Statens museer för världskultur

Klas Grinell om Statens museer för världskultur

Jag har inte alls stoppat Elisabeth Ohlson Wallins jerusalembilder

Publicerad: 2010-06-09 10:06, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11

Tyvärr bygger en stor del av debatten om Världskulturmuseets hantering av Elisabeth Ohlson Wallins jerusalembilder på några missförstånd. Bilderna har inte stoppats. Däremot har vi diskuterat hur vi på museet på bästa sätt skulle kunna driva de HBTQ-frågor som bilderna gestaltar, utan att riskera att det uppfattas som om vi ställer alla religiösa människor ansvariga för det förtryck som kommer från de abrahamitiska traditionerna. Det skriver museiintendenten KLAS GRINELL.

153 millningar
14 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Museiintendent och idéhistoriker

Tyvärr bygger en stor del av debatten om Världskulturmuseets hantering av Elisabeth Ohlson Wallins jerusalembilder på några missförstånd. Jag är delansvarig för några av dem och vill gärna försöka rätta till dem. Det gravaste och sorgligaste missförståndet är det som uppstått mellan Världskulturmuseet och Elisabeth Ohlson Wallin & Lars Gårdfeldt. De är två personer vars arbete jag respekterar och beundrar.

Jag är den förste att beklaga att vi istället för att kunna reda ut dessa missförstånd hamnat i en mediedebatt, där missförstånden fördjupats. Förhoppningsvis kan Världskulturmuseet nu återta samarbetet och fortsätta planerna på att visa utställningen. Vilket vi hela tiden velat. Museet har nämligen aldrig tackat vare sig ja eller nej till att ställa ut bilderna. Alltså: bilderna har inte stoppats. Däremot har vi diskuterat hur vi på museet på bästa sätt skulle kunna driva de HBTQ-frågor som bilderna gestaltar, utan att riskera att det uppfattas som om vi ställer alla religiösa människor ansvariga för det förtryck som kommer från de abrahamitiska traditionerna.

Vi ville gärna få med även de pingstvänner, muslimer och judar vi nu börjat talat med in i det publika samtalet, tillsammans med HBTQ-personer. Vi tyckte det var mycket glädjande att ingen av de vi talat med motsatte sig utställningen. Däremot fann några av dem vissa delar utmanande. Vi ville låta publiken ta del av deras argument. Inte för att de har rätt, utan för att också religionsfriheten är viktig. Världskulturmuseet ska vara en arena för kontroversiella ämnen. Därför ville vi gärna låta även sansade religiösa röster komma till tals. Det verkar för många debattörer emellertid vara alltför kontroversiellt att låta till exempel en pingstpastor eller en ung muslim komma till tals – bara för att uttrycka att det inte är homosexualitetstemat utan själva nakenheten som utmanar deras uppfattning om helighet. Återigen: ingen har velat stoppa utställningen, utan tvärtom varit villiga att delta i respektfulla samtal om HBTQ-personers rättigheter. Världskulturmuseet har inte ”vikit ner sig”, inte velat censurera. Tvärtom ville vi diskutera möjligheten att lägga till fler röster. Vägen in i detta samtal med konstnären blev fel och låste sig. Det var mycket olyckligt.

I diskussionen om hur olika samtal kunde presenteras tillsammans med bilderna var ett av våra förslag att visa bilderna digitalt, eftersom Ohlson Wallin tidigare visat bilder så. När Ohlson Wallin och Gårdfeldt förklarade att det var ytterst viktigt att bilderna visades i tryckt form tog vi omedelbart till oss det och föreslog tryckta bilder. Vi skulle diskutera vidare hur visningen på Världskulturmuseet kunde utformas. Så blev det inte. Nu kan förhoppningsvis den diskussionen återupptas. Det hävdas också i media att vi velat mörka processen, och att jag ljugit om vilka vi träffat. För att få så öppna och konstruktiva samtal som möjligt var alla eniga om att det var bra om det som sades där inte skulle spridas utanför samtalsrummet. En orsak var att värna om den konstnärliga integriteten, att ofärdiga skissbilder inte skulle spridas utanför mötessammanhanget. Det handlade inte om att skriva på något tystnadslöfte, utan om att samtala i förtroende. Därför ville vi inte heller namnge dem som varit med. Inte för att vi hade något att dölja, utan för att vi respekterade den överenskommelse vi gjort med alla inblandade.

