Så kan tiotusentals arbetslösa få ett jobb

Men ungdomsarbetslösheten var skyhög även 2006 då det närmast rådde överhettning och statsministern hette Göran Persson. Med andra ord har vi att göra med ett symptom på brister i det svenska företagsklimatet som förefaller finnas kvar oavsett regering. Ett annat symptom är att det inte skapats några nya jobb netto i privat näringsliv sedan 1950-talet. Hela ökningen av antalet jobb i Sverige har skett i offentlig sektor.

Som företagare är jag orolig för att den kommande riksdagsdebatten allt för mycket kommer att handla om vem som bär ansvaret och därtill inrikta sig på ”åtgärder” snarare än på de verkliga problemen. I vilka slutsatser borde då en riksdagsdebatt om att minska arbetslösheten landa? Den viktigaste slutsatsen är att förutsättningen för att folk skall få jobb är att det finns många lönsamma företag som kan anställa, att man direkt ser en koppling mellan lägre kostnader för företagen och nyanställningar, investeringar och tillväxt. De mest akuta åtgärderna kan sammanfattas i några punkter:

• En politisk samsyn om att den halverade arbetsgivaravgiften för ungdomar skall vara kvar, värnskatten avskaffas och jobbskatteavdraget behållas. Skatterna på arbete skall inte öka i något inkomstskikt.

• En politisk samsyn om att RUT- och ROT-avdragen skall vara kvar.

• En politisk samsyn om att förmögenhetsskatten inte skall återinföras och att kapitalinkomstskatt och bolagsskatt skall sänkas.

• En politisk samsyn på energiområdet. Svenska företag och industri måste tillförsäkras stabil energiförsörjning. Höjda bensin och kilometerskatter bör avföras från dagordningen.

• Företagens regelbörda bör minska kraftigt.

• En halvering av moms i tjänstesektorn och inte minst restaurangbranschen är nödvändig.

När det gäller arbetsmarknadspolitiken är det viktigt att a-kassan fortsätter att vara en omställningsförsäkring och inte får karaktären av en evig försörjning. Turordningsreglerna måste reformeras och förutsättningar skapas för en mer rimlig nivå på lägstalönerna. På så sätt öppnas arbetsmarknaden för unga människor som söker sina första jobb.

En riksdagsdebatt som i vilket fall landade någonstans i närheten av ovanstående skulle vara ett genombrott i kampen mot arbetslösheten och för ett Sverige med större företagsamhet, konkurrenskraft och tillväxt. Förslagen är som synes inte särskilt omvälvande. Balansen mellan arbetsmarknadens parter skulle i allt väsentligt kvarstå. Socialförsäkringssystemet skulle behålla sin nuvarande roll och Sverige fortsätta att vara en välfärdsstat med skattetryck på rekordnivå. Men på marginalen skulle dessa förändringar göra stor skillnad och ge tiotusentals människor chansen att få anställning, utveckla sina företag och komma i egen försörjning.

Är verkligen lite av den politiska prestigen ett för högt pris för att uppnå detta? Det är en fråga vi alla bör ställa till våra politiker.

Jeanette Bohman (20 artiklar)

Anmäl