30 års effektiv fattigdomsbekämpning utan kostnad för svenska skattebetalare

Under de cirka 30 år som Swedfund varit verksamt har vi investerat direkt och indirekt i flera hundra företag i dryga 40 länder och av dessa finns de allra flesta företagen kvar idag och ger utvecklingseffekter år efter år. Men ett fåtal av investeringarna har misslyckats, inte oväntat eftersom det ofta handlar om riskinvesteringar i länder där förutsättningarna är mycket svårare än i länder där traditionella riskkapitalister agerar. En avgörande faktor för att en minoritetsinvestering från Swedfund skall bli framgångsrik är att den görs med rätt industriell partner i förarsätet.

Swedfund har sedan starten haft en avkastning på sina investeringar som gjort att man kunnat betala alla sina kostnader och ändå väl uppfyllt det avkastningskrav som staten ställer och därmed inte heller kostat skattebetalarna något.

Det är lite svårare att mäta andra utvecklingseffekter än lönsamhet i Swedfunds investeringar, men inte omöjligt. Problemet är att beräkningar tenderar att underskatta utvecklingseffekter då en investering har spridningseffekter också i flera led. Låt oss ta ett exempel: Under perioden 1984-2008 investerade Swedfund tillsammans med Boliden i ett företag i Egypten med uppgift att producera koncentrerad aluminiumsulfatlösning som används vid vattenrening. Aluminiumsulfatlösningen från företaget används idag i samtliga av Egyptens cirka 1000 reningsverk. Innan Swedfund investerade i detta bolag producerades inte aluminiumsulfat i Egypten och därmed har Swedfund  bl.a. medverkat till

• kraftigt reducerat importbehov av vattenreningskemikalier
• ökade skatteintäkter för egyptiska staten i form av bolagsskatt, de anställdas inkomstskatt och mervärdesskatt. År 2007 uppgick bolagsskatten till 4 miljoner kronor
• 250 anställda utöver den temporära säsongspersonalen på upp till 100 personer. Indirekta arbetstillfällen har även skapats hos leverantörer och distributörer.

Detta är bara ett av många exempel.

Vidare är det så att utvecklingseffekterna fortsätter långt efter det att Swedfund lämnat investeringen. Ett examensarbete gjort hösten 2009 på Kungliga Tekniska Högskolan av Stefan Tongur visar detta tydligt. De tanzaniska företag som ingick i studien etablerades redan på 1980-talet och Swedfund gick ur bolagen under 90-talet eller tidigt 2000-tal. Hälften av de studerade bolagen tillhör idag landets mest framgångsrika företag med ledande ställning inom sina affärsområden på den afrikanska kontinenten. Bolagen är även bland de största skattebetalarna i Tanzania. De av Sverige investerade pengarna har således mätbara utvecklingseffekter långt efter det att Swedfund lämnat investeringen.

Dessutom pekar examensarbetet på att även till synes mindre lyckade investeringar kan ha stora utvecklingseffekter. I bolag som varit mindre framgångsrika har i många fall tidigare anställda startat egna affärsverksamheter, med hjälp av den utbildning och träning som de erhållit hos sin tidigare arbetsgivare. På orter där bolagen tvingats stänga ned sin verksamhet finns fortfarande infrastruktur i form av vägar, vatten- och eldistribution kvar.

Swedfund är en Development Finance Institution. DFIers viktigaste bidrag till utveckling sker i form av investeringar i den privata sektorn i utvecklingsländer där annat riskvilligt kapital är svårt att tillgå och ökar därmed möjligheterna till jobbskapande, inkomster, skatteintäkter, tillgång på varor och tjänster m.m.

Företagen som finansieras hjälper till att höja kunskaps- och kompetensnivåer, medverkar till teknologiöverföring och förbättrat managementkunnande och allmän utveckling av företag och företagande. Alla dessa faktorer bidrar till stärkandet av lokala villkor och minskat bidragsberoende.

DFI er  har också en roll som "first movers" - dvs att vara först på plats innan andra finansiärer vågar ta risker. Swedfund har funnits på plats i över 30 år och var bl.a. med och gjorde den allra första svensk-kinesiska saminvesteringen i Kina i början på 80-talet då Kina fortfarande ansågs som en "omöjlig" marknad. Konstanta ansträngningar görs för att engagera lokala företag och finansinstitutioner och Swedfund är erkänt för sitt fokus på miljö, sociala och etiska frågor. Genom sitt engagemang i lokala företag och med sitt stora nätverk, geografiska expertis och kunskap har Swedfund blivit en naturlig och eftertraktad partner för svenska företag.

I slutet av 2009 hade Swedfund en portfölj på totalt 81 företag i 40 olika länder. Dessa bolag genererar årligen arbetstillfällen samt skatteintäkter till sina respektive hemländer. De företag Swedfund investerar i återfinns inom ett brett spektrum av sektorer av allt från en hamn i Moçambique, ögonsjukhus i Irak till avfallshantering i Vietnam. En växande och viktig del av Swedfunds investeringar återfinns inom miljöteknik, sjukvård och ICT.

Swedfund bedriver alltså en verksamhet som utan att kosta de svenska skattebetalarna något ger tydliga, mätbara och uthålliga utvecklingseffekter. Swedfund har under sina 30 år fått knappa 0,5% av den svenska biståndsbudgeten i form av investeringskapital.

Visst agerar Swedfund i riskfyllda miljöer där vissa investeringar misslyckas, men i stort är 30 års framgång väl dokumenterad. Utvecklingseffekter är den primära målsättningen med vår verksamhet i tillägg till att vi även i en del fall verkar som draghjälp till svenska företag på tillväxtmarknaderna.

När en Swedfundinvestering i Makedonien för en tid sedan misslyckades fick det uppmärksamhet i Sveriges Radio. De som sedan tidigare är skeptiska till investeringar som en del av utvecklingssamarbetet skrädde inte orden. Bönderna som drabbades när mejeriet som Swedfund var minoritetsinvesterare i inte kunde klara sina åtaganden, skulle gå en hård tid till mötes och flera skulle göra betydande förluster. Detta är säkert ett riktigt antagande men förhoppningsvis lyckas nya huvudägare ta över och till allas gagn driva det toppmoderna mejeri som nu finns i Makedonien.

Det intressanta i denna mediabevakning och andras intresse är att det krävs misslyckanden för att också den positiva verksamhet som Swedfund bedriver skall få sitt erkännande. Det är helt riktigt att en icke lönsam och därmed misslyckad investering av Swedfund inte leder till nya arbetstillfällen och tillväxt utan till att fattigdomen biter sig kvar. I konsekvensens namn innebär det också att en lyckad investering av Swedfund leder till just tillväxt, sysselsättning och effektiv fattigdomsbekämpning. Det är viktigt att de som kritiskt granskat oss har kommit fram till samma slutsats och att detta resulterat i en insikt att det enda långsiktiga botemedlet mot arbetslöshet och fattigdom är lönsamma och väl fungerande företag och fortsatt tillväxt.

Lars Gårdö
Styrelsens Ordförande, Swedfund

Björn Blomberg
Verkställande Direktör, Swedfund