Borgs retorik om återhämtning stämmer inte

Hej Hedi,

massor av intressant statistik - verkligen. Men vad är dina slutsatser och lösning til mer stabilitet? Mer av tjänsteförsäljning eller? Att kokurrera med mera produktion av konumtionsvaror är tveksamt konkurrenskraftigt mot Kina bla. Vi måste satsa mer på sammasatta och komplicerade varor, med högt tjänsteinnehåll, då kan vi fortfarande konkurrera. Parallellt borde vi öka hushållsnära tjänster, byggsektorn, energieffektiviseringar och energiproduktion på export. Det är alla näringar som är lokala och som både genererar mycket arbetstillfällen och exportinkomster.

MVH Thomas

Från artikeln:
>>Återhämtningen i världsekonomin fortsätter [...] Jämför vi med länder med likartad industristruktur, till exempel Tyskland, så har Sverige i dag mycket sämre återhämtning på exportsidan.

Och sedan:
>>Tyskland är landet som skiljer sig från hela EU. Som enda EU-land kan det uppvisa en sänkning av arbetslösheten

"Kul" kombination.

Först jämförs med ett slumpmässigt valt land för att visa att Sverige har en egenskap -- sedan skriver han själv att det exemplet är ett undantag!!

Bel Habib gör som vanligt -- vinklar stenhårt för att komma fram till den slutsats han redan bestämt sig för.

Hej Bernt,

Jag förstår Din reaktion. Men jämförelser kan faktiskt variera beroende på utgångsläget. Tyskland är inte det enda land där arbetslösheten minskar. Landet sticker ut mot bakgrund av att Tyskland redan hade en hög arbetslöshet innan krisen kom. År 2005 hade Tyskland en arbetslöshet på 9,8 procent jämfört med 6,3% i Sverige. Om vi beaktar utgångsläget före krisen så är Tyskland det enda land som kan redovisa en minskande arbetslöshet under krisperioden och dess relativa avtagande. Om vi tar tiden före krisen som utgångspunkt så har arbetslösheten minskat med 2,7% i Tyskland och ökat med 3 procent i Sverige.
Samma sak gäller Finland, vars ekonomistruktur liknar den svenska. Finland hade en arbetslöshet på 8,5 procent år 2005 jämfört med 6,3% i Sverige. Finland har idag en arbetslöshet på 8,8 procent jämfört med 9,3% i Sverige. Om vi tar 2005 som utgångspunkt så har arbetslösheten i Finland ökat ökad med 0,3% från 2005 till 2010 jämfört med en ökning på 3 procent i Sverige.

För att återgå till Tyskland... förändringar i parametrarna export och arbetslöshet är oberoende i exportberoende ländet?

Tyskland som jämförelseland kanske är illa valt? T.ex. bilindustrin borde vara hårdare drabbat i Sverige än i Tyskland (-: det är säkert Borgs fel :-).

Vad sägs om att jämföra med andra EU-länder som t.ex. Irland, Spanien, Östeuropa eller Storbrittanien?

Hur har f.ö. tillväxten varit i Frankrike sista decennierna, sen de införde en bl.a. kostsamma trygghetslagar för företagen? Ungdomar brukade väl (innan kraschen, de sista åren) åka till det friare England för att få jobb -- ungefär som de brukade åka till flexicurity-Danmark från Sverige?

Äsch, jag har inte tid att lusläsa statistik och handplocka exempel...

Det här med ständig tillväxt kommer inte att hålla. Det går hand i hand med ränteslaveriet. Jag tycker synd om Anders Borg. Han gör så gott han kan under rådande ordning. Nu på morgonen har jag varit på bio på Carl Bildts blogg. Videon handlar om hur EN familj tagit kontrollen över pengarna i världen.

Bildt skriver att han är på väg Bilderbergarnas möte i Sitges i Spanien. Han skriver: "Det finns de som ser dessa konferenser som utomordentligt märkliga, men jag kan avslöja att de inte skiljer sig särskilt mycket från andra högnivåkonferenser som jag brukar delta i."

Skynda er och kolla på filmen för snart kanske moderatorn har plockat bort den. Jag skrev den här kommentaren:

"Carl: Det är klart det är pengarna som styr i världen. Man behöver bara läsa Ellen Brown Hodgsons bok Bankerna och skuldnätet som kom på svenska förra året. Hade man sina aningar om vad som pågår i världen så får man dom bekräftade i hennes bok.
Ellen har varit på besök i Sverige och kan ni tänka er både SvD och DN skrev artiklar om det. DN:s artikel hade rubriken Bankernas utlåning är ett pyramidspel. Men den ligger dessvärre inte på nätet.

Boken kan köpas på anarchos.se. Här tror säkert en del högerfolk att det är något vänsterskit. Men anarchos betyder utan herre. Nu gäller det att lyfta sin blick ur blocken och flyga som en örn över världen och titta på eländet. Helt enkelt låta alla fjäll falla och alla polletter ramla ner! Klirr! Klirr!

Dock vill jag ge dig en eloge för att du orkar flaxa och flyga som du gör. Speciellt i denna ljuva tid när ljuset går mot kulmen. Har du sett att häggen och syrenerna blommar samtidigt i år. I alla fall i mitten på Sverige där jag bor.

Hälsa dom rika i Sitges att jag vill ha en riktig demokrati. Inte ett spel där allt är uppgjort i förväg. Den där Rompuy är invigd och jag tänker på den italienska europaparlamentariken som stod i parlamentet och förvånat sa: Va`får vi rösta på 58 stycken och alla är Bilderbergare. Den videon kan man se på YouTube.
Det är pengarna som styr. Hollywood vill tydligen säga oss något. Tänk att Joakim von Anka finns!"

http://carlbildt.wordpress.com/2010/06/05/helg-i-barcelona/

Vidare i artikeln:
>>Under första kvartalet 2010 ökade exportvärdena med 20 procent i USA och 10 procent i Tyskland jämfört med ett år tidigare. Under samma kvartal ökade Sveriges export med endast 5 procent.

Var det verkligen värden som ökade -- inte netto? Hur var netto?

Betänk dollar-rörelser upp och ner, det gör stor skillnad i USA.

Hur många länder i den industrialiserade världen ökade exporten med 10 eller 20% per år?!

Om nu sveriges export varit lägre än förväntat, vad är det som sålt sämre än väntat? Som jag skrev i #4, svensk bilindustri lär ha haft lite mer problem sista åren än den tyska.

Jag skulle vilja se referenser till seriösa ekonomer, så man inte undrar om artikelförfattaren väljer specifika fakta som russin ur en kaka.

Allt jag sett sista året när jag skummat DI:s nyheter på nätet för att följa ekonomin säger emot honom.

Fast världens ekonomer kanske är i en konspiration mot den svenska vänstern? :-)

Jag förstår inte vad Bendt pratar om. Habib har ju beaktat handelsbalansen i sin artikel.

Hej Bernt,

Du talar om att amerikansk export gynnas av dollar-rörelser upp och ner. Detta gäller också euron i fallet Tyskland. Sveriges export gynnas också av en svag krona med upp och ner-rörelser. Att svensk export, för första gången i historien, inte återhämtar sig vid internationell uppgång är ett faktum som flera har reflkterat över. Konjunkturinstitutet har berört denna aspekt.

Det som är bekymmersamt när det gäller svensk ekonomi är att den avviker för mycket från jämförbara länder inte bara vad gäller återhämtning, utan också vad gäller sysselsättningsutveckling.

