Öl är inget under

"Tyvärr är det så att de små enheterna saknar förmåga att leverera en jämn kvalite´varför resultatet ofta bli ett upp och ett upp i minne."
Vilka av t.ex. Dugges, Oppigårds, Nynäshamns Ångbryggeri eller Närkes kulturbryggeri hävdar du inte har jämn kvalitet?

"Öl är en vara som man skall kunna dricka rejält av, och då får det inte ta emot."
Finns det inte plats för olika sorters öl för olika tillfällen? Själv skulle jag ju aldrig välja öl utifrån vilken mängd jag kan få i mig...

"...riktigt öl skall njutas i rejäla klunkar, och då skall det smaka angenämt."
Håller med, de flesta ölsorter dricks i munfullar, inte vinets småsmuttande, men jag tar gärna en munfull Oppigårds Summer Ale eller Dugges Avenyn. Vågar man bryta de svenska gränserna tar jag gärna en munfull av det mesta Mikkeler lyckats producera också, och är ganska säker på att jag skulle finna det mycket angenämnt.

Ang. drinkability och "det svenska ölundrets" inställning till denna hänvisar jag till double bastard beer blog;
http://doublebastardbeerblog.wordpress.com/2009/02/09/rafruktskonsulten/
http://doublebastardbeerblog.wordpress.com/2009/02/10/rafruktskonsulten-...

Jag har inget emot det sätt du vill dricka öl eller den öltyp du uppenbarligen föredrar, men för den sakens skull behöver man väl inte prata illa om människor som producerar eller njuter av något annorlunda?

Jag föreslår att författaren till artikeln ovan tar en titt på vad som har pågått i USA sedan slutet av 1970 och vad som ligger till grund för detta.

Ta även en titt på Italien och dess blomstrande och trendiga matkultur och se vad som ligger till grund till denna. Ett tag var Italiens matkultur förlorad, precis på samma sätt som den är världen över pga. industriella köttbulls, sås och frysta jultallriks-jättar.

Häll sedan upp ett glas Lambic, Flandern Sour, Russian Imperial Stout eller Barley Wine och utveckla ditt uttal angående att "Öl är en vara som man skall kunna dricka rejält av".

Ditt inlägg är inget annat än en ordhög med flaggan okunskap snitzigt centrerad i toppen.

Ja, man vet inte om man ska skratta eller gråta! Min första tanke var att du, Mats Krantz, medvetet skrivet detta för att verkligen uppröra oss öl-frälsta i allmänhet och Sveriges bryggeribransch i synnerhet. Aldrig har väl så få ord varit så felaktiga och så fulla av sk-t-snack.
"Tyvärr är det så att de små enheterna saknar förmåga att leverera en jämn kvalite´varför resultatet ofta bli ett upp och ett upp i minne."
Detta är just tjusningen med hantverksmässigt tillverkad öl. Just ordet "hantverk" brukar stå som en kvalitetsstämpel i många avseenden.
"Öl är en vara som man skall kunna dricka rejält av, och då får det inte ta emot." Ytterligare en mening som tydligt påvisar att du inte är intresserad av öl ur det perspektiv som denna artikelserie egentligen skulle handla om, ÖLKULTUR! Vi är många som förespråkar kvalité framför kvantitet och det är detta som är "undret" vi står inför i Sverige, att alltfler accepterar öl för något annat än törstsläckare och rusdryck. Jag kan sträcka mig till att medge att ibland vill man att öl "bara ska vara lättdrucket" men det utesluter inte att det inte får finnas utrymme för ett brett spektra av öltyper, varav vissa endast ska "sippas på" och avnjutas i små mängder. Hade alla din inställning till allt här i världen skulle ordet "hantverk" försvinna och allt skulle bli "mainstream" och vad avser öl skulle vi sitta där med 5 olika ljusa, internationella lager masstillverkade i Kina. Jag förstår inte alls varför du är så bitter och negativ, om det inte bara är för att väcka debatt. Börja läs lite på de moderna, svenska öl-bloggarna så kanske du snart upptäcker den otroligt positiva andan och att bryggerierna i Sverige faktiskt inte minskar utan tvärtom.

Pelle Stridh
Allt om Öl
www.alltomol.nu

Öl är ett under! Nu var jag visserligen på tok för ung för att dricka öl på tiden när utbudet var så gott som noll och Sverige bestod av 5 stycken storbryggerier som enbart bryggde ljus lager med liten beska, men det är ju bara att läsa om hur situationen var då och jämföra med idag när intresset ökat allt mer.

