Ströbergfallet

Pär Jansson om Ströbergfallet

Råd till RÅ: Gör en Quick-fix i Ströbergmålet!

Publicerad: 2010-06-04 07:06, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11

Genom Kalla Faktas avslöjande att viktiga uppgifter hade undanhållits försvaret och domstolarna i Ströbergmålet väger bevisläget nu definitivt över till Ströbergs förmån. Ströberg måste frikännas. Enklast och snabbast sker det med en Quick-fix, dvs. gör precis som åklagaren i ett av Tomas Quick-målen: lägg ned åtalet inför den nya hovrättsförhandling som blir resultatet av resningsprövningen!

0 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Pär Jansson är civilingenjör och frilansjournalist med bakgrund bl.a. som värnpliktig officer och rysk militärtolk i Flygvapnets underrättelsetjänst. Han deltog som tolk vid förhöret av delar av den grundstötta ubåten U137:s besättning i Karlskrona 1981, och han har av eget intresse bevakat öststaternas spionageverksamhet i Sverige sedan början av 70-talet. Han är även aktiv i arbetet med att få förre flygofficeren Bertil Ströberg friad från sin spioneridom.

Kort rekapitulation: Flygofficeren Bertil Ströberg dömdes 1983 för spioneri. Domen byggde bara på svaga indicier, av vilka det viktigaste skulle vara att han hittat på sin berättelse om mötet med en Sven Roland Larsson på Djurgården. Men 2009 fann TV4:s Kalla Fakta dokument i Säpos arkiv som visade att Säpo och/eller åklagaren hade undanhållit viktiga bevisuppgifter om just det namnet, uppgifter som hade kunnat fria Ströberg redan 1984.

Chefsåklagare Tora Holsts utredning om de undanhållna uppgifterna ligger nu hos Riksåklagaren (RÅ). Enligt överåklagare Jörgen Almblad på RÅ framgår det att f.d. chefsåklagaren K G Svensson, f.d. polisöverintendenten Christer Ekberg på Säpo och f.d. chefen för Försvarsstabens säkerhetsavdelning Lennart Borg inte minns något om förre statspolisagenten Lennart Savemarks PM, där han skriver att namnet Sven Roland Larsson hade förekommit tidigare i spionerisammanhang, redan 1957. Men de här tre personerna lider sannolikt av s.k. selektiv minnesförlust, dvs. de ljuger om att de inget minns. Savemarks PM slog ju uppenbarligen ned som en bomb på Säpo, och både Säpo och Försvarsstaben genomförde flera särskilda förhör med anledning av PM:et.

Den enda som minns något är Säpos förre operative chef P G Näss, men vad vill Almblad inte avslöja. Näss kan dock knappast förneka existensen av PM:et.

Bevisläget i Ströbergmålet har nu, bl.a. genom Savemarks PM och en postkassörskas uppgifter, definitivt vägt över till Ströbergs förmån. Han kan inte längre utom rimligt tvivel dömas för det han anklagats för. Domen måste rivas upp och Ströberg frikännas.

Det är kanske väldigt förmätet av en enkel medborgare med enbart proppen i juridik att ge råd till RÅ, men jag gör det ändå grundat på mina omfattande kunskaper om Ströbergfallet: Gör en Quick-fix, dvs. gör precis som åklagaren gjorde i ett av Tomas Quick-målen: lägg ner åtalet i brist på bevis inför den nya hovrättsförhandling som kommer att bli resultatet av Högsta Domstolens resningsprövning.

Fördelar: Tid och kostnader sparas och Ströberg slipper en påfrestande ny hovrättsförhandling. Och Jörgen Almblad får ett mycket hedervärt slut på sin tjänstgöring inför den nära förestående pensioneringen. Nackdel: Säpos och/eller åklagarens allvarliga rättsövergrepp kommer aldrig att skärskådas av domstol. Men förhoppningsvis kommer i stället Justitiekanslern att göra det i samband med Ströbergs kommande skadeståndsbegäran.