Enligt data från Eurostat minskade sysselsättningsgraden i Sverige från 74,2procent år 2007 till 72,2 år 2009. Detta är en minskning med två procent. Under samma period ökade sysselsättningsgraden från 69,4% till 70,9% i Tyskland, från 76% till 77% i Holland, från 78,6% till 79,2% i Schweiz, från 61,7% till 62,6% i Bulgarien. I Frankrike minskade sysselsättningsgraden obetydligt från 64,3% till 64,2%, dvs med 0,1 procent jämfört med 2% i Sverige.

Det som jag har svårt att förstå är vilken nytta har vi av att skönmåla den svenska ekonomin. Tendenser att överdriva och skönmåla verkligheten kan ju ha sin bakgrund i att det är ett valår. Men i så fall spelar ingen roll vem som vinner valet om vi inte har någon tydlig uppfattning om vilka svagheter i ekonomin som behöver rättas till för att den svenska ekonomin ska kunna återhämta sig.

Hej Bernt,

Du talar om att amerikansk export gynnas av dollar-rörelser upp och ner. Detta gäller också euron i fallet Tyskland. Sveriges export gynnas också av en svag krona med upp och ner-rörelser. Att svensk export, för första gången i historien, inte återhämtar sig vid internationell uppgång är ett faktum som flera har reflkterat över. Konjunkturinstitutet har berört denna aspekt.

Det som är bekymmersamt när det gäller svensk ekonomi är att den avviker för mycket från jämförbara länder inte bara vad gäller återhämtning, utan också vad gäller sysselsättningsutveckling.

Enligt data från Eurostat minskade sysselsättningsgraden i Sverige från 74,2procent år 2007 till 72,2 år 2009. Detta är en minskning med två procent. Under samma period ökade sysselsättningsgraden från 69,4% till 70,9% i Tyskland, från 76% till 77% i Holland, från 78,6% till 79,2% i Schweiz, från 61,7% till 62,6% i Bulgarien. I Frankrike minskade sysselsättningsgraden obetydligt från 64,3% till 64,2%, dvs med 0,1 procent jämfört med 2% i Sverige.

Det som jag har svårt att förstå är vilken nytta har vi av att skönmåla den svenska ekonomin. Tendenser att överdriva och skönmåla verkligheten kan ju ha sin bakgrund i att det är ett valår. Men i så fall spelar ingen roll vem som vinner valet om vi inte har någon tydlig uppfattning om vilka svagheter i ekonomin som behöver rättas till för att den svenska ekonomin ska kunna återhämta sig.

Det spelar ingen roll vem som vinner valet. Jo, för spelarna! Företrädarna för blocken är hett inne i spelet och vill gärna räcka långnäsa åt varandra efter valet i september. Tji fick ni! Vi är bäst! Ha, ha, ha! För gemene man är det plus minus noll.

Bel Habibs #8/#9:
>>Enligt data från Eurostat minskade sysselsättningsgraden i Sverige från 74,2procent år 2007 till 72,2 år 2009. Detta är en minskning med två procent. Under samma period ökade sysselsättningsgraden från 69,4% till 70,9% i Tyskland, från 76% till 77% i Holland, från 78,6% till 79,2% i Schweiz, från 61,7% till 62,6% i Bulgarien

Jag tvivlar på att det var ärligt argumenterat.

Jag letade reda på Eurostat-värdena. Bel Habib väljer tidsperiod och lände för att få till sin poäng.

Sverige ökade 2007-2008 men föll SOM NÄSTAN HELA EU ner i sysselsättning 2009. (Det var därför han nämnde Bulgarien, som Sverige inte direkt liknar ekonomiskt.)

Totalt för hela EU 2007 till 2009 är 65.9% --> 64.6%. (Även utan Östeuropa minskade det.)

Här listar jag skillnaderna mellan 2008 till 2009.

Holland MINSKADE enligt detta från 77.2% till 77.0%. De hade en topp 2007-2008, som gör att Bel Habib kunde jämföra med dem...

Tyskland ökade visserligen från 70.7% till 70.9% då. (Men det var kvinnor som ökade medans män minskade. Var det räddningsprogram som skapade offentliga jobb?)

Bulgarien gick från 64.0 till 62.6. Det stämmer att de ökade från 2007, men det var över tre procents ökning 2006->2007. Kanske lite unikt.

Och så vidare...

Danmark och Norge minskade t.ex. också.

IGEN: De flesta länder i EU-området -- utom de handplockade av Bel Habib! -- minskade från 2007-2009.

Referens (vilket man förstår att Bel Habib inte gav!):

http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&language=en&pcod...

(Bli inte förvirrade av att tabellen kan visa statistik för kvinnor, män och totalt.)

Sen, Sverige minskade andel av arbetslösa som snurrade runt i program -- och ändrade regler för sjukskrivna under perioden. Det borde också tas hänsyn till. Och så vidare.

Bel Habib verkar faktiskt plocka passande fakta på ett mindre än seriöst sätt.

Jag har inte tid att verifiera Bel Habibs övriga fakta mot källor som jag gjorde i #11. Det skulle vara intressant, för hans teser går emot vad jag sett sista åren.

Det kan vara värt besväret om någon orkar:
Jag fick ett gott skratt åt att så kallade "jämförbara länder" i #8/9 inte var t.ex. Danmark/Norge/Finland utan Bulgarien(!), för det passade Bel Habibs tes.

http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&language=en&pcod...

Det ser faktiskt ut som det inte är ärligt argumenterat, men jag har kanske gjort ett misstag? Kan någon visa det i så fall?

Ge ordentliga referenser...

Hej Bernt,
Du tar perioden 2008-2009 och tycker att jag selektivt väljer 2007-2009 för att stödja min egen tes. För att kunna utläsa trender är det viktigt att man tar längre perioder än bara en procentuell förändring från ett år till ett annat.

Det bästa är att utläsa hur olika länder seglar sig ur krisen. Och då är 2006-2009 en relevant period. Sysselsättningsgraden minskade i Sverige från 73,1 (före krisen) år 2006 till 72,2% år 2009. Detta är en negativ trend jämfört med industriländer som har en lika utvecklad ekonomi som den svenska.

Under samma period ökade sysselsättningen i Belgien från 61,0 % till 61,6%, i Tyskland från 67,5% till 70,9%, i Frankrike från 63,7% till 64,2%, i Holland från 74,3% till 77%, i Österrike från 70,2% till 71,6%, i Schweiz från 77,9% till 79,2%, Japan från 70,0% till 70,7%.

Att Sverige tydligt avviker i sin sysselsättningsutveckling från så många konkurrentländer beror enligt min uppfattning på att dessa länder i huvudsak har valt att investera sig ur krisen, medan Sverige har valt en ensidig skattesänkningsstrategi.

Lägre skatter hjälper inte så mycket. Irland och Danmark kan illustrera detta. I Danmark är skattetrycket 48,3% jämfört med 28,3 i Irland. Innan krisen låg arbetslösheten på 4,5% i både länderna samma också hade betydande budgetöverskott (2006). Länderna har drabbats lika hårt av krisen, men krisen tog olika förlopp. Arbetslöshet ligger idag på 13,2% i Irland jämfört med 7,0% i Danmark. År 2009 hade Danmark ett budgetunderskott på -2,7% av BNP jämfört med ett budgetunderskott på -14,3% av BNP i Irland. Danmarks statsskuld ökade från 32,1% av BNP år 2006 till 41,6% år 2009. Irlands statsskuld ökade från 24% av BNP år 2006 till 64% av BNP år 2009.