"Öl är en vara som man skall kunna dricka rejält av, och då får det inte ta emot. Inom branschen talar man om "drinkabillity" och det är en utmärkande egenskap för öl."

Visst är det vissa dagar undebart med ett lättdrucket öl som man kan dricka ett par pints av, men det betyder ju inte att ett "tyngre" öl inte har någon plats alls. Det är ju det som är grej med öl - det kan vara både alkholsvagt och uppfriskande eller alkoholstarkt, komplext och smakrikt i form av "smuttöl" som man dricker i måttliga mängder av osv. Att dessa öl finns betyder ju inte att öl "som man kan dricka i rejäla klunkar" försvinner, de erbjuder ju bara ett annat alternativ.

David
Ölkultur med David & Fredrik
http://www.olkultur.com/

Du har en poäng att de stora drakarna är starka och att de gärna vill ta över så stor del av marknaden som möjligt. Att det dock finns mindre aktörer som faktiskt hänger kvar och lyckas är dock ett tecken på motsatsen. Folk suktar efter bra öl. Folk börjar bli leda på dessa drakars lättdruckna storklunksbrygd. Att de stora drakarana börja se en hotbild är kanske det bästa beviset. De börjar experimentera hur den kan ta sig in på denna alternativa marknad. Hotet finns där och de har sett det. En och annan kommer att falla. Det ingår i det naturliga urvalet, men det går inte blunda för den explosion som har skett.

När du nämner varierande kvalité har du också en poäng. De initierade jag har diskuterat med kommer ibland med detta argument mot bryggerier jag själv skulle vilja se på hyllan. Kan inte säga emot att kvalitén kan skilja, men och det är ett stort MEN, den lägre nivån är långt högre än den högsta nivån på ett massproducerat öl. Här tycker jag att det är läge att jämföra med vin. Beroende på en mängd faktorer kommer varje produktion att få sin egen prägel. Är inte detta en del av glädjen. Att jobba med levande organiskt material skött av människor som ger en själ till ölet . Detta jämfört med maskinellt massproducerat öl som omöjligen kan skilja sig från gång till gång då själen aldrig funnits där. Valet är upp till var och en och vad man söker.

Kan tyvärr inte hålla med dig om att det inte finns en marknad utanför "drinkability" då min uppfattning är att merparten av de jag har introducerat till hantverksmässigt bryggda öl verkligen har bytt bana när det gäller öldrickandet. Förstår vad du menar men jag tror du missbedömer folks tycke och smak när det gäller öl. När de väl fått syn på de små ljusen i drakarnas skugga finns det ingen återvändo!

Nä nä Matz, inget blask! Ta med dej kreditkortet till Akkurat och svep så mycket du kan av sortimentet...

Ja jösses, här blir man rejält hudflängd, men inte desto mindre har mina kritiker totalt missat poängen med mitt inlägg.
De stora bryggerierna tillverkar i dag ett förvånansvärt bra öl. Det är jämnt i kvalitén, och mycket sällan uppträder de klassiska fel, som oxidation, diazetyl och olika infektioner som bara för 20-30 år sedan var ganska vanliga. Jag vet ty jag var med.
Efter att ha smakat igenom ett stort antal öl från småbryggerier i Sverige, Öst- och Västeuropa och USA kan jag säga att kvalitén är högst varierande. Somt är bra, men somt är direkt dåligt.
Nu blir jag också anklagad för att inte uppskatta hantverk. När barnen kommer hem från dagis med en lerklump som dom tryckt ner ett finger i och berättar för de häpna föräldrarna att det är en ljusstake, blir naturligtvis dessa stolta och glada. Det är också hantverk, men särskilt bra är det inte. Hantverk fordrar inte bara entusiasm utan också kunskap och ett genom lång erfarenhet inövat handlag, och det saknas i många fall, men det går att göra något åt.
Att tala om ett under saknar dock verklighetsförankring, men det är inte desto mindre roligt att det finns entusiaster som strävar på. Tyvärr kommer de stora Bryggerierna att sitta ohotade, då de ekonomiska förutsättningarna att utmana deras position inte föreligger, vilket jag beklagar.
För de som hävdar att jag inte vet vad jag talar om, citerar jag den gamle båtsmannen som vid mötet med den kaxige ljungmannen säger:
-Din tid till sjöss har jag i livbåtsmanöver

