Sätt läsutvecklingen i fokus

Om man inte är nöjd med den svenska skolan finns det ingen anledning att oja sig över vare sig nuvarande eller tidigare skolpolitik eller att kräva åtgärder av centrala myndigheter. Med den målstyrning vi har där generella mål och inte detaljerade innehåll skrivs i kursplaner, ges varje enskild skola ett erbjudande att med en mycket långt gående frihet utveckla bra kurser som leder eleverna till målen (detta är i stort sett samma styrsystem som Finland som ju brukar framhållas som ett ideal för benchmarking). När det går dåligt är det den enskilda skolan där det går dåligt som ska "blejmas" och vad staten skall göra är främst åtgärder för att stärka den lokala skolutvecklingen.

 Det bästa en enskild skola kan göra för att få bra resultat är att arbeta med läsutvecklingen. Att läsa är att tänka och språk och tanke hör ihop som väte och syre i vatten. De bildar en mental enhet, ett processande av det som är i uppmärksamhetens fokus. En del elever läser dåligt och det minskar läslusten och därmed exponeringen för idéer, för ordförråd och incitatament att starta tankar. Därför måste åtgärder med intensiv träning sättas in för varje barn som läser dåligt. Dåliga läsare har oftast inte automatiserat den fonologiska avkodningen (att ljuda genom boktavsraden). Den behöver automatiseras för att läsaren i stället ska koncentrera sig på textens innehåll. Vägen att träna automatiken går genom intensiv ljudningsträning i kombination med bearbetning av innehåll. Duktiga läsare har lärt sig att känna igen hela ord och behöver inte samma ljudningsträning.De har som regel ett gott ordförråd och en snabb igenkänning av ord.

Vi lär oss bäst när vi kopplar det vi redan vet till det som ligger bortom vårt vetande och som ska erövras med förankring i det kända (zone of proximal devlopment). I denna zon stärks lärandet om vi handleds i dialog med någon som redan nått den kunskap vi är ute efter.Slutstas för läsutveckling är att eleverna bör läsa texter där det finns nytillskott med förankring i det redan kända och i samband med läsning tala om texten med kamrater och lärare. Läraren bör använda systematiska uppgifter och frågor. De kan gärna stimulera elevernas analytiska tänkande med hjälp av den tolkande och den kritiska textanalysens och stilanlysens begepp men översatta till ett vardagsspråk som ungarna inte ryggar för. Förutom muntliga samtal om text bör eleverna skriva om texter de läst och skriva egna texter. Skrivande stärker läsande och läsande stärker skrivande.

Det finns ett stort krux - elever kan bli övermätta och göra motstånd. Det finns botemedel - att välja rätt texter som fångar intresse och känna när samtalen leder till övermättnad och då backa lite. Att läsa klassikerna med läslust vill den som först fått läsa vad hon/han själv väljer att läsa med läslust. Särskilda satsningar behövs för pojkar.

De ligger cirka två år efter flickor i läsutveckling (vilket beror på ett samspel mellan biologiska faktorer och sociala omvärldsfaktorer) och läser och skriver inte lika gärna. Men med mer kommunikation via dator kan pojkarna lockas att vilja läsa och skriva i större utsträckning. Det är och skall vara en skyldighet för varje enskild skola att arbeta med läs- och skrivutvecklingen för varje elev och se till att de har lärare med kompetens för detta och en skolledning som inspirerar och stödjer detta. Lärarutbildningen är mycket bättre än sitt rykte men det hindrar inte att skolorna behöver fortbilda sina lärare. Lokal skolutveckling kräver professionalitet och en som är proffs fortbildar sig kontinuerligt. Bästa hälsningar inför somarlovet Göran Linde

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/23197

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Detta som du skriver kan tyckas vara en självklarhet. Men är det så självklart i verkligheten? Det är först när man inser att språk och tanke hänger ihop som man förstår betydelsen av språkets närvaro i alla sammanhang. Det krävs mer och mer av vår språkförmåga för att kunna systematisera den komplexa värld som vi befinner oss i, därför menar jag att det är viktigt att inte bara läsa kulturanpassad litteratur, utan även texter som innehåller naturvetenskaplig begreppsbildning, som med ord försöker förklara de tekniska och fysiska sambanden.

Språket har ju den förmågan att operera i våra systematiserade minnen och vid rätt tillfälle associera till det som det språkliga är bundet till. Den som inte systematiserar informationen vid inlärningen blir också i sin uttrycksförmåga virrig. Jag är övertygad om att den som tidigt lär sig att systematisera sin omvärld med språkets hjälp, är vinnarna. Med föräldrars och skolans medvetenhet om detta ökar inlärningsförmågan hos våra barn.

Permalänk | Anmäl #1 Björn Boström, 2010-06-03, 10:28