Här hjälper inte låga skatter. Det är statens investeringsförmåga i humankapital, infrastruktur, forskning, utbildning och innovationssystem som är avgörande. Och det är det som skiljer Danmark från Irland.

Med detta menar jag inte att ett högt skattetryck är ett idealt tillstånd. Det är varken lågt eller högt skattetryck i sig som har en inneboende betydelse för tillväxt. Det en balans mellan statens roll och dess finansiella förutsättningar att å ena sidan fungera som en facilitator för tillväxt och å andra sidan vara en institutionell garant för en välfärd för alla.

#13;
>>Du tar perioden 2008-2009 och tycker att jag selektivt väljer 2007-2009 för att stödja min egen tes.

Sen noterade jag ockås i #11 och #12 om urvalet av länder.

Det ser faktiskt ut som ett urval av just de länder 2007-2009 som gick plus under perioden -- och ignorerade alla som gick minus!? T.ex. inget av de nordiska grannländerna, medans däremot Bulgarien(!) ingick i "jämförbara länder"...

Jag noterade också att hela EU gick minus, vilket gör det svårt att säga att Sverige skulle vara värre.

Samt att Sverige hade stora omläggningar där vi döljde mindre av arbetslösheten i olika program och ändrade sjukskrivningarna.

Sen är det naturligtvis variationer; Irland och Spanien har haft bubblor analogt Sverige 1992. Det är inte relevant för min poäng om dina statistiska urval.

"Enligt data från Eurostat minskade sysselsättningsgraden i Sverige från 74,2procent år 2007 till 72,2 år 2009. Detta är en minskning med två procent." En ekonom som inte kan skilja mellan procent och procentenheter bör man nog ta med en nypa salt.

Intressant statisik i artikeln som jag sade som nr 1. Sedan rätt mycket kastande av siffror hit och dit. Deta enda riktigt intressanta är ändå slutsatserna som Habib landar i. "Det är varken lågt eller högt skattetryck i sig som har en inneboende betydelse för tillväxt." Nej detta kan ja hålla med om till viss del, utan att ha forskat på området. Betydelse är också hur mycket staten får in i skatt, och hur mycket av denna skatt som återförs i forskning och näringslivets effektivitet och funktionssätt. Människors vilja att arbeta mer hämmas av att ha världens högsta skattetryck, vilket då minskar statens skatteunderlag, och därmed möjlighet till satsningar av olika slag. I fallet Sverige finns det fortfarande en stor potential att bredda skattebasen genom att fler kommer i arbete och då minskar även behovet av att ha så hårt skattetryck på enskilda löntagare och företag. Med lägre skattetryck på företag ökar möjligheten för dessa att övervintra lågkonjunkturer vilket leder till större acceleration och tillväxt när sedan konjunkturen växer. Sverige ligger i toppen per capita när det gäller innovationer, och om fler tycker att det är värt mödan att starta eget, istället för att sälja patenten utomlands, så har vi en mycket ljus ekonomisk framtid här i landet. Där kommer skattetrycket in.

Tack Torbjön,
Tack för rättelsen. Det ska stå sysselsättningsgraden har minskat eller ökad med x procentenheter och inte procent.

Tack Thomas,
Skattetrycket har inte endast betydelse för tillväxt. Det har också betydelse för statsfinansiell stabilitet. När vi tittar på vilka stater har klarat sig bäst genom krisen när det gäller finansbalans kan vi konstatera att dessa kan delas i två grupper. De länder som hade minst budgetunderskott år 2009 är Sverige (-0,5%), Danmark (-2,7%), Finland (-2,2). Dessa har ett skattetryck på 48,3%, 47,1% respektive 42,8%). Arbetslösheten i dessa länder ligger idag på mellan 9% och 7%.

De länder som hade största budgetunderskott var Spanien (-11,2%), Irland (-14,3%). Dessa trots att Spanien och Irland hade ett budgetöverskott på 2% respektive 3%. Före krisen. Skattetrycket i
Irland är 28,3% och 33% i Spanien. Dessa länder har idag en arbetslöshet på mellan 14% och 19%.

Detta är ett förenklat resonemang. Men eftersom det i hela EU endast högskatteländer som har bättre ordning i statsfinanserna kan detta tyda på att ett högre skattetryck fungerar som en stabilisator under kristider.

Bernt,
Jag är medveten om att det finns problem i jämförelser mellan olika länder. Men skillnaden i utvecklingen mellan Sverige och jämförbara ekonomier återstår även om vi rensar bort alla andra jämförelser och jämför Sverige med endast länder som har samma industrisstruktur och företagsstruktur. Sverige skryter idag med att ha finanserna i ordning. Ett minus på motsvarande - 3,4 av BNP för år 2010 är en relativt bra siffra jämfört med andra länder. Men det är svårt att veta hur statsfinanserna mår i verkligheten eftersom betydande inkomster för staten under mandatperioden har genererats genom försäljning av statliga bolag. Dessa inkomster har engångseffekter på statsskulden och budgetbalansen och det är svårt att förutse hur framtiden kan se ut.

Om den finansiella verkligheten för den alldeles vanliga människan;

Förklaringsvisa

Kunde man så
få något av
det nästan bästa
eller näst intill
om det så bara
skulle vara sill
eller dill kanske
såg hon ut att
tänka vid disken
och tänkte på
pensionen som
hon och gubben
hade fått den
skulle räcka
både till stort
och till smått
det stora var
hyran som de
hade för fyran
förut nu tog det
slut i en liten
tvåa bodde de nu
det småa var deras
tvåa som nu hade
blivit nästan
lika dyr som
fyran förut det
kallades för index
de visste inte vad
det var för något
det enda de märkte
var att ingenting
längre räckte så
därför hade både hon
och han börjat prata
med varandra att
det bästa kanske
vore att bortvandra,
så det gjorde de
utan alla goda råd
på nätet för de
hade ingen dator
och tänkte inte
skaffa någon heller.

Om den finansiella verkligheten för den alldeles vanliga människan;

Förklaringsvisa

Kunde man så
få något av
det nästan bästa
eller näst intill
om det så bara
skulle vara sill
eller dill kanske
såg hon ut att
tänka vid disken
och tänkte på
pensionen som
hon och gubben
hade fått den
skulle räcka
både till stort
och till smått
det stora var
hyran som de
hade för fyran
förut nu tog det
slut i en liten
tvåa bodde de nu
det småa var deras
tvåa som nu hade
blivit nästan
lika dyr som
fyran förut det
kallades för index
de visste inte vad
det var för något
det enda de märkte
var att ingenting
längre räckte så
därför hade både hon
och han börjat prata
med varandra att
det bästa kanske
vore att bortvandra,
så det gjorde de
utan alla goda råd
på nätet för de
hade ingen dator
och tänkte inte
skaffa någon heller.

#17 Hedi Bel Habib,
>>Jag är medveten om att det finns problem i jämförelser mellan olika länder. Men skillnaden i utvecklingen mellan Sverige och jämförbara ekonomier återstår

Du tänker ALDRIG kommentera att Bulgarien men inte Norge/Finland/Danmark ingick i dina länder som var "jämförbara" med Sverige? :-) (Jag har ju bara noterat det i #11/12/14.)

OCH LIKA OFTA:
Hur mycket har försöken att reformera sjukskrivningarna påverkat sysselsättningssiffrorna? Hur mycket att man minskade rundgången i arbetsmarknadsprogrammen?

Båda åtgärderna ökade starkt tillgången på arbetskraft; nödvändigt, men olycklig timing i en sådan ekonomisk krasch. Det borde vara procent av arbetskraften, bara det?

