Därför har Estland bättre statsfinanser och högre tillväxt än Sverige

Estland tar inte emot 60 000 -75000 invandrare per år...

Detta stycke är taget från artikeln nedan...

Notera hur antalet sysselsatta ligger fast under den period da sysselsattningsgraden minskar. Okningen i antalet sysselsatta under perioden 2005-2008 ser ju fin ut pa ytan, men den innebar alltsa enbart en aterstallning av sysselsattningsgraden till vad den var 2001.

Vad det har betyder, kort och gott, ar att medan sysselsattningen i absoluta tal stod stilla under fyra ar, strommade over 300 000 manniskor ut pa arbetsmarknaden - och detta ar ett nettoinflode. Kort sagt kom det in 75000 personer fler i arbetskraften varje ar 2001-2005 an som lamnade den.

Sverige har inte sa stora fodelseoverskott. Rimligen ar det har resultatet av en hog invandring som enbart spatt pa arbetslosheten. Inte ens nar ekonomin befinner sig i en s.k. hogkonjunktur kan den pressa upp sysselsattningsgraden i aldersgruppen 15-74 over 67 procent.

Läs artikeln nedan... Den är mycket bra...

http://economicsandfreedom101.blogspot.com/2010/05/stabiliserad-arbetslo...

Det går väl inte att helt jämföra här kan jag tycka.Talar inte Estlands höjda skattetryck för att ekonomin går sämre när dessutom statsskulden ökar jämfört med Sveriges minskade skattetryck och minskade statsskuld?

Sen vet jag från dina tidigare artiklar att du förespråkar ett högskattesamhälle, men det är ju nationalekonomiskt dumdristigt att höja skatter under en lågkonjunktur. Allt pekar på att lägre skatter ger en högre konsumtion vilket gynnar den inhemska marknaden. Däremot kanske det inte spelar roll för Estland som är mer beroende av exporten än vi och måste då höja sin skatt för att klara budgeten. Men detta gäller inte Sverige som har en större marknad som kan kompensera bortfallet från exporten, just med lägre skatter för att hålla trycket uppe.

Sen kan vi ju också konstatera att du i dina varaibler inte tar upp det vanligaste måttet för att mäta hur bra ett land går ekonomiskt vilket är BNP-tillväxten. Estland sjönk ju med 2,3 % det första kvartalet jämfört med Sveriges ökning med 3 %. En skillnad på dryga 5 procentenheter.

För att inte framstå som en opålitilig debattör har jag länkarna här.
Estland:
http://www.nytt24.se/a/estlands-bnp-tros-rasa-12,3-procent
Sverige:
http://www.scb.se/pages/pressrelease____294524.aspx

Allt sammanlagt talar detta emot din tes.

Enligt de senaste bedömningarna hamnar det svenska budgetunderskottet på 2,1 procent. Knappast något att oja sig över efter en sådan här megakris.

Tack för alla kommentarer.

Att svensk ekonomi är bland de starkaste ekonomierna trots krisen är vi eniga om. Men det behövs en försiktighet när vi bedömer Sveriges förutsättningar att återhämta sig eftersom det är många nya och starkt växande ekonomier som Sverige konkurrerar med.

Sverige uppvisar tydliga tecken på svag återhämtning som klart avviker från den internationella utvecklingen i konkurrentländerna. Arbetslösheten minskade i april från 7,9% till 7,7% i Tjeckien, från 7,1% till 7,0% i Danmark, från 4,2% till 4,1%i Holland, från 7,3 till 7,1% i Tyskland. Däremot ökade arbetslösheten från 8,8% till 9,3% alltså med 0,5%.
En annan oroande utveckling är att handelsnetto minskar trendmässigt sedan 2008. Första kvartalet 2008 uppgick handelsnettot till 41,4 miljarder kronor. Första kvartalet 2009 (västa året i princip) sjönk det till 31, miljarder. Första kvartalet 2010 sjönk det ännu mer till 23,8 miljarder. Alltså värre än det vi trodde var västa året.

