Nu måste också ministrarna ta ställning mot skolans orimliga krav om föräldranärvaro

Sverige har bland världens mest generösa villkor när det gäller tillgång till barnomsorg och fritids. Trots att det är föräldrarnas ansvar att se till så att deras barn har det bra så tar staten redan ett enormt ansvar. Har dagens svenska barnfamiljer blivit bortskämda? Det är en ganska intressant frågeställning när Sigfridsson beklagar sig över planeringsdagar och önskemål på föräldranärvaro i skolan.
Det är bara så att skaffar man barn får man räkna med att det kommer med ett väldigt stort ansvar. Man kan inte blint förlita sig på att stat och kommun ständigt ska vara ett skyddsnät för föräldrar som inte är bereda att offra lite arbetstid för att ta hand om de egna barnen.
För övrigt tycker jag att Gerdaus tidigare svar var klockrent.

Alva Myrdals "Kris i befolkningsfrågan" s. 116.

"Hela befolkningsfrågan kommer att ställa sig alldeles annorlunda, när man mera allmänt gjort klart för sig, att den mycket långt drivna barnbegränsningen, varemot utvecklingen bestämt pekar - det barnlösa äktenskapet eller enbarnsäktenskapet - egentligen omöjligt kan te sig som ett mer allmänt omfattande ideal för ett fritt folk, som lever under lyckliga sociala och ekonomiska förhållanden, ett folk som har klokhet och kraft nog att så bestämma över sitt ekonomiska liv, att ingen redlig medborgare behöver leva i godtyckligt, klassbetingat beroende och i otrygghet för sin materiella existens. Denna tendens till ständig och hastig befolkningsminskning kommer då för allt fler medborgare att framstå såsom en del av den allmänna disharmoni i den mänskliga samlevnaden som råder under själva det dynamiska övergångsläget från patriarkalisk förkapitalistisk tradition över liberalkapitalistisk individualism till en mer planmässigt uppbyggt socialistisk folkgemenskap på bredaste demokratiska grundval."

Hmmm. Bara kvinnor säger du? Inte män.

Hmmm.

Rannsakar minnet och tittar efter. Jo, jag har skrivit flera kommentarer till din fördel. Precis som många andra män.

En MAN som heter Erik Helmerson skrev en egen artikel, till din fördel. Du har tackat honom för det, i kommentarerna.

Nu blir jag lite irriterad. Genus på dig också.

Tänk, om det kanske är så att föräldranärvaro är ett omedvetet krav från förskolan. Förskolan vet mer om våra barn än vi själva och de kanske med tiden har märkt att föräldrar som då och då samverkar med sina barn i vardagen, sprider lugn och mer glädje och harmoni i barngruppen.

Jag tycker förskolan ska börja ställa krav. De är de viktigaste personerna i vårt samhälle, kanske inte för oss personligen, men för samhället. De umgås med våra barn hela dagen varje dag. Om de har uppfattningen att en viss föräldranärvaro under året bör ske för barnens bästa har samhället att anpassa sig till det. Allt annat vore verkligen inte att tänka efter före.

Det kan ju inte vara för att fröknarna själva ska få umgås med föräldrarna, eller att man vill ställa till show för egen skull, som man ordnar föräldrarnärvaro, utan det är ju för barnen detta sker. Och att på morgonen bre' två mackor, eller köpa två och stoppa ner med en banan i en påse, är det så betungande?

DAGISFRÖKNAR!!!!!
Ni har en enorm makt i samhället. Ni formar under några år de små människor som hela samhällets framtid vilar på. Ni är med och formar dem till de samhällsmedborgare de blir.
Gör er röst hörd, tala om vad som krävs för att barnen så gott det går ska växa upp till starka, självständiga, harmoniska människor. Det är något samhället m å s t e ställa upp på alla andra alternativ blir rena ättestupan.

