DEBATTINLÄGG ANGÅENDE REGERINGENS UPPFÖLJNING AV HANDIKAPPOLITIKEN "Vi känner inte igen oss"

Regeringen har nyligen presenterat sin skrivelse (2009/10:166) med rubriken Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt. Det är den sista uppföljningen av handikappolitiken som omfattar perioden 2000 - 2010. Enkelt uttryckt konstaterar regeringen att mycket konkret har gjorts för att förbättra möjligheten till vår delaktighet i vardagen. Viktiga områden där framsteg uppnåtts är ökad tillgänglighet i samhället, bättre möjlighet att använda kommunikationer samt de insatser som genomförts på arbetsmarknadsområdet. Regeringen konstaterar dock att det finns behov av ytterligare förbättringar.

Vi är många som är mycket kritiska till regeringens uppföljning. Förbundet Rörelsehindrade (FöR) har tagit initiativ till detta debattinlägg och flera organisationer har ställt sig bakom.

Vi känner inte igen oss i den beskrivning av verkligheten som regeringen målar upp!

När det gäller de hinder vi utsätts för genom otillgängliga byggnader, miljöer, kommunikationer och tjänster är det fortfarande allt för ofta vi tvingas avstå från att delta i våra barns skol och dagismöten på grund av att många skolor och dagis är otillgängliga. Vi väljer film efter hur tillgänglig biografen är. Möjligheten att åka tåg är i högsta grad osäker och beroende på om SJ prioriterar att tillhandahålla fungerande liftar, vilket man inte gör under långa perioder. På arbetsmarknads-området är det fortfarande endast fyra av tio personer med nedsatt rörelseförmåga som har arbete och av de som har anställning är det endast en av dessa fyra som har anställning på den så kallade öppna arbetsmarknaden.

Regeringen blickar framåt i sin skrivelse och slår fast att de övergripande målen för handikappolitiken bör gälla även i framtiden. I skrivelsen anges viktiga strategiska samhällsområden som utgår från de nuvarande sektorsmyndigheterna. Man konstaterar att den fortsatta politiken måste vara tvärsektoriell med uppföljningsbara mål.

Inom tillgänglighetsområdet uppvisar regeringen en fortsatt tilltro till plan- och bygglagen och enkelt avhjälpta hinder som tillräckliga åtgärder. Den otillfredsställande situationen att underlåtenhet att åtgärda bristande tillgänglighet inte betraktas som diskriminering avfärdar (!) regeringen med att denna fråga övervägs inom regeringskansliet. Regeringen uppvisar här en senfärdighet som är svår att förstå.

En strategi för den framtida handikappolitiken för perioden 2011-2016 kommer att presenteras av regeringen, men först efter valet. Det är slående att regeringen fortsätter tala om att riktpunkten är ökad tillgänglighet. Är det inte dags att målet formuleras som tillgänglighet i vår vardag eftersom det handlar om mänskliga rättigheter till ett värdigt liv? Inom arbetsmarknadsområdet sätter regeringen tilltro till ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter om en viljeinriktning av behövliga åtgärder. Kan detta vara tillräckligt? Insatserna inom området socialpolitik skall kännetecknas av respekt för den enskilde personens integritet! Vi har svårt att tro på detta i en tid då vi granskas mer än någonsin. Det senaste exemplet på ovärdig granskning återfanns i förslaget till bedömningsinstrument inom området personlig assistans.

Undertecknande organisationer kräver att regeringens och oppositionens framtida politik utgår från den verklighet vi lever i!

Vi vill ha besked om

hur den framtida handikappolitiken kommer att se ut från såväl regeringsalliansen som oppositionen, hittills lyser dessa frågor med sin frånvaro i nästan samtliga partiers prioriterade valfrågor?

om och när ett förbud mot diskriminering i form av otillgänglighet kommer genomföras och hur den lagstiftningen kommer att se ut?

hur vi med egna erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningar kommer kunna påverka den politik som skall genomföras så att FN-konventionens innehåll blir verklighet?

hur respekten för den enskilde individens integritet skall säkras i all verksamhet i enlighet med FN- konventionen?