Du har givetvis en viss poäng i att vissa småbryggerier runt om i Europa kan dras med kvalitetsproblem som oxidation etc. och att större bryggerier i många fall har betydligt bättre förutsättningar för att sådana problem inte ska uppstå. Man får gärna dricka sådanat öl - men samtidigt brukar det även finnas bismaker, etc. i storbryggeribryggt öl. Sedan kan man fråga sig vad det finns för själ bakom dessa produkter, visst, det kanske smakar jämt och samma varje gång, men å andra sidan så smakar det inte så mycket.

För övrigt kan man ju ta som exempel många amerikanska bryggerier som startade som små mikrobryggerier i början på 80-talet, t.ex. Sierra Nevada, men som nu producerar 80 miljoner liter öl och har 800 anställda. Där kan man snacka om tillväxtpotential!

I Sverige är vi blott i ölrevolutionens startgrop, och visst, det är inte säkert att utvecklingen enbart kommer vara positiv - bryggerier kommer komma och gå, de som inte klarar av att hålla en tillräckligt bra kvalité kommer väl troligtvis gå under, men de som överlever kommer med största sannolikhet både vara större, bättre, hålla en jämnare kvalité och producera mer intressanta och innovativa produkter.

Hej Mats Krantz!

Läste sent om sider ditt inlägg här på Newsmill om det svenska ölundret. Jag håller med dig till fullo. Och jag har ett annat exempel där man kan applicera dina åsikter på samma sätt – brödtillverkning och småbagerier som ofta benämns ”det svenska brödundret”.

I tidningarna kan man läsa om att Sverige är ett land där det händer märkvärdiga saker vad gäller bröd och bakning, att surdegsbröd har blivit så stort, att små kvartersbagerier håller på att förändra marknaden och att hantverksmässigt bröd håller på att bli populärt. Detta är nog en sanning som saknar verklighetsförankring. De stora rikstäckande bagerierna (Pågen, Cerealia, Polarbröd, Fazer, Finax, Wasabröd) producerar 85% av allt bröd och levererar sitt bröd över hela landet. De små kvartersbagerierna står för 2-3% av marknaden enligt brödinstitutet – de lever en helt verkningslös tillvaro. Att kalla detta för det svenska brödundret är ett skämt!

Och precis som du skriver om småbryggerierna, dessa kvartersbagerier ”är entusiaster som i mycket små enheter hankar sig fram med växlande framgång. Någon sund ekonomisk verksamhet kan det aldrig bli, då bageriindustrin i Sverige idag i allra högsta grad bygger på stordriftens fördelar.

De små bagerierna håller på med något så fånigt som långa lästider – hur ska man få ekonomi i det? På de industriella storbagerierna jobbar man med forcerad jäsning, på samma sätt som storbryggerierna gör inom öl – forcerad jäsning och sedan 2-3 dagars lagring max. DÅ kan man få ekonomi i grejerna och ge konsumenterna vad de vill ha: billigt bröd och billigt öl.

Tyvärr är det så att de små enheterna av bagerier saknar förmåga att leverera en jämn kvalité varför resultatet ofta bli ett upp och ett upp i minne. Många små faller också i fällan att man vill slå världen med häpnad och tar i så att byxorna spricker och då blir resultatet extremt med alldeles för surt bröd, omedveten autolys med mera.

De stora bagerierna tillverkar i dag ett förvånansvärt bra bröd. Det är jämnt i kvalitén, köper man en limpa från Sveriges industriella bagerier så smakar den alltid likadant. Det är kvalitet det! Storbryggerierna lyckas också med denna fina jämna kvalitet genom att göra stora volymer och därefter blanda batcher med varandra så det blir jämn kvalitet. Riktig ölkvalitet är när Pripps Blå smakar likadant oavsett när det dricks. Och riktig brödkvalitet är när man kan återvända till Sverige efter några år utomlands – och Skogaholmslimpan smakar exakt likadant som när man åkte.

På de industriella storbagerierna uppträder mycket sällan de klassiska fel som de små kvartersbagerierna uppvisar – att det jäser fel, ofrivillig autolys, att brödet inte för någon höjd, att brödet form varierar i oändlighet etc. Man vill ju att ett bröd ska ha samma form och exakt samma smak varje gång man köper det. Efter att ha smakat igenom ett stort antal bröd från de små bagerierna i Sverige så kan jag säga att kvalitén är högst varierande. Somt är bra, men somt är direkt dåligt.

