Ny biståndsstruktur - där säkerhetsbistånd är prio ett

I dag har Sverige ett enprocentsmål för bistånd. Detta är att kasta pengar i sjön om inte rätt
prioriteringar och rätt struktur finns för hur bistånd ska ges och utformas. Pengarna används på
områden där de inte gör nytta, exempelvis när man sänker pengar till diktatoriska eller instabila
stater som svindlar bort pengar till fel ändamål. Det är viktigt att Sveriges biståndspolitik utgår från
varje lands specifika behov, samt utgår från den utvecklingsfas landet ligger i. Ett land som
Afghanistan har exempelvis svårt att tillvarata bistånd om det inte finns en militär närvaro. Om
säkerhet och stabilitet är uppnådd är nästa steg att bygga upp en offentlig och privat sektor. Sveriges
bistånd bör prioriteras på följande sätt:

1. Säkerhet
Det är viktigt att säkerheten prioriteras först. Om ett land är instabilt och osäkert, exempelvis vid
krig,diktatur och så vidare kommer övriga biståndsinsatser inte att nå målen. Säkerheten ska då bli
första prioritet. Säkerhet måste finnas för att samhället skall fungera och det är omöjligt att bygga
upp ett land om säkerheten inte kan garanteras.

2. Offentlig sektor
När säkerheten har garanterats är uppbyggnaden av demokratiska och välfungerande institutioner
viktigast. Även infrastruktursatsningar från den offentliga sektorn bör finansieras. Utan fungerande
infrastruktur uteblir investeringar och därmed utveckling. För landets långsiktiga utveckling måste
utbildningssystem byggas upp och fungera väl. Utan den offentliga sektorn är dessa satsningar
omöjliga. Möjligheter till vård och kollektivtrafik behövs för att samhällen ska fortsätta utvecklas.
Uppbyggnaden bör förslagsvis utföras av externa aktörer, som olika biståndsorganisationer som
UNICEF, då korruption är en risk om man ger bidragspengarna till statliga interna aktörer.

3. Privat sektor
När de grundläggande offentliga myndighetsfunktionerna är uppbyggda kan man börja med olika
insatser för att få igång en levande privat sektor. Exempelvis mikrolån är en bra metod för att
människor ska få råd att satsa på olika idéer. Även större lån med förmånliga räntor för att bygga
upp större projekt som kan sätta igång tillväxten i landet bör ges. Får landet igång en fungerande
företagsgrund underlättar det för ytterligare investeringar och landet kommer att kunna få en
långsiktig tillväxt som inte är biståndsberoende.

Andra idéer på förändringar av svensk biståndspolitik:

1. Ge aldrig pengar direkt till offentlig verksamhet eller substitut för offentlig verksamhet. Lån till
förmånliga räntor är ett alternativ
2. Ställ högre krav på mottagare, stater som ska få förmånliga lån ska ha något form av grund för
demokrati
3. Mer pengar till forskning som utvecklar utvecklingsländer
4. Skänk aldrig pengar till enskilda företag
5. Humanitärt bistånd ska fortfarande ha hög prioritet
6. Möjliggör kompetensutveckling genom att skapa fler stipendieplatser på svenska universitet för
studenter från länder som ej har fungerade utbildningsväsenden
7. Våga lägga ned, göra om och göra rätt med verksamhet som inte ger önskat resultat
8. Uppmuntra till ökad handel mellan länder
9. Riv murar! Avskaffa alla tullar och handelshinder
10. Avskaffa subventioneringen av egenproducerade varor i Sverige och EU

Andreas Froby, Distriktsstyrelseledamot för Liberala ungdomsförbundet Storstockholm

Oscar Wissén, Ordförande i Utrikespolitiska arbetsgruppen Liberala ungdomsförbundet Storstockholm

Victor Zetterman, Ledamot i Politiska utskottet - Liberala ungdomsförbundet Storstockholm

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/23538

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Istället för att fråga de aktuella länderna så ska ni sitta i en källare i Stockholm och bestämma hur det ska se ut i Namibia.

Det här är ett förslag på miljöpartinivå.

Permalänk | Anmäl #1 Anders Olsson, 2012-02-16, 12:04