Googlade denna länk på SCB från 20006:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____186243.aspx

>>Enligt statistik från AMS deltog i slutet av november 149 000 personer i konjunkturberoende arbetsmarknadsprogram, en ökning med närmare 13 000 på ett år.

Från 2007:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____194514.aspx

>>Deltagande i vissa AMS-program räknas i AKU-statistiken som sysselsatta. I februari var antalet personer i sådana program ca 50 000, jämfört med ca 54 000 i januari. Plusjobben, som kommer att fasas ut, uppgick i februari till ca 19 800, jämfört med ca 1 800 i februari i fjol. I januari i år var de ca 20 000.

Så, gissningsvis, 100+ tusen mer i arbetskraft gör 1-2% i skillnad på sysselsättning?

Vilket visar helt andra siffror för Sverige förbättrats 2009?

Jag har alltså som total amatör SLAKTAT Bel Habibs påståenden om sysselsättning från #8/#9?

#20 Johnny F Risco,
Skämtar du?

Bel Habib har tydligen doktorerat. Inte många papper på scholar.google.com, men ändå.

Jag argumenterar i #19 m.fl. att han argumenterat oseriöst och plockar ut fakta fakta på ett sätt so får en att tänka på "lögn, förbannad lögn och statistik". Bel Habib har märkligt nog missat kommentera just de delarna på flera chanser.

Det gör honom inte värre än en normal svensk politiker... Vilket iofs inte är en komplimang.

Sen, för de rena personangreppen... För tusen år sedan sammanfattade den muslimska världen allt från indisk till grekisk forskning och filosofi. Det var en tid när ett stort bibliotek i Västeuropa räknades i hundratals böcker.

(Sedan tog religionen över i den muslimska världen -- och sådant som forskning och lärdom ansågs oreligiöst. Källa: Västerlandets filosofi, Bertrand Russel. Slutsatsen från det har mer att göra med religions osmaklighet än med just Islam, om man kommer ihåg t.ex. Bruno och Galileo.)

Masvis med industrijobb har "exporterats" till låglöneländer som Kina. Frågan är vad den industrialiserade västvärlden gör nu, blundar och hoppas på bättre tider, blundar och lånar sig ur krisen eller tar krafttag för att skapa nya högkvalificerade jobb.
Att stanna kvar i den starkt oljeberoende ekonomin är en återvändsgränd. Nu gäller det att hårdsatsa på miljö och hållbar energiförsörjning. Men är regeringen och näringslivet verkligen att ta steget?

Som appendix till #19 m.fl., som tittade på Bel Habibs väldigt selektiva användning av statistik, kan man se vad IMF tycker:

http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=273255&rlt=0&pid=208461__ArticlePagePr...

"Delegationen ger också tummen upp för den beslutade ekonomiska politiken med fortsatta stimulanser."

Det verkar som Bel Habib kommenterar allt UTOM att jag ifrågasatt hur han anser Bulgarien(!) jämförbart med Sverige, men inte Danmark/Norge/Finland. Med mera, som jag skrev om i #19.

Okej...31 maj kunde vi läsa en artikel av Hedi Bel Habib som gjorde stort nummer av Sverige borde jämföras med Estland. Estland var ju landet som bäst att jämförbara med Sverige.

Jag påpekade då att han saxade enskillda siffror utan att göra någon helhetsanalys, exempelvis saknades helt analys om skattetryckets och marginalskatters effekt på återhämtning av ekonomin. Det var endast lösryckta siffor utan någon egentlig sammanhängande analys.

Nu har alltså Hedi Bel Habib återkommit och helt glömt bort att han tyckte Sverige borde jämföras med Estland. Faktum är att Estland inte nämns överhuvudtaget i denna artikel...däremot jämför det med ny med andra länder som råkar ha siffror som sätter Sverige i sämre ljus.

Är förklaringen att ekonomin för Estland och Europas övriga länder har ändrats på ett remarkabelt sätt på de fyra dagar som gick mellan artiklarna?

Hej Per-Anders,

"Att Sverige med sina höga skatter och konstiga marginaleffekter återhämtar sig långsammare än länder med mer effektiv ekonomi är ju ganska väntat. Fast det kanske inte passar in i de önskade slutsatserna.?" Det var Din fråga då och som Du nu upprepar. Detta resonemang utgår från en etablerad ideologisk dogm om att ett högt skattetryck försvårar återhämtningen. I verkligheten finns inga sådana samband.

Irland har Europas lägsta skatter och skattetrycket där är 28 procent. Enligt den återhämtningsanalys som OECD gör kommer budgetunderskottet i Irland att ligga på på -11,7% av BNP 2010 respektive -10,8 år 2011. Detta efter ha legat på -14,3 år 2009. Arbetslösheten låg på 11,7 år 2009 och ligger på 13,7 år 2010 för att gå ner till 13% år 2011.

Jämför detta med Danmark som har Europas högsta skattetryck dvs 48,3% av BNP. Budgetunderskottet låg på -2,8% år 2009 och -4,8 år 2011. Arbetslösheten ligger idag på 7% och kommer att ligga på 6,9% år 2011.

Både länderna har drabbats av finanskrisen: bostadsbubbla och bankkollaps som krävde statliga insatser. När Du jämför dessa ekonomier med helt skilda skattetryck och olika krisförlopp kan Du väl märka att dogmen om låga skatter inte håller och att varken tillväxt eller förmåga till återhämtning vid kriser har något att göra med vare sig lågt eller högt skattetryck.

#25 Hedi Bel Habib:
>>Irland har Europas lägsta skatter och skattetrycket där är 28 procent.

IGEN: Du har inga referenser till seriös ekonomisk forskning?

Det är inte så imponerande med utvalda exempel för jämförelser. Här mellan länder med (a) oljeinkomster och (b) ett land med en ekonomisk krash som fick den svenska i början av 90-talet att verka som en kafferast.

>>När Du jämför dessa ekonomier med helt skilda skattetryck och olika krisförlopp

Och olika ekonomier, fördelning på ålderspyrad, etc, etc.

Du bemöter allt utom mina argument från #19? :-)

Det skulle vara roligt att slutligen se en motivering varför Bulgarien är "jämförbart" men inte Danmark/Norge/FInland...

För att inte tala om AMS-programmens slaktande av minst 100,000 platser och dess inverkan på sysselsättning. (Eller förändringar av sjukskrivningen.)

Vid närmare eftertanke om irländsk ekonomi...

Landet gick från i princip ett U-land till en modern stat på ett par decennier. Med bl.a. låga skatter.

(Kommer ni i håg citatet från The Commitments-filmen, "the niggers of Europe"?)

Nu sprang irländarna för fort och fick en fasansfull bostadsbubbla. Antagligen ett nybörjarfel för politikerna och deras centralbank. (Som gammal keltofil hoppas jag innerligt de reser på sig snart.)

Kan artikelförfattaren ge exempel på högskatteländer som haft en sådan utveckling?! Vad hade den "Keltiska tigern" när det var aktuellt, 5-10% BNP-ökning per år?

IGEN:
Det behövs seriösa referenser till forskning för artikelförfattarens teser. INTE noggrant utvalda datapunkter som inte håller när man skrapar lite på ytan (se min #19, t.ex.).

Åter få vi se en orgie i siffror utan någon analys. Är det exempelvis inte rimligt att i fallet Irland ta med i beräkningen att man på åttiotalet hade en ekonomi som helt havererat på grund av bland annat höga marginalskatter (typ 60% om jag minns rätt). Fianna Fáil bröt radikalt med detta och lade om ekonomin helt vilket gav ett uppsving som är execeptionellt i modern tid.