Vad du vill Helene Sigfridsson är att myndigheten går in och ser till att topprida lagen för att lätta på ett kollektivt dåligt samvete. Med lagen i ryggen kan förskolan inte kalla till föräldranärvaro och du kan lugnt jobba vidare på din karriär.

Men, det är arbetsmarknaden som måste börja förstå att vi har barn i samhället och att det är dubbelarbetande föräldrar man anställer. Och det m å s t e finnas tolerans för den verklighet vi lever i. Barn kostar. Både i pengar och engagemang.

"To reach an enduring end you must be aware of your mistakes at the beginning." Lao Tse

Ursäkta men vad har Lao Tse med den här diskussionen att göra? Det är irriterande. Låta oss begrava de döda Christina Lundqvist och ta hand om de som lever nu. Allt annat är ovidkommande. Predika ska du inte göra via Newsmill. Det finns andra forum för det.

För mig är det egentligen enkel matematik. Om man har 27 semesterdagar så går det förstå åt 20 till sommarsemester och minst 3 dagar till jul samt 1 dag för skolavslutningen. Återstår 3 dagar för hela resten av året. Man måste ha lite extradagar att ta till om ex barnet blir sjukt och är över tolv eller att man behöver ta ledigt av andra skäl.
Därför tycker jag att det är intressant med att lyfta frågan till en politisk nivå för om samhället anser att jag skall engagera mig i skolan på arbetstid så måste jag ju få dagar att göra det på. Kanske skall föräldrar med barn i skolan få skoldagar ungefär som föräldrarförsäkringen. Då menar jag givetvis att man får i stort sett full kompensation.

För övrigt så har jag nu två starka, självständiga och harmoniska döttrar men inte har de blivit det för att jag har tillbringat tid i skolan kan jag ju säga. Jag har istället ansträngt mig för att vara en bra förälder på övrig tid och det har som sagt fungerat hur bra som helst. Det är synd om det skall spridas någon slags myt om att barnen behöver sina föräldrar i skolan för att må bra för så är det inte.

Däremot behöver de sina föräldrar....punkt

Håller med Christina Lundqvist i väldigt mycket.
Snälla, nu får det vara slut på gnällandet.
Det finns inget som säger att du som förälder inte kan ställa krav på dina barns förskola eller skola. Vi som är anställda inom kommunen och som är lärarförbundare har kvällstidstjänstgöring och därför kan vi göra vår vårfester m.m under kvällstid, det är sällan som jag som förälder behöver ta ledigt för att vara med mina barn på dag/ eftermiddagsaktiviteter, det görs på kvällstid. Som lärare bestämmer vi tillsammans på det första föräldramötet( kvällstid) om vi skall ha en julfest, vårfest och hur den skall ligga i tiden. Sluta gnälla och börja kommunicera med dina barns pedagoger!
Sedan att man kan gnälla på att göra en matsäck då och då eller att man behöver köpa ett lucialinne för att barnen skall få vara en del i en svensk tradition är väldigt lågt. Jag som lärare blir trött på att man inte kan sätta sina barn i främsta rummet och fundera på vad man kan ändra i sitt liv för att få en positivare syn på sina barns vardag!

Sofia Hagman
Jag förstår inte vad du menar för det är väl ingen som har "gnällt" för att de får göra en matsäck då och då eller att köpa ett lucianattlinne? Är det kommentarer borttagna eller vad pratar du om?
Det är väl ingen som har gnällt överhuvudtaget, bara uttryckt en åsikt, precis som du.
Däremot behöver vi föräldrar få lite mer råg i ryggen så att vi vågar säga ifrån på föräldrarmöten, det har du rätt i. Självklart skall man kunna kräva att den mesta kommunikationen öga mot öga kan ske på kvällstid om man har svårt att komma ifrån under kontorstid men det finns ju faktiskt telefoner också. Det viktigaste är nog att lärare och föräldrar (och barn) kommunicerar ang den bästa vägen.