De religiösa personer vi samtalat med kring Jerusalembilderna har framställts som konservativa. Att därifrån dra slutsatsen att de är fanatiker, homofober och motståndare till yttrandefrihet är grovt. Som Smyrnakyrkan, varifrån en av dem kommer, uttrycker det på sin hemsida brottas de med frågan ”hur kan den kristna församlingen hitta en väg att förena trohet mot sina källor med kärlek och barmhärtighet mot människor med en homosexuell inriktning?” Ingen av de deltagande uttryckte någon homofientlig åsikt vid våra möten. Det som ansågs respektlöst var att blanda in sexualitet (detta gäller alltså även heterosexualitet) i det som uppfattades som heliga sammanhang. Vi ville förtydliga detta genom att få in dessa, och andra HBTQ-engagerade men kritiska religiösa röster i utställningssammanhanget. Missionskyrkans hållning är ingen radikal HBTQ-position. Verkligen inte. Men jag är ändå övertygad om att en bejakande inställning till det arbetet de och andra religiösa samfund och personer bedriver är en möjlighet att göra samhället mer HBTQ-vänligt. Är det verkligen att rygga för kontroversiella ämnen att låta dem som är involverade i detta arbete yttra sig? Jag kan inte förstå det. Jag tycker snarare att det är intressant att det är så kontroversiellt att låta även religiösa människor komma till tals.

I ett personligt mejl till Elisabeth Ohlson Wallin den 9 april skrev jag att det gick att se kopplingar till Lars Vilks-debatten och risker för hot, och att det fanns en viss oro för vad en visning skulle kunna leda till. Jag trodde inte jag behövde väga varje formulering, och att det skulle vara komprometterande att vara öppen med det. Det ångrar jag nu. Oron inför hot har inte varit någon stor fråga, men den har funnits. Vi diskuterade den i en kort mejlväxling efter att mordkomplotten mot Lars Vilks uppdagats. Sedan vi luftat oron kunde vi gå vidare. Trodde jag. Jag är personligen engagerad i HBTQ-rättigheter, samtidigt som jag är oroad över religionsfientlighet och växande islamofobi. Om det uppfattas som att mitt arbete hindrat en positiv utveckling i dessa frågor är jag ledsen.

Klas Grinell (5 artiklar)
http://www.grinell.se

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/23493

14 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för beskedet att Världskulturmuséets utställlningar styrs av hänsyn till islam.

Det är mer respektingivande att vara öppen med orsaken till underkastelsen än att låtsas vara självständig.

Att vara rädd är inget att skämmas för.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2010-06-09, 14:00

"jag är oroad över religionsfientlighet och växande islamofobi."

Jag tycker tvärtom att det är positivt att fler och fler människor blir negativt inställda till religion, och att kritiken mot Islam (vilket av islamkramare som du viftas bort som en fobi) växer.

Förhoppningsvis kan det förhindra att Islam får en reell maktposition i Sverige, något den annars riskerar att göra, påhejad av aningslösa politiker och andra drömmare.

Permalänk | Anmäl #2 Init, 2010-06-09, 14:32

Låt mig kommentera tre ställen i denna svamliga text:

"...utan att riskera att det uppfattas som om vi ställer alla religiösa människor ansvariga för det förtryck som kommer från de abrahamitiska traditionerna."

Utställningar om kommunismens och nazismens fasor brukar inte
ha sådana reservationer. "Alla kommunister är inte Stalinister", typ.

Varför behandlas religoner annorlunda?

"Vi tyckte det var mycket glädjande att ingen av de vi talat med motsatte sig utställningen. Däremot fann några av dem vissa delar utmanande."

Och vad var problemet med att vissa delar är utmanande? Utmanande för vem?