Den nya irländska ekonomin är dock känd för att den är jämförelsevis starkt kopplad till byggande. Inte helt förvånande har därför den nuvarande fastighetsbubblan som raderat ut de senaste årens uppgång i den Irländska ekonomin.

Hur kan det komma sig att du missar att ta med allt detta i din "analys"?

Du påstår att det är en ideologisk dogm att höga skatter är dåligt. Påståendet är obegripligt eftersom du samtidigt talar om Irland som de facto enligt all kända erfarenheter och ekonomisk forskning visar på motsatsen. Var är den ekonomiska forskningen som stödjer din tes?

#28 Per-Anders Staav:
Ah, tack för informationen. Jag började följa Irland på 90-talet.

Så vi hade alltså i fallet Irland detta?
Höga skatter --> "Niggers of Europe" (/The Commitments).
EUs lägsta skatter --> EUs högsta tillväxt. "The Celtic Tiger".
Bubbla -- ekonomisk katastrof. Forftarand EUs lägsta skatter.

Det verkar som t.o.m. Bel Habibs handplockade datapunkter säger emot honom.

Jag har en fråga -- finns det någon vänsterekonom som kan argumentera Bel Habibs teser ärligt?

Per Anders # 28 och Bernt 29#

Det finns inga data som styrker det Du och Anders hävdar om det låga skattetryckets betydelse för Irlands ekonomiska utveckling. Skattetrycket i Irland var 24,9 procent år 1965 och blev som högst 28 procent år 1975. Under denna period skedde ingen märkvärdig ekonomisk utveckling. Denna lågskatteperiod karakteriseras av massarbetslöshet och ekonomisk kris.

Den ekonomiska tillväxten på Irland tog fart först på 1990-talet och var i genomsnitt 6% mellan 1994-2007. Under denna period höjdes skattetrycket till 35,1% år 19994 och har legat över 30% ända fram till år 2007. Historiskt sett är det således en relativ höjning av skattetrycket som ledde till tillväxt och inte tvärtom. Staten kunde ta in intäkter för att bygga upp infrastruktur, utbildningssystem mm.

Irland har dock skaffat sig konkurrensfördelar mot andra EU-länder endast genom låga skatter för företag och löntagare. Lågskattepolitiken har därför till en snabb industrialisering genom inflyttning vilket gjorde att närmare 90 procent av Irlands industriexport produceras av inflyttade utländska företag. Lågskattestrategin har gjort att landet vuxit i rasande takt tack vare utländska företagsetableringar. Men när nu dessa företag söker sig vidare till länder i Östeuropa men ännu lägre kostnader lämnar de bakom sig ett land som i praktiken saknar en egen industristruktur. Eftersom staten hade låga skatteintäkter förblev infrastrukturen outvecklad. Transportbehoven har ökat enormt, medan infrastruktur såsom vägnät, tåg och busstrafik förblev mycket eftersatta.

Irland producerar också en hel del hårdvara men alldeles för lite kunskapsbaserad mjukvara. Regeringen har satsat för ensidigt på lågskattepolitiken, vilket gör att landet i praktiken fungerar som en tillverkningsstation för många amerikanska multinationella företag som vill slippa den höga bolagsskatten i USA och komma närmare den europeiska marknaden. Den låga skattepolitiken, ibland kallad för "fiscal dumping" gjorde att Irland förblev ett varuproducerande land utan några förutsättningar att klättra uppåt på värdekedjan. De totala FoU-utgifterna som andel av BNP var bland de lägsta inom EU och OECD och låg år 2006 på 1,3 procent jämfört med 3,33 procent för Japan, 2,62 procent för USA och 2,46 för Tyskland och 2,25 för OECD -totalt. År 2006 hade även Kina högre andel FoU - utgifter än Irland.

Bristande satsningar på infrastruktur och förnybara energier gör att Irlands avfallshantering och återvinning i stort är i behov av modernisering och nya investeringar. Avfallshanteringen är kraftigt beroende av utländsk infrastruktur. Idag exporteras ca 75 procent av återvinningsbart hushållsavfall och 47 procent av farligt avfall.
Irland är ett land som idag har ett långtgående beroende av fossila bränslen såväl när det gäller transportsystemet som industrisektorn. Omkring 98 % av Irlands energiförsörjning tillgodoses genom förbränning av olja, torv eller naturgas.

Låga skatteintäkter gör också att Irland har sämst Barnomsorg inom OECD, enligt en rapport från FN:s barnorganisation Unicef. I rapporten har 24 OECD-länder jämförts utifrån tio punkter. Bl.a. vägs andelen barn i förskola, utbildningsnivå hos förskolepersonal och andel fattiga barn i landet in i resultatet. Bristen på barnomsorgsplatser och den höga kostnaden för dessa är ett stort hinder för kvinnor i arbetslivet. Barnomsorg i Irland är bland de dyraste i Europa, och kostnaderna förväntas öka än mer. Kostnaden för barnomsorg för två barn under tre år motsvarar 30 procent av en genomsnittlig tvåbarnsfamiljs inkomst.
Irlands hälso- och sjukvård ligger också på sista plats jämfört med övriga EU-länder samt Norge och USA.

Rangordningen från 2007 omfattar inte bara sjukvård utan även ett antal andra områden som ekonomi, innovation, miljö och utbildning. Irland planerar för ett antal nya sjukhus och enheter för att möta efterfrågan från en åldrande och växande befolkning. Historiskt sett har Irlands sjukvård varit mycket eftersatt och många problem lever kvar trots att sjukvården fått kraftigt ökade resurser. För att förbättra sjukvården skapades Health Service Executive 2005 och samarbeten med det privata söks aktivt.

Detta tillstånd i landet är ingen direkt effekt av finanskrisen. Det är strukturella missförhållanden som följer det faktum att staten tar in för lite skatter i förhållande till behovet av offentliga investeringar.
Istället för att bygga upp landets egen fysiska, sociala, kunskapsmässiga och industriella struktur har den irländska regeringen satsat på en ensidig lågskattestrategi som framgångsrikt och billigt sålt landet in till ledande amerikanska bolag.

De företag som lockades till Irland med låga bolagsskatter har nu hittat ännu billigare alternativ i andra länder som Irland inte längre kan tävla med. Genom att ensidigt ha byggt sin attraktivitet på låga skatter har Irland därmed hamnat i en ond cirkel som är svår att bryta. Nästan alla öststaterna har en bolagsskatt på knappast 10 procent, vilket gör att de amerikanska bolagens intresse för Irland har svalnat. Jämfört med Irland har dessa länder en lägre bolagsskatt och lägre arbetskraftskostnader. Bla a har Motorola stängde sin fabrik i Cork, och många andra företag har valt att flytta till länder med lägre kostnader. Datortillverkaren Dell som står för ett exportvärde motsvarande 5 procent av Irlands BNP flyttar sin verksamhet till Polen, Afrika och Mellanöstern

Man skulle kunna börja diskutera borgfreden i Irland och satsningen på utbildning (som verkligen skulle behövas i Sverige), etc.

Men låt oss vända på steken:
Bel Habib, kan du ge TRE exempel på högskatteländer -- som hade mer än 5%/år ökning av BNP under en längre tid?

Vad jag vet finns inget sådana exempel. Det finns en hel del sådana exempel bland lågskatteländer.

Sverige efter andra världskriget, kanske? Nej vänta, då hade landet rätt låga skatter -- ända fram tills tillväxten gick ner.

