Ölet historiskt viktigare än vinet

Det är ingen hemlighet att vinet genom tiderna har intresserat oss mer än ölet. Ölet har inte haft samma status och har länge ansetts vara mindre civiliserat. En historisk orsak kan vara så enkelt att det mesopotamiska ordet för "öl" (šikaru) felaktigt översatts till "vin" eller "starkt drink". En annan är att man i de tidiga civilisationerna handlade med grödor och vin - inte vindruvor och öl. Vin är hållbart över tid - och därmed ett handelsobjekt - medan ölet var en lokal färskvara. Det är dessutom enklare att spåra vinrester (vinsyra) än ölrester (kalciumoxalat) från arkeologiska fynd. En intressant om inte historiskt korrekt pusselbit är bibeln, där vinet vid flera tillfällen (Noaks plantering av en vinranka eller vid den sista måltiden) ges en stor symbolisk betydelse.

När den neolitiska revolutionen bröt ut kunde människorna i de tidiga civilisationerna odla mer föda än vad de behövde för att överleva och överflödet möjliggjorde bl.a. öltillverkning. Då vin skördas en gång per år, kräver stora odlingsarealer och högt tekniskt kunnande, var det enklare att brygga öl av bröd än att odla och framställa vin. Öl innehåller dessutom viktiga ämnen som kolhydrater, vitaminer samt proteiner och då alkohol tar död på skadliga mikroorganismer var ölet mer säkert att dricka än dåtidens vatten. Ölet blev därför en basvara i kosten och säkert, med det samtidiga ruset, en trevlig kulinarisk nödvändighet.

Det är tydligt att ölet hade en viktig plats i de forntidiga samhällena. Flera skriftliga källor - bl.a. eposet Gilgamesh samt Hammurabis lag - beskriver ölets vikt. Många artefakter från Egypten visar visuellt hur öl bryggs och de visar på kopplingen mellan kvinnor och öl, eftersom det var kvinnorna som bryggde ölet. Andra exempel på den kopplingen kommer från Gilgamesh, där Enkidu lär sig dricka öl av en prostituerad kvinna och på funna artefakter med kvinnor och män som dricker öl.

Tack vare sugrör kunde ölet filtreras från skräp och man undvek att få i sig insekter. Organiska sugrör (växtstrån) har naturligtvis försvunnit med tiden men man har vid utgrävningar funnit ölsugrör av ben och metall. Ett bevis för ölets betydelse över tiden är att man funnit sådana strån härstammande från tidig bronsålder till järnålder och på från varandra spridda platser som dagens Israel, Syrien och Egypten.

I Mesopotamien har mängder av "ölflaskor", keramiska krukor med hål i botten, återfunnits. Det som man tidigare trodde var vikter - runda stenar med ett hål - har visat sig vara jässkydd. Hålet har tillåtit att ölets gaser trängt ut samtidigt som mikroorganismer hindrats att förorena ölet. Mängden fynd vittnar om ölets utbredning och därmed dess vikt i de tidigaste civilisationerna. Så trots vinets attraktionskraft genom tiderna borde ölet placeras på samma historiska piedestal.

Så när du dricker en god öl under kommande fotbolls-VM eller vid ett dignande sillbord på Midsommarafton - skänk en tanke på de första öldrickarna i Mesopotamien.

Niklas Kristoffersson (1 artiklar)
http://niklaskristoffersson.blogspot.com

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/23542

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vi ska förstås inte glömma ölets betydelse för långväga sjöfart! Humlens konserverande effekt gjorde öl mycket bättre än vatten för längre resor.

Permalänk | Anmäl #2 Stefan S, 2010-06-11, 19:03

Det hade varit intressant att påpeka, ursprungligen innehöll drycken flera olika örter. Ofta användes ingen humle alls, men idag används som regel enbart humle. Undantaget är väl vissa kryddade julöl som finns i handeln. Inom mikrobryggerinäringen finns dock medvetenhet om detta. En handfull mikrobryggerier har producerat omhumlad örtöl. Inga stora mängder förstås, men nog för att visa ett spirande intresse bland mikrobryggerierna. Möjligtvis kan utvecklingsmöjligheter för näringen finnas i en återgång till uråldriga bryggartraditioner. I synnerhet då andra örter ofta kan ha helt andra effekter än den lugnande humlen.

Permalänk | Anmäl #3 Erik L Andersson, 2010-06-11, 19:17

#4 Magnus Johansson,
Den omständigheten säger enbart att exemplet är ryckt ur ett sammanhang. Kanske du ska vara lite försiktig innan du drar allt för stora växlar om det. Så att du inte drar några förhastade slutsatser. Enkidu var nämligen en vilde innan han träffade den "prostituerade" kvinnan i exemplet, Shamat. I Gilgamesheposet lär hon Enkidu att leva som en civilierad människa, och tack vare Shamat blir han sedan bästa vän med Gilgamesh.

Permalänk | Anmäl #6 Erik L Andersson, 2010-06-15, 12:26