"Vi ville låta publiken ta del av deras argument. Inte för att de har rätt, utan för att också religionsfriheten är viktig. "

På vilket sätt är en utställning ett hot mot religonsfriheten?

Permalänk | Anmäl #4 Charlie Darwin, 2010-06-09, 17:01

Klas Grinell ser uppenbarligen inte själv det skrämmande i att han ens har denna förhandsdiskussion och att han känner sig tvungen att ta hänsyn. Vilka andra än religiösa grupper har dessa privilegier? Om man gör en utställning om kvinnomisshandel, oroar man sig då för att alla män ska bli drabbade, har man speciella förhandsmöten med våldtäktsmän för att höra deras åsikter? Om man gör en utställning om kommunister, rasister, kapitalister, människohandlare?
Det positiva är väl att denna debatt redan har bevisat hur angelägen utställningen är.

Permalänk | Anmäl #6 Johan Wallin, 2010-06-09, 19:08

Klas! Du resonerar klokt i denna fråga, och jag kan inte se att ni har agerat annat än klokt heller. Men att ha rätt och att få rätt är tyvärr två väsenskilda saker. Det Världskulturmuseet försöker nå och leva upp till är något helt nytt som inte passar in i den polariserade debatt som dessa frågor ofta hamnar i. Ert försök att INTE separera frågorna och frågornas företrädare är extremt lovvärt, och jag kan inte se att det finns någon annan institution som är i närheten av den ambitionen. Men som sagt, att försöka ta nya vägar kommer alltid provocera konformister. Vad ni än gör skall ni inte låta er påverkas av nån nervös medie- och Sturmarksstorm, och hänfalla till att alltid "safea" genom att ta er utgångspunkt i den normerande majoritetskulturen. Det finns det redan allt för många som gör! Att ligga i framkant innebär att man ibland trillar över densamma, men då är det bara att resa sig och skaka av sig.
Keep up the good work!

Permalänk | Anmäl #8 dahljonas, 2010-06-09, 20:33

Äntligen går vi mot mer religionsfrihet och mindre onaturlighet !

Permalänk | Anmäl #10 Ahmed Ahmed, 2010-06-09, 23:14

Varför inte låta utställningen gå i heterosexualitetens tecken istället?

(de flesta människor är heterosexuella, såvidare man inte frågar i på ett genusintriktat svenskt universitet, alltså genomsnittet, en stor majoritet av världens befolkning attraheras bara av motsatta könet - annars skulle inte de flesta religioner och kulturer vara intriktade på heterosexualitet)

Alltså:
Låt utställningen representera FOLKET istället! det är vad majoriteten vill se som borde ställas ut! eller vill muséet bara ha besök av HBT-folk? .är det så man tänker? ..då fattar man varför konstnärer knappt kan livnära sig i Sverige! =D

provocera hellre politiska riksdags-partier än att ge er på sexualiteten och profeterna!

mycket roligare!

Permalänk | Anmäl #11 invandrarTjej, 2010-06-10, 00:17

På Klas Grinells hemsida framgår tydligt ett starkt intresse för islam (och Turkiet), liksom att han kallar sig själv för "islamvän". Under "Bibliografi" hittar man till exempel nedanstående referens/artikel:

"Grinell, K. (2007). Det muslimska Turkiet som Europas fullkomning och framtid. Cultural identities and national borders."

Det är en titel som i alla fall ger mig dåliga vibbar, även om jag inte vet vad Grinell vill säga i sin artikel.

Kanske är det mera det starka engagemanget för och den positiva inställningen till islam, som Grinell verkar ha, som förklarar mer av hans (och Världskulturmuséets) hållning gentemot Elisabeth Ohlson Wallin & Lars Gårdfeldt, än att det skulle ha med en eventuell rädsla för muslimska fundamentalister att göra?

Gott i alla fall att muséet nu vill ställa ut bilderna. Återstår bara att se hur Elisabeth Ohlson Wallin ställer sig till det. nu

Permalänk | Anmäl #12 John H Nilsson, 2010-06-10, 08:30

Det här bör endast ses som ett inlägg i "det publika samtalet!";

-dock med den distinktionen att jag räknar mig varken till
"pingstvänner, muslimer och judar vi nu börjat talat med in i det publika samtalet, tillsammans med HBTQ-personer"-
och inte är jag varken bög eller transvestit,
-en helt vanlig gift svensk i de åttio-åren.