Sen...
Du tänker ALDRIG kommentera att Bulgarien men inte Norge/Finland/Danmark ingick i dina länder som var "jämförbara" med Sverige? Eller i min vidare fråga om ditt argument om sysselsättning och nedläggning av AMS-programmen (och ändringar av sjukskrivningar)?

Och du har alltså inga seriösa referenser till ekonomisk forskning att stödja dina teser på?

Jag har bara frågat om föregående i #11, #12, #14, #19, #23, #26.

Bernt 31#

Låt oss vända på steken. Irlands tillväxtakt brukar kallas för "upphinnareffekt" dvs landet växer från ett fattigt jordbrukssamhälle till modernt industrisamhälle. En sådan tillväxttak fanns i begynnelsen av ekonomins utveckling i flertalet av dagens rika samhällen oavsett skattetryck.

Som Du själv förstår går inte att linjärt förklara tillväxten med vare sig ett högt eller lågt skattetryck. Många interfererande variabler och historiskt betingade processer omöjliggör enkla mekaniska kausalitetsmodeller. Men ändå kan vi förenklat konstatera att det inte är nödvändigtvis entydigt negativt med höga skatter.

BNP per capita är ett mer relevant mått när vi jämför länder. Sverige har haft ett ovanligt högt skattetryck jämfört med alla OECD-länder. Etta förut och tvåa nu efter Danmark. Låt oss se hur BNP per capita har utvecklats mellan 2000 och 2008. Under denna period har Sverige haft en genomsnittlig procentuell förändring på 1,9% av BNP per capita jämfört med 1,2% i USA, 1,2% i Japan, 1,2% i Tyskland och 1,5% i Nederländerna. Under denna perioden låg skattetrycket i Sverige nära 50 procent jämfört med 26 i USA, 28,3 i Japan, 36 i Tyskland och 37,5 i Nederländerna.

Jag menar inte här att det skulle vara sämre med ett lägre och bättre med ett högre skattetryck i kausal mening, eftersom det krävs komplexa regressionsanalyser och flera variabler måste beaktas. Det jag menar är att det är något att förundras över att Sverige trots ett högt skattetryck uppvisar en högre procentuell förändring av BNP per capita över så långa perioder. Och detta oavsett vilka perioder man tar.

Sedan när det gäller Din fråga om att jag undviker Norge och Danmark vid jämförelsen med Sverige. Norges BNP och dess årliga procentuella förändring påverkas enormt av oljeutvinning och kan därför inte jämföras med Sveriges BNP:s utveckling. Danmark har sk acykliska produkter (jordbruk och läkemedel) som är okänsliga för lågkonjunktur. Dessutom är Danmarks företagsstruktur mycket annorlunda i huvudsak små- och medelstora företag.

När det gäller Finland har jag tidigare påpekat att landet hade över 8 procent arbetslöshet innan krisen och har idag 8,8%. Dvs klarat sig bra med tanke på utgångsläget.

>>Irlands tillväxtakt brukar kallas för "upphinnareffekt" dvs landet växer från ett fattigt jordbrukssamhälle till modernt industrisamhälle. En sådan tillväxttak fanns i begynnelsen av ekonomins utveckling i flertalet av dagens rika samhällen oavsett skattetryck.

Till och med jag känner till den. :-)

Jag bad om tre exempel på när högt skattetryck förenats med hög tillväxt över mer än kortare tid.

OM det funnits sådana exempel så hade du gett dem.

Det är bara en slump att de saknas, menar du?

>>Låt oss se hur BNP per capita har utvecklats mellan 2000 och 2008.

Man kan inte dra slutsatser på korta perioder. Om man istället jämför Sverige från mitten av 70-talet, när Sverige började med höga skatter -- har Sverige gått bra? Knappast.

>>Sedan när det gäller Din fråga om att jag undviker Norge och Danmark vid jämförelsen med Sverige.

Hej, det går ju -- om man frågar tio gånger!

Du missade att kommentera att du ansåg Bulgarien var bättre jämförelseland...?

6Du tänker FORTFARANDE inte ta i påverkan av nedläggningen av AMS-programmen och förändringarna i sjukpensio... sjukskrivningssystemet när du jämför?

För minst femte gången: Det bör ge procent i både sysselsättning och arbetslöshet. (Sorglig timing att dra ner dem vid den tidpunkten.)

Du har heller fortfarande inga referenser till seriösa ekonomisk forskning som stöder dina teser? Ämnet borde diskuteras i alla grundläggande ekonomiska kursböcker?

Bernt, # 33

Du verkar vara ideologiskt blockera Dig kring uppfattningen att låga skatter ger bättre tillväxt. Detta är en a priorisk modell grundad av nyliberala ideologer. Modeller har aldrig bekräftats i verkligheten. Empirin talar ett annat språk därför har modellfundamentalisterna valt modeller framför empirin. Du talar om att Sveriges tillväxt hämmade på 70-talet till följd av höjda skatter. Detta stämmer inte med verkligheten. Även om skatterna höjdes då var hade Sverige en bra tillväxt. De största skattehöjningarna skedde mellan 1995 och 2000.

Mellan 1995 och 2000 hade Sveriges skattetryck legat på ett genomsnitt på 51%, en rekord i världshistorien. Den procentuella förändringen av BNP per capita var 3,2 procent jämfört 2,9% i USA , där skattetrycket legat på 28% i genomsnitt och 0,8 procent i Japan, där skattetrycket låg på samma nivå som USA.

#34 Hedi Bel Habib
>>Du verkar vara ideologiskt blockera Dig kring uppfattningen att låga skatter ger bättre tillväxt.

Inte alls. Däremot vill jag gärna se bättre stöd när någon presenterar teser som, så vitt jag vet, går emot gällande forskningsbild. ("Extraordinary claims need extraordinary support", o.s.v.)

Det är rakt misstänkt när du inte vill ta i t.ex. mina upprepade frågor om AMS-programmens nedläggning (100,000-150,000 människor) och hanteringen av sjukskrivningarna (hur många?) måste påverka arbetslöshet och sysselsättning när de kom ut i statistisken på ett par år?

Bara den detaljen borde knäskjuta en hel del av dina siffror?

>>Empirin talar ett annat språk

För TREDJE gången:
Jag bad om tre exempel på när högt skattetryck förenats med hög tillväxt över mer än kortare tid.

Det finns inga sådana exempel?

>>Du talar om att Sveriges tillväxt hämmade på 70-talet till följd av höjda skatter. Detta stämmer inte med verkligheten.

Nja, jag skrev "Man kan inte dra slutsatser på korta perioder.". Men jag jag var otydlig; jag menade från 70-talet till nu.

Jag har dock ett par principella problem med höga skatter:
(1) Jag anser mig veta bättre vad som ska göras för mina resurser än politiker -- vilkas direkta intresse är att köpa röster för dem.

(2) Andras pengar är lättare att missbruka, även för politiker. Stora system är inte effektiva. Bevis: Kapitalism fungerar mindre illa än alternativen.
(Just nu aktuellt exempel -- Zarembas artikelserie i DN om mobbning, där han noterar att det är lättare att betala skadestånd för andras pengar, d.v.s. offentliga organisationer

Bernt,

Mellan 1979 och 2008 (nästan 30 år) utvecklades Sveriges BNP per capita med ett genomsnitt på 1,8 procent jämfört med 1,6% i Tyskland trots stora skillnader i skattetrycket. Under samma period har USA:s BNP per capita utvecklats med 1,8%, alltså samma takt som Sverige trots en skillnad på 20% när det gäller skattetryck. Skillnaden är att Sverige slipper den sociala misären som råder i USA

Först:

Jag antar du går med på att underkänna dina argument om sysselsättning och arbetslöshet när du inte kan bemöta motargumenten?

