Politikerna borde se öl som kultur

Det svenska ölet har aldrig varit bättre, fylligare och mer mångfacetterat än vad det är idag. Öl som hantverk upplever en renässans och alla bryggerier i landet, små som stora, bidrar till ett ökat intresse för öl som dryck. På krogen är vi på väg bort från den traditionella beställningen av "en stor stark" till mer specificerat "en ale", "en porter" eller varför inte "en veteöl". Öl väljs för sina speciella smaker och egenskaper; för att avnjutas som den är eller som smakförhöjare till mat. Inte supas. Bland sommelierer finns ett ökat intresse för kunskapen om hur öl kan förhöja matupplevelser, fler kännare skriver om öl i tidningar eller på bloggar.

Svenskarnas intresse för öl växer och det märks även på Systembolaget. De senaste tre åren har utbudet på Systembolaget ökat med cirka 20 procent, vilket innebär över hundra nya spännande ölsorter. Kort sagt, ölintresset i Sverige är stort.

Men då kommer hot om höjd ölskatt. De rödgröna lovar att höja alkoholskatterna med 1,4 miljarder kronor. Och också finansministern Anders Borg har pratat om att alkoholskatten är en av de skatter som kan höjas efter valet för att finansiera andra sänkningar.

Hoten om höjd ölskatt riskerar att inte bara stjälpa den positiva utvecklingen från alkoholstyrka till smakupplevelse, utan också att återigen öka fylledrickandet i alla åldrar genom att öka gränshandelns attraktionskraft.

Höjd ölskatt vore alltså ett dråpslag.

Inte bara mot den spirande ölkulturen i Sverige och dess väg tillbaka från "en stor stark" till en välsmakande kulturdryck där malt- och humlesort är mer intressant än mängden alkohol. Utan också mot de ungdomar vi med svensk alkoholpolitik vill skydda. För det är via gränshandeln som de svenska tonåringarna i allt större utsträckning får sitt öl och annan alkohol.

I en nyligen genomförd undersökning av "prataomalkohol" säger över 70 procent av de tillfrågade svenska 15-19-åringarna att det är mycket lätt att få tag på alkohol. Ytterligare 15 procent svarar att det är ganska lätt att få tag på alkohol och bara 3,6 procent svarar att det är mycket svårt att få tag på alkohol. På frågan vem det är som förser ungdomarna med alkoholen svarar 44 procent att äldre kompis eller syskon köper ut, men hela 26,9 procent svarar från en som säljer svart- och smuggelsprit! Och 43,6 procent av dessa ungdomar tycker på en annan fråga att det är helt ok att köpa smuggelsprit/svartsprit.

Med höjda ölskatter skulle vi se en explosionsartat utveckling av gränshandeln, av okontrollerbar handel till våra unga. I praktiken skulle vi se ett Systembolaget, förlagt till den tyska gränsen, utan ålderskontroller och med oändligt mycket lägre priser än vad det svenska monopolet kan erbjuda. Idag kostar en burk öl vid gränshandeln lite drygt en tredjedel av vad samma burk kostar på Systembolaget. En tredjedel av den öl vi dricker i Sverige är faktiskt inte köpt på vare sig Systembolaget eller på krogen. Med ytterligare höjda skatter skulle Systembolagets priser bli så höga, att ännu fler än de som idag vallfärdar ner till norra Tyskland skulle tycka att det var extremt lönsamt att åka ner och bunkra upp och såklart sälja vidare till kompisar, grannar eller grannens tonåringar.

25 000 flak om dagen à 24 burkar, 600 000 burkar om dagen. Så ser den svenska gränshandeln ut idag, lågt räknat. Och det gäller bara öl, som åker i snabbtrafik över broar och via färjor. Varje dag. Året runt. Ölen säljs till unga som gamla, dricks av unga som gamla. Och ingen frågar efter rätt ålder eller nykterhet eller legitimation. Gränshandeln bygger till stor del på alkoholinnehåll. Det är väldigt sällan finsmakarna storhandlar, här handlar det om mängdköp till mängdförsäljning.