Kulturdyrkaren

Jag mig nu bereder
säga Eder
att Kultur,
-det ingår i min natur

En Installation
för mer än en million
som ingenting visar
jag härmed prisar

Eller dansare i plast
tillverkade i hast
i golvet fastgjutna
med benen brutna

En obestämd hög
en gammal drög
en uppstoppad apa
att storögt begapa

För detta jag strider
ständigt upplysning sprider
på alla tider
-Ars longa vita brevis,
-se där min devis

Permalänk | Anmäl #13 Ebbe Cederblad, 2010-06-10, 08:48

Vill bara påpeka att artikeltiteln "Det muslimska Turkiet som Europas fullkomning och framtid: Nurcus argument" är ett citat om hur några turkiska tänkare argumenterar. Den representerar inte min åsikt: Själva artikeln (på engelska) finns att läsa på min hemsida, för den som vill bygga sin uppfattning på annat än rubriker.

Permalänk | Anmäl #14 Klas Grinell, 2010-06-10, 10:17

#14 Klas Grinell:

Tack för klargörandet.

Detta är väl inte platsen för en djupare diskussion om din artikel, något jag i dagens läge heller knappast är tillräckligt insatt för att delta i, men jag har i alla fall hastigt ögnat igenom den. Jag förstod det så att de tänkare du resonerar kring tillhör Nurculuk-rörelsen som (enligt Wikipedia):

..."agiterat mot evolutionen sedan det sena 1970-talet. För tillfället är dess främsta företrädare[2] skribenten Harun Yahya (en pseudonym för Adnan Oktar) som använder internet för att sprida sina idéer.[3] Hans organisation BAV (Bilim Araştırma Vakfı) organiserar konferenser tillsammans med ledande amerikanska kreationister. En annan ledande turkisk förespråkare av islamsk kreationism är Fethullah Gülen."

Att dessa personer agiterar mot evolutionsläran, gör att mitt intresse att sätta mig in mer i deras tankevärld blir begränsat. Och ja, jag låter några få rader i Wikipedia styra mitt val i detta avseende, tills vidare. Sen ser jag att det kanske inte är det viktiga i din artikel, men jag lämnar den ändå därhän för tillfället.

Jag är ju mest en glad amatör på området, men fick nyligen ett tips på en författare som kanske kunde intressera någon. Du känner säkert redan till Gianni Vattimo, men kanske är han okänd för någon annan. Intresserar man sig för religion, sekularisering, mänskliga rättigheter etc, kanske man kan få inspiration av att läsa något av honom, till exempel denna skrift:

http://www.bokus.com/b/9780231148283.html?pt=search_result&search_term=v...

Tack för uppmärksamheten.

Permalänk | Anmäl #15 John H Nilsson, 2010-06-10, 19:44

Som sagt lite bredvid: men kort. Jag skulle inte räkna kreationisten Harun Yahya till nurcu, han är främst antidarwinist. Gülen däremot är central, men är inte kreationism, tvärtom kritiserar han dem. Men han är lite otydlig angående evolutionsläran. Om det gör hans övriga tänkande ointressant får du själv avgöra.

Permalänk | Anmäl #16 Klas Grinell, 2010-06-10, 21:16

#11 Marco Diamani,

En utställning som representerar folket? Det där lät mer som Göran Hägglund än Göran Hägglund själv.

Permalänk | Anmäl #17 Charlie Darwin, 2010-06-11, 17:42

#6 Johan Wallin,

"Om man gör en utställning om kvinnomisshandel, oroar man sig då för att alla män ska bli drabbade, har man speciella förhandsmöten med våldtäktsmän för att höra deras åsikter? "

Om dessa brott begås i en religions namn så riskerar svaret att bli ja. Tyvärr.

Permalänk | Anmäl #18 Charlie Darwin, 2010-06-11, 17:45