till min utopi.

Då det blir runt 20% billigare med en stabil valuta, kan alla transaktioner beskattas (Tobinskatt, vilket jag hatat hela tiden, men om den som i detta fall blir ett konkurrensmedel, då så).

Så stora köp görs i den nya valutan, lite mindre än dagens valutaförsäkringskostnader, blir en skatt.

Allt bistånd från alla länder 0,5% av BNP (kanske genom momsandel) sätts in på kontot för global välfärd.

Alla i världen (som vill) får ett personligt bankkort, med DNA iris, fingeravtryck och fotografi, så får de ersätta med 5symboler, men vart 4:de år förnya kortet (eller vid förlust)..

På dessa konton sätts kanske först in 15€/veckan, med ett system som stoppar insättningar om kontot har över 20€ (så får först de som bäst behöver det, köpkraft).

Så småningom kommer detta system konkurrera ut alla överföringar, mellan samhällen och individer.

Jag skulle kunna skriva i evigheter om de långsiktiga fördelarna med detta system, men då säkert de flesta gett upp att läsa, ger jag upp att skriva.......

Häpp!

Som vanligt politiskt vinklat (Newsmill kanske ställer en plats på valbloggen till förfogande?). Här blandas det friskt mellan genomsnittlig statistik och individuell statistik - allt efter behov.

Förtroendeingivande för de troende kanske men knappast för kritiskt tänkande individer.

Dessutom lämnades den politiska aspekten i EMU-projektet helt därhän.

Tack för artikeln, Hedi Bel Habib. Att du sågas av de två föregående kommentatorerna på det här forumet, som är så ytterst frekventerat av folk som befinner sig långt ut på högerkanten politiskt sett, är inget att hänga upp sig på.
-
Själv skulle jag dock vilja att du gav lite mer ingående statistik angående Danmarks och Sveriges ekonomier. Vi som bor i Skåne kan inte låta bli att få intrycket att den danska ekonomin är starkare än den svenska. Många svenskar reser till Danmark för att jobba, men det är inte så många danskar som blir anställda på den här sidan sundet. Danskarna kommer hit och handlar hos oss, men vi har inte råd att handla så mycket av deras dyra varor.
-
Så skulle du kunna säga lite mer om hur det egentligen förhåller sig med de danska och svenska ekonomierna?

Det är ett par problem med de här punkterna.

1) Varför jämför du EU-15, USA och EU-27? Borde det inte vara intressantare att jämföra Sverige med Euro området för att få en ordentlig bedömning om det verkligen går bättre för Sverige än Euron?

2-5) Har inget att säga och tycker analysen är korrekt med ett fåtal undantag. Först är det vanliga med statistik, vad säger siffrorna? Vad är kausiliteten mellan arbetande timmar och Euron? Vilken påverkan har Euron på detta? Därmed skulle jag ifrågasätta siffrornas relevans för ditt påstående.

För det andra förutsätter du att Riksbanken alltid kommer vara självständig vilket vore det optimala, men när det finns politiker som anser att man ska gå in och styra upp för att kunna upprätthålla full sysselsättning oavsett konjunkturläet föredrar jag en EMU-tröja över ekonomin för att motverka det.

# 3 Ann,
Danmark har drabbats hårdare av finanskrisen än Sverige till följd av agressivare kreditbeteende hos danska banker. Sverige har lärdomarna av bankrisen från 90-talet och svenska banker har tagit begränsade risker i huvudsak i Baltikum (även om detta var onödigt). Sverige har klarat sig bättre än Danmark trots att Sverige har betydligt mer konjunkturkänslig export. Danmaks exportprodukter brukar kallas för "a-cykliska", men den här gången har detta inte fungerat som under tidigare konjunkturer. En märkbar skillnad är balansen i statsfinanserna, som är avgörande i små ekonomier. Danmark hade ett budgetunderskott på minus 2,8% av BNP år 2009 jämfört med minus 0,5% i Sverige. År 2010 är underskottet i Danmark minus 5,5% av BNP jämfört med minus 2,9% i Sverige. År 2011 beräknas Sveriges budgetunderskott uppgå till minus 1,7% av BNP jämfört med minus 4,8% för Danmark. Med tanke på att statsfinanserna är mycket känsliga både i Sverige och Danmark har Sveriges stora fördelar att nå finansiell balans lång före Danmark. Bra statsfinanser är också en förutsättning för att kunna bemöta ny finansiell oro.