Sen, för FJÄRDE gången -- du kan inte ge exempel på högskatteländer med hög tillväxt. Och du vill inte ta i det.

>>Skillnaden är att Sverige slipper den sociala misären som råder i USA

Det finns en hel del länder med bra skyddsnät och 10+% mindre av BNP i skatter... Är det majoriteten av EU? Vad har Kanada? Jag har hört det landet beskrivas som "ett Sverige som fungerar".

(Sen tror jag inte att något system med mycket styrning fungerar på så stora länder. Jag är inte alls säker på att det fungerar ens i Sverige.)

>>Mellan 1979 och 2008

Det är inte från när skatterna höjdes drastiskt i Sverige.

Såvitt jag vet har inte utvecklingen varit positiv? Fem sekunder med Google:

http://www.ekonomifakta.se/en/Facts-and-figures/Economy/Economic-growth/...

"During the 1970s and the 1980s, Sweden had a lower GDP growth than the average both within the EU and within the OECD area. The recession in Sweden in the beginning of the 1990s led to a low mark regarding economic growth as the GDP actually fell during three years. Between 1990 and 1993, GDP fell by almost 4 percent in terms of volume. After 1993, the growth rate in Sweden accelerated again and matched the growth rate of the OECD. During 1998-2000, the volume growth rate was actually higher than in comparable countries, at just over 4 percent per year."

Bernt 37#
Du verkar ha en ytlig och förenklad syn på hur man mäter tillväxt. Du tittar på den skenbara årliga tillväxttakten för BNP i enskilda länder utan att beakta hur den globaliserade ekonomin påverkar real BNP utveckling i respektive land.. På så sätt kan Du tro att Irland har en betydligt högre BNP-tillväxt än Sverige. Men i verkligheten korrigeras detta för samtliga länder genom att räkna bort från BNP-siffran de vinster som utländskt ägda företag skickar hem till sina ursprungsländer. Den rensade siffran kallas för BNI till skillnad från BNP.

När vi jämför Irland och Sverige kan vi konstatera att Sveriges BNP per capita år 2008 var 36,900 USA dollar (dollars using 2008PPPs). Detta jämfört med Irlands BNP per capita som var 44,600 USA dollar (dollars usig 2008PPPs).

Sedan översätts detta till BNI per capita och då blir det följande: Sveriges real BNI per capita blir 37,800 dollar (2008 PPPs) jämfört med 36,600 dollar för Irland.

Det är många länder som är i samma situation som Irland. En faktor bakom detta är att multinationella företag använder länder med låga produktionskostnader för tillverkning av sina produkter medan de stora investeringarna i forskning, utveckling och innovation bedrivs i hemlandet oavsett skattetryck.

Om Du tittar på Sveriges utveckling kan Du konstatera att det är i huvudsak tillverkning som utlokaliseras till låglöneländer, medan FOU- delen bedrivs i huvudsak i Sverige. Företagen verkar ha förstått att forskningsbaserade innovationer kräver en dyrbar infrastruktur och därför låter hela forskningsinfrastrukturen vara kvar, medan den enkla tillverkningen flyttas ut.

USA, Tyskland, Schweiz mfl gör samma sak. På så sätt riskerar länder med låga skatter och billig arbetskraft att förbli megafabriker underordnade välutvecklade, forskningsbaserade och innovativa ekonomier.

Tack för föreläsningen om BNI. Men den var väl inte relevant när vi talade om ökningshastighet?

>>>>Sveriges real BNI per capita blir 37,800 dollar (2008 PPPs) jämfört med 36,600 dollar för Irland.

Oj, Irland är ikapp -- från 90-talets "Niggers of Europe"?!

För sjätte(?) gången -- det finns alltså inga exempel på kombinationen höga skatter och hög tillväxt?

Du tänker för åttonde(?) gången inte heller ta i att nedläggningen av AMS-programmen och omläggningen av sjukpensionerandet lär ha påverkat både arbetslöshet och sysselsättning mer än förändringarna du ondgjorde dig över?

Att du verkar ha fel är ju en sak -- men jag tycker det är obehagligt att du inte kan kommentera det.

>>USA, Tyskland, Schweiz mfl gör samma sak. På så sätt riskerar länder med låga skatter och billig arbetskraft att förbli megafabriker underordnade välutvecklade, forskningsbaserade och innovativa ekonomier.

Uh, var dök låglöneländer in när vi talar om skattetryck inom den industrialiserade världen? (Jag menar, Irland tog vad de kunde för att få hög tillväxt. Det fungerade, tills det blev en bygg-bubbla.)

Du frågar ständigt efter exempel på några högskattesamhällen som kan ha hög tillväxt längre tid än bara några år.

Du hävdar samtidigt att ett land med höga skatter inte kan ha hög tillväxt under en längre period. Jag vet inte vilka data Du använder eller det är bara tyckande:

Ta perioden 1950-1973. Under denna period på 23 år har USA haft en genomsnittlig tillväxt på 2,4% jämfört med 3 procent i Sverige. Skillnaden i skattetrycket har varit nära 20 procent större delen av denna period. Har Du en förklaring till det?

Under perioden 1950-1973 hade Sverige en genomsnittlig tillväxt på 3 procent jämfört med 2,5% i Storbritannien, där skattetrycket har legat nästan 15 procent lägre än i Sverige? Har Du en förklaring till detta?

Danmark hade mellan 1950 och 1973 ett skattetryck som motsvarade Sveriges och ibland högre. Under denna period har Danmark haft en genomsnittlig tillväxt på3,1 procent jämfört med 2,4% i USA och 2,5 i Storbritannien, länder med mellan 15% och 20 % lägre skattetryck? Har Du någon förklaring till detta.

Välkommen till verkligheten!

>>Du hävdar samtidigt att ett land med höga skatter inte kan ha hög tillväxt under en längre period.

Felaktig beskrivning.

JAG hävdar ingenting, det är du som verkar argumentera att den generella skattenivån inte har mycket att göra med andra parametrar.

I #27 skrev jag:
>>Kan artikelförfattaren ge exempel på högskatteländer som haft en sådan utveckling?! Vad hade den "Keltiska tigern" när det var aktuellt, 5-10% BNP-ökning per år?

Och i #31:
>>Bel Habib, kan du ge TRE exempel på högskatteländer -- som hade mer än 5%/år ökning av BNP under en längre tid?

>>Under perioden 1950-1973 hade Sverige en genomsnittlig tillväxt på 3 procent jämfört med 2,5% i Storbritannien

(a) Det var INNAN Sverige var ett högskatteland!
(b) 1950-1973 -- "engelska sjukan", landets vänsterinriktade ekonomiska politik hade stora problem återuppbygga efter kriget,

Nå, du tog ju i en av mina punkter du kliniskt undvek.

(Danmark argumenterade ju du själv inte var jämförbart med Sverige eller något annat förut, i motsats till Bulgarien...)

>>Välkommen till verkligheten!

Så du tänker inte ta i Ekonomifakta-referensen jag gav i #37, som verkar säga emot dig om tillväxt under högskattetiden? Den hör inte till verkligheten?

http://www.ekonomifakta.se/en/Facts-and-figures/Economy/Economic-growth/...

Ur stycket efter det jag citerade i #37:
"during the period 1970-2008, the Swedish economy grew 122 percent, which is about 30 percentage points lower than the EU-15 and 75 percentage points lower than the OECD area."