Men tänk om vi med hjälp av den svenska skattepolitiken faktiskt själva kunde bestämma att det inte skulle vara på det sättet. Att vi inte ville ha gränshandeln och storköpandet, supandet, den okontrollerbara handeln som äger rum, varje dag, varje timme, året runt.

Tänk om vi sa; nä nu får det vara nog. Det går inte att hoppas på att vi ska kunna minska kvoterna, de är satta av EU. Punkt slut. Men vad vi behöver är att fortsätta förändra vårt sätt att tänka öl. Komma ihåg att öl faktiskt är vår egen kulturdryck, som från 70-talet när vi bara hade sju bryggerier, nu består av närmare 50 mycket aktiva bryggerier, runt om i landet, små som stora. Att vi med svensk skattepolitik faktiskt kan hjälpa dessa bryggerier att ytterligare utveckla den svenska ölen, och cidern, så att den blir en framgångsrik exportvara, som andra livsmedel. Och att vi med hjälp av dessa bryggerier faktiskt kan vända utvecklingen, från ölsupande, till öldrickande. Från missbruk till bruk.

Tänk om vi sänkte ölskatten istället!

Med sänkta ölskatter skulle svartförsäljningen och supandet minska. Som svensk skulle man inte behöva åka ner till Tyskland för att storhandla, Systembolagets priser skulle bättre klara konkurrensen och svensk öl kunde konkurrera med sin smak, inte missgynnas av svenska skatter. Som konsument skulle man våga prova andra ölsorter än de man brukade prova när man handlade på gränshandeln, med fokus på smak och inte alkoholmängd.

Med sänkta ölskatter skulle vi få kontrollen över försäljningen, komma ifrån fylledrickandet och lära oss njuta av ölen för dess smak, inte för dess alkoholinnehåll.

Med sänkta ölskatter skulle den svenska ölen fortsätta sin positiva utveckling och, inte minst, vi skulle värna svensk dryck till den svenska maten.

Med gårdsförsäljning skulle vi öppna upp ytterligare för ölintresset, skapa mat och kulturresor inte bara för utländska turister utan också för oss själva. På så sätt skulle vi lära oss om vår egen kultur.

Och vi skulle till sist äntligen ta steget från att se öl enbart som alkoholpolitik till att se på den svenska ölen som den kulturdryck den förtjänar att vara.

Cecilia Giertta (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/23431

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Enligt Regeringens nya alkohollag som träder i kraft den 1 juli 2010 berör bland annat gårdsförsäljning.

Regeringens bedömning: Möjligheten att tillåta gårdsförsäljning av alkoholdrycker bör analyseras ytterligare. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag till hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ske på ett sätt som är förenligt med EU-rätten liksom detaljhandelsmonopolet och utan att det leder till negativa konsekvenser för folkhälsan. Om det under utredningen visar sig att det inte är möjligt ska utredaren informera regeringen.

Utredningens bedömning: Utredningens bedömning var att försälj-ning av alkoholdrycker direkt från tillverkaren inte bör tillåtas då det inte är förenligt med detaljhandelsmonopolet. Sådan försäljning av starköl och spritdryck skulle enligt utredningen dessutom vara olämpligt från alkoholpolitisk synpunkt.

Permalänk | Anmäl #1 Eva Johansson , 2010-06-07, 22:49

Vi har många fina bryggerier i landet! Oppigårds är nog det allra bästa.

Permalänk | Anmäl #3 Peter Ingestad, 2010-06-08, 09:07

#1 Eva Johansson,
Det finns ingen anledning att bibehålla vare sig detaljhandelsmonopolet eller förbudet mot gårdsförsäljning. Att det skulle vara olämpligt ur alkoholpolitiskt synpunkt innebär givetvis ett bakslag för nykterhetsivrarnas inflytande i alkoholpolitiken. För svenska folkets del skulle det snarast innebära ett myndighetsförklarande.