Bröd är en vara som man skall kunna äta rejält av, det ska vara lätt-tuggat och det ska gå smidigt att äta på morgonen, det ska inte vara någon hård skorpa som man får kämpa för att skära upp, det får inte vara segt tuggmotstånd så att man behöver sitta och tugga 50 tuggor innan man kan svälja. Det får inte ta emot. Inom den industriella bageribranschen talar man om ”lättkonsumerat”, det är en utmärkande egenskap för bröd.

Ett riktigt bröd skall njutas i rejäla mängder och till alla i familjen, och då skall det smaka angenämt och inte vara segt eller för surt. Den som påstår något annat, har enligt min mening hamnat i ett moras av tyckande, som visserligen kan vara skojigt, men det går inte att bygga någon framgångsrik verksamhet på kommersiell basis på en sådan uppfattning. Det blir hobbyverksamhet, och inget fel i det, men att kalla det ett brödunder, är att ta i.

Att tala om ett ”brödunder” saknar alltså verklighetsförankring, men det är inte desto mindre roligt att det finns entusiaster som strävar på. De stora bagerierna kommer att sitta ohotade, då de ekonomiska förutsättningarna att utmana deras position inte föreligger.

/Påål Wasa

Bäste PåålWasa
Det var ett tag sedan den här debattens vågor gick höga, och jag måste erkänna att jag är lite ringrostig, men jag känner mig ändå skyldig att ta upp den kastade handsken.
Kul satir dock, och jag uppskattar att du fann skäl att återanvända mina argument. Samma resonemang kan användas även i andra sammanhang, såsom besök på kvarterskrogen kontra kaloriintag på Mac Donalds eller mikrouppvärmda formar från Findus mot hemlagad bulgursallad med rotsaksröra från bondens marknad.
Jag tror ändå att du, med många andra har, missat själva poängen med mitt första inlägg.
Jag är varken motståndare till småskalig tillverkning av öl eller bröd. Tvärtom, jag tillverkar allt mitt bröd själv, och jag brygger mitt julöl och svagdrickan till lutfisken fattas bara annat. Det är påståendet att de små tillverkarna håller på att förändra förutsättningarna för de stora, som jag finner ytterligt verklighetsfrämmande. Det som är avgörande för var någonstans de stora pengarna skall omsättas både när det gäller bröd och öl, är inte egendomliga smaker och obskyra metoder, utan det är just att ölet är lättdrucket och brödet neutralt i smaken.
Jag var för några veckor sedan på en restaurang och fick ett öl som ett mindre bryggeri hade gjort, och som bar restaurangens namn på etiketten. Det var en förfärlig upplevelse. Jag var tvunget att säga ifrån, men jag glömde att fråga om någon någonsin hade tagit in en andra flaska, men jag betvivlar det. Det är ett exempel på när entusiasmen tar över kravet på en anständig kvalitet. Det ölet skulle aldrig ha lämnat tillverkningsstället om bryggaren hade vetat vad han höll på med.
När jag handlar på något större varuhus tittar jag naturligtvis nyfiket i vad mina medhandlare slänger upp på bandet, och till min häpnad är det ofta en halv meter skivat formbröd, hönökakor i påse eller skogaholmslimpor i drivor. Försök att övertyga dessa barnfamiljer att det är fel att dom inte går till den lokala bagaren och köper surdegslimpor och levainbröd. Jag ligger fegt nog lågt, annars kanske jag skulle få en välförtjänt snyting.
Bara för att det görs i stor skala behöver det inte vara dåligt, och bara för att det görs i liten skala behöver det inte vara bra. Man måste bedöma var sak efter behov och användningsområde. Mannen som halvligger framför TV,n och ser på fotboll, vill inte läppja på en krik eller lambic, och när man skall bryta sig inför det övriga barhänget beställer man inte en stor stark.
Jag hävdar ändå att kvalitet åstadkommer man bara om man vet vad man håller på med, och om över tiden man kan producera en likartad produkt till medvetna konsumenter som vet vad dom betalar för.
Detta kan de stora, men många små har en lång väg kvar, och detta gäller både bagerier, bryggerier, restauranger, charkuterier och övrig livsmedelsindustri.