Sen, för att citera från min #39:
>>Du tänker för åttonde(?) gången inte heller ta i att nedläggningen av AMS-programmen och omläggningen av sjukpensionerandet lär ha påverkat både arbetslöshet och sysselsättning mer än förändringarna du ondgjorde dig över?

41#
Bernt,

Den keltiska tigern du beskriver är en illusion producerad av en ahistorisk syn på den irländska tillväxten. Över 5% hade alla länder som övergick från jordbruk till industrisstruktur. Det som sker i Irland sker med 50 år fördröjning jämfört med Sverige. Irlands tillväxt på höga nivåer är en kort parentes i Irlands histotoria. Landet verkar inte ha någon återhämtningskapacitet i brist på modern infrastruktur, underutvecklat energisystem, brist på innovationssystem mm.

Så här ser tillväxten och BNP utveckling ut på Irland:
2009: - 7,7%
2010: -2,6.

Det svenska högskattesamhällets utsikter ser ut så:

2009 -5,1%
2010: 1.6%

Det Du skriver om Sveriges tillväxt 1970-2008 är en bluff. Så här ser det ut:

1979-2009: har Sveriges real BNP per capita utvecklats med 1,8 procent i genomsnitt jämfört med 1,8 för USA, 1,6% för Tyskland, 1,5% för Frankrike. Särskilt Tyskland och Frankrike producerar och exporterar i huvudsak samma varor som Sverige. Därför är dessa länder särskilt viktiga att jämföra med. Dessutom har Sverige haft högre produktivitet och högre tillväxt än euroländerna under perioden 2000-2008.

#42
Jag antar du släpper dina punkter och data om arbetslöshetssiffror och sysslesättning för Sverige? Jag tycker som sagt att det är lite obehagligt att du inte kan kommentera det.

Det är ändå en stor del vad din artikel handlade om. (Se slutet i #41, etc.)

>>Det svenska högskattesamhällets utsikter ser ut så:

Citera inte korta tidsperioder på ett par år -- med ett land som har en minst lika illa bubbla som Sverige hade på 80-talet till början av 90-talet.

Jag är villig att köpa att det är en poäng i t.ex. industrialiseringen, ålderspyramid och bra utbildningssystem en bidragande orsak för Irland. Naturligtvis.

>>Du skriver om Sveriges tillväxt 1970-2008 är en bluff

(Jag citerade ekonomifakta.se)

Referens?

Jag vill fortfarande se referenser om dina påståenden om skattesystem.

Bernt#43
Hej Bernt,
Du läser för mycket propaganda texter. Tillväxten i Sverige ligger bättre till än vad Du kan hitta i olika nyliberala propaganda skrifter. Det finns delvis data som Du kan själv ta del i Eurostat och andra källor, delvis studier gjorda om olika perioder.

Tillväxtverket har bl a bearbetat data från Eurostat angående förändring i BNP i Sverige, EU-27 och USA för perioden 1999-2008. Bearbetningen visar att Sveriges tillväxt var klart högre än genomsnittet för EU under perioden 1999-2008. Tillväxten i Sverige var även något högre än i USA under denna period. Den genomsnittliga tillväxten i Sverige under perioden 1999-2008 jämfört med genomsnittet för EU-27 samt USA var:
Sverige: 2,4%
EU-27: 2,1
USA: 2,0

Har Du andra källor eller egna beräkningar som kommer fram till andra siffror. Citera gärna dessa!

Rättelse. Det ska stå:
Sverige:2,4
USA: 2,1
EU-27: 2,0

#44 Hedi Bel Habib
>>Du läser för mycket propaganda texter.

Tja, roligt att du inte försökte visa något med en tidsperiod på två år där ett land har en exploderande bubbla, åtminstone. :-)

Apropå det...

Du tänker fortfarande inte ta i nedläggningen av AMS-programmen (100-150 tusen personer) och omläggningen av sjuksrivningar som gjordes av den nya regeringen -- och deras influens på arbetslöshets-/sysselsättnings-siffror?

>>Har Du andra källor eller egna beräkningar

Jag hade en som du avfärdade som "propaganda" -- utan referenser eller andra försök att stödja den beskrivningen.

Det är fascierande att när jag skriver ett inlägg som påpekar att det saknades analys gällande Irland så får jag ett gigantiskt inlägg som räknar upp allt möjligt gällande Irland. Pikant är dock att det jag skrev var att det som kritiskt saknades vara analys om att Irland hade problem med höga marginalskatter, något som Hedi Bel Habib enligt bekant mönster helt undviker att besvara. Det kallas "strawman" på engelska när man angriper något som den andra inte sagt.

Jag kan inte låta bli och le åt sifforna där Sverige utmålas att ha en lika stark ekonomisk utveckling som USA för perioden 1979-2009. Väldigt praktiskt för Hedi Bel Habibs syften att välja ett mått som räknar bort effekten av inflationen...annars skulle han ju tvingas förklara hur det kommer sig att Sverige fallit från 4 till 14 plats i jämförelse med världens övriga länder eller varför vi de facto på grund av bland annat inflation har större ekonomiska klyftor till USA idag än vi hade i början av perioden.

Jag tänker inte slösa mer tid på att kommentera de pinsamma vetenskapliga bristerna i "analyserna". Det behövs en mer nyanserad ekonomisk debatt och denna debatt visar tydligt var självsaneringen behöver börja.

#47 Per-Anders Staav
>>Sverige utmålas att ha en lika stark ekonomisk utveckling som USA för perioden 1979-2009. [..] ett mått som räknar bort effekten av inflationen

Huh?! BNP tar inte hänsyn till valutaförändringar?! Ah well, även som icke-ekonom borde jag nog tänkt på den möjligheten.

(Jag känner till fallet i ekonomiska listor för Sverige, vilket är en av orsakerna jag försöker klämma Bel Habib på referenser -- men bara får siffror för korta perioder tillbaka...)

Och jag får väl skriva som i alla kommentarer... Bel Habib:
1) Vad sägs om att du ger referenser och motivation för att min länk är "propaganda".
2) Du tänker inte ta i att dina teser om arbetslöshet/sysselsättning sägs emot AMS-programmens nedläggning och förändringar i sjukskrivningar?
3) Vänligen ge referenser till ekonomisk forskning som stöder dina teser?

Since the 19th century, manufacture ofLouis Vuitton replica goods have not changed: Luggage is still made by hand. Contemporary Fashion gives a preview of the creation of the vuitton trunks: the craftsmen line up the leather and canvas, tapping in the tiny nails one by one and securing the five-letter solid pick-proof brass locks with an individual handmade key, designed to allow the traveler to have only one key for all of his or her luggage. The woven frames of each trunk are made of 30-year-old poplar that has been allowed to dry for at least four years. Each trunk has a serial number and can take up to 60 hours to make, and a suitcase as many as 15 hours.Many of the company's products utilize the signature brown Damier and Monogram Canvas materials, both of which were first used in the late 19th century. All of the company's products exhibit the eponymous lv. The company markets its product through its own stores located throughout the world, which allows it to control product quality and pricing. It also allows LV to prevent counterfeit products entering its distribution channels. louis vuitton has no discount sales nor does it have any duty-free stores. In addition, the company distributes its products exclusively through replica handbags

Head in to Argolis and get fire from Prometheus. He stole it from the Gods so we could get it from him... nice. Talk to the man in the temple of Replica handbags
Hermes birkin
Hermes
birkin
prada
prada handbags
birkin bag and he tells us to head back to Zeus... crap. Fall into the Salamander Pit and eat some expensive ambr