Självklart är det bättre med en egen flytande "fiat" valuta, det ger större handlingsfrihet. Att gå in i jEuron skulle ju vara rena vansinnet.

En enskild nation som Sverige kan bedriva "beggar thy neighbour" politik mot resten av världen, världens största handelsblock som EU kan inte göra det. Den svenska "beggar thy neighbour" politiken är inte generellt applicerbar.

Att kronan gick ner under den gängse relationen till Euron, båda sjönk mot dollarn, berodde på Riksbankens aggressiva räntesänkningar. Det mesta av denna skillnad relativt Euron/dollarn har nu hämtats in av euron. Med tanke på att Sverige med konstanta exportöverskott på 7-8% går in för en så aggressiv "beggar thy neighbour" politik kan man fråga sig om landet överhuvudtaget hör hemma i en ekonomisk gemenskap som EU. Men vi är ju så små i sammanhanget endast ca 1,8% av EU invånarna bor i Sverige.

Hade alla länder inom EU eller världen bedrivit en sådan brutal "beggar thy neighbour" politik hade världens handel befunnit sig i ett betydligt sämre läge än den gör. Problemet denna gång är det betydligt svårare att se var underskottsländerna och de som är villiga att sätta sig i skuld för att länder som Sverige ska kunna ha överskott. Det är ju ett bokföringstekniskt faktum att om någon ska ha ett överskott måste någon annan ha ett underskott. Och i princip blir det överskottsländerna som måste låna ut till sitt överskott till underskottsländerna för att det ska fungera. Alltså måste Grekland, Sapnien, USA etc ha underskott för att vi ska kunna ha överskott. Det är ett bokföringstekniskt faktum, om inte detta ska gälla längre måste också 500 år av dubbelbokföring vederläggas.

"Ett väletablerat budgetpolitiskt ramverk i form av överskottsmål, utgiftstak, kommunalt balanskrav med mera är ett viktigt stöd som gör en liten valuta stark och minskar risken för kortsiktighet i finanspolitiken."

Det är naturligtvis teoretiskt möjligt för Sverige att ha överskott i finanspolitiken utan att ha överskott i utrikeshandeln men praktiskt skulle det ställa till betydande problem. Ibland undrar man om dessa som ser överskott i de offentliga finansern förstår att dessa "kräver" överskott i utrikesaffärerna.

Nu är det få länder i världen som har Sveriges överskott i sina utrikesaffärer. Vi lever i en värld där speciellt den privata sektorn varit högt skuldsatt, denna sektor håller nu på att "spara" dvs att minska sin skuldbörda, det minskar efterfrågan och även investeringar i ekonomin. Detta, att minska skuldbördan i privat sektor, kan bara ske på två sätt, antingen att den offentliga sektorn eller utlandssektorn har underskott gentemot den privata sektorn i respektive land.

Problemet är att politikerna i Europa inte verkar förstå sektorssambanden.

"Domestic Private Sector Financial Balance + Fiscal Balance + Foreign Financial Balance = 0"
"Note that it is impossible for all three sectors to net save – that is, to run a financial surplus – at the same time. All three sectors could run a financial balance, but they cannot all accomplish a financial surplus and accumulate financial assets at the same time – some sector has to be issuing liabilities [borrowing]."

"Again, keep in mind this is an accounting identity, not a theory. If it is wrong, then five centuries of double entry book keeping must also be wrong."
Rob Parenteau of the Levy Institute

Att länderna med balans eller underskott i sina utrikesaffärer nu på något mirakulöst sätt skulle få överskott i dessa förefaller otroligt. Dessa har i många länder, men naturligt nog inte i t.ex. Grekland och Italien, en privat sektor som är kraftigt skuldsatt. Ska den nu med forcerad politik få balans eller överskott i offentlig sektor är där bar en sektor som kan stå för underskottet, dvs deras privat sektor, detta kommer att leda till en depression och efterfrågefall i stor omfattning. Även i Sverige är hushållsdelen av den privata sektorn lika skuldsatt som i t.ex. Spanien, Portugal och Irland.

Även den gamle Världsbanks lakejen M Wolf som nu häckar på FT inser det problematiken vi befinner oss i.
Why plans for early fiscal tightening carry global risks