Permalänk | Anmäl #4 Erik L Andersson, 2010-06-08, 10:47

"De höga skatterna på alkohol bidrar inte längre till att alkoholkonsumtionen hålls nere, utan snarare till att den omfördelas. Givetvis innebär den höga alkoholskatten fortfarande att konsumtionen på Systembolaget hålls låg. Det intressanta är emellertid den totala alkoholkonsumtionens nivå och utveckling. Den som på ett meningsfullt sett vill följa denna kan inte enbart se till Systembolagets försäljningsutveckling utan måste också ta hänsyn till den oregistrerade försäljning av alkohol som sker. Den oregistrerade sektorn, som främst består av resandeinförsel, är nämligen kraftig eftersom den höga skatten leder till att svenska
konsumenter köper billig alkohol utomlands eller av någon som varit utomlands och säljer vidare. Närheten till våra grannländer och billigare alkoholmarknader har således satt den svenska skattepolitiken ur spel."

http://www.alkoholdebatt.se/wp-content/uploads/alkoholkonsumtionen-i-nor...

Permalänk | Anmäl #5 Darius I., 2010-06-08, 12:54

Ett bra förslag vore om svensk bryggerinäring tog fullt ansvar för
vad deras produkter ställer till för skada när de passerar förbi
i kroppen på folk. Tillsammans med övriga alkoholproducenter
och importörer kunde det läggas en ordentlig skatt som betalar
alla de kostnader som fylla ställer till med. SJUKVÅRD tex.

Permalänk | Anmäl #6 Bo Grahn, 2010-06-11, 08:27

Sanningen om alkohol borde för länge sedan passerat behovet av det. Behovet av att undvika den verklighet som får oss att förtära dessa drycker är så hotfullt undertryckt att bara aningen av oro får oss att fly. Vi pratar om drycker som mer förgiftar oss än påståendet om berusning... berusning ett socialiserade av ett gift som mycket snart tar livet av oss... bara en liter som inmundigas hastigt kan vara tillräckligt för att ta död på en människa. Vill vi ta till oss det? Nej till det är behovet av flykten undan livet för starkt... ett fysiologiskt problem som förklaras psykologiskt och hålls under matta med psykologiska kognitiva metoder... droger och alkohol. Får jag rekommendera att ni tar del av www.primaltherapy.com

Permalänk | Anmäl #7 Frank Larsson, 2010-06-11, 09:25

Det intressanta i alla dessa typer av kommentarer är bilden av alkoholkonsumenterna som målas upp och bilden av alkohol och dess producenter.

Kan någon ge mig ett så rakt svar som möjligt på följande frågor/påståenden

1. Kalle är numera pensionerad läkare som ärintresserad av whisky. Under årens lopp har han besökt ett flertal destillerier och bryggt upp en imponerande samlig av olika slags whisky från världens alla hörn.

Är Kalle en av dessa alla missbrukande alkoholister som bidrar till folkhälsans undergång, trots att han håller sin konsumption till 1-2 glas whiskey om helgen vilket kan

2. Lisa har har länge haft en dröm om att ha en liten gård med en gårdsbutik där hon planerar att sälja egenodlade ekologiska produkter som potatis, grönsaker och frukt . På en inspirationsresa till Normandie upptäcker hon och faschineras av normandisk cider och bestämmer sig för att utöka sin verksamhet med en småskalig tillverkning av cider och must av sina egna äpplen. Givetvis vill hon sälja cidern och musten i sin egna butik tillsammans med det andra som hon producerar på sin gård. Ska hon då från miljömedveten odlingsintressent istället klassas som en djävulens avkomma vars gård nu bör brännas?

Ni som någon gång varit på landet vet att en gård oftast ligger en bra bit från a-lagarnas revir och att man oftast tar bil till dessa gårdsbutiker. Samt att a-lagarna och ynglingar skulle vara måttligt intresserade av att betala 60-70:- för 75cl 4-5 procentig cider...
Hur bidrar Lisa till ökad tillgänglighet och ökat supande och misär.

Mitt inlägg handlar inte om att romantisera något. Tanken är att det finns en passion bakom verksamheter av detta slag.

Permalänk | Anmäl #8 Thomas Fransson, 2010-07-19, 15:08