Den svenska utrikeshandeln brukar ligga lite före den internationella konjunkturen i uppgångarna. Men den här gången håller världshandeln på att ta bra fart igen medan den svenska exportens återhämtning är fortsatt svag. Sveriges BNP för helåret 2009 sjönk med 4,9 procent jämfört med 2008. Det var ett extremt stort fall i ett historiskt perspektiv. Den svaga utvecklingen för exportindustrin låg bakom huvuddelen av BNP-fallet. Exporten utgör en stor del av ekonomin och var den huvudsakliga anledningen till det svaga BNP-utfallet år 2009. Att exporten har haft en återhållande inverkan på BNP-tillväxten för ett helår har tidigare inte inträffat vid något tillfälle under den senaste femtonårsperioden.

När världshandeln nu uppvisar en tydlig uppgång visar den svenska exporten en mycket svag återhämtning. Anledningen till detta kan vara den svenska exportsammansättningen med hög andel investeringsvaror och insatsvaror och relativt lite konsumtionsvaror. Företagen tenderar ofta att sjösätta sina investeringar relativt sent i konjunkturcykeln och därmed ökar också behovet av svenska investeringsvaror sent. Men detta håller inte när vi jämför svensk och tysk export. Jämför vi med länder med Tyskland, så har Sverige i dag mycket högre arbetslöshet och mycket sämre återhämtning på exportsidan. Generellt sett fortsätter återhämtningen i världsekonomin men den svenska exporten verkar inte påverkas av den senaste tidens uppgång i världshandeln.

Jag tycker det är sympatiskt att vänstern har börjat intressera sig för siffror som grundar sig i verkligheten och inte i vaga fantasier. Hedi gör en gedigen insats men han glömmer en hel del. En stor del av Estlands sunda statsfinanser har varit åtgärdade av en så nyliberal regering att den får Thatcher att framstå som en socialist.

Du har rätt att det nyliberala partiet som fick makten valde att höja skatten och skära ned på utgifter men det visar på en ren och skär pragmatism snarare än ideologisk övertygelse.

Dessutom, så när ett land chockhöjer skatten med 8 % av BNP per år parerat med nedskärningar i välfärden på 20 % så kan det knappast betecknas som 'framgångsrikt". Tänk dig om Reinfeldt skulle höja skattetrycket från 48 till 56 % och samtidigt ta bort 20 % av vårdens resurser per år. Människor med dina sympatier skulle gå bärsärkagång. Ordfront skulle läsas som en revolutionspamflett snarare än en intellektuell knytpunkt för vänstern.

Estland har lyckats oerhört bra ur ett snävt Skuld i procent / BNP perspektiv men sammantaget så finns det mycket kvar att önska. Dessutom, en sista anmärkning, du glömde att nämna att Sverige har drabbats av en global finanskris. Inte särskilt konstigt att vår statsskuld går upp med 5 %. Storbritannien kommer ligga på runt 100 % inom några år enligt Bank of England, från ca 60 % för något år sedan. Och det landet har styrts av sossarna och deras överbudspolitik.

Budskapet är klart: finansiell disciplin får du av de borgerliga.

Den kritiska frågan är om vi borde förvänta oss att Sverige och Estland går lika bra? Först när man har svaret på det så kan man göra en kvalitativ analys om länderna preseterar som förväntat.

Vilken otrolig massa jämförelser utan att den mest självklara finns med. Varför råkar det vara så att skattesystemet inte finns med i analysen? Givetvis spelar det stor roll om skattetrycket är på runt 30% eller om det ligger betydligt högre. Att Sverige med sina höga skatter och konstiga marginaleffekter återhämtar sig långsammare än länder med mer effektiv ekonomi är ju ganska väntat. Fast det kanske inte passar in i de önskade slutsatserna?

atches are knockoff Christian Dior jewelry partly native Swiss Porsche Bvlgari Earring Watches. angel Swiss Porsche Chanel jewelry store Watches are classical and Bvlgari Bracelet replica wonderful leadership designing. well tiffany and co constitute your grade also replica tiffany mindset. When dull simulacrum tiffanys Porsche Watches, you seam Christian Dior jewelry store materialize channel to the Gucci jewelry store well-suited old days further tiffanys present buildup your memory. G

<-----------