Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Sjuksköterskeutbildningen

Lena Wiklund Gustin om Sjuksköterskeutbildningen

Glöm inte bort specialistsjuksköterskornas unika kompetens

Diskussionen om specialistsjuksköterskornas lönevillkor behöver vidgas, så att den i högre grad också fokuserar på de specialistutbildade sjuksköterskornas unika kompetens. Då kompetensen inte synliggörs eller tillvaratas av arbetsgivare återspeglas detta inte bara i lönekuvertet utan också i patientvården, menar Lena Wiklund Gustin, lektor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola.


Om författaren

Jag har arbetat 26 år som sjuksköterska, större delen av dessa som specialistsjuksköterska inom psykiatrin. Idag är jag lektor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, och har ansvar för specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot psykiatrisk vård. Jag undervisar också en del i de andra specialistutbildningarna vid MDH.

Det är med stort intresse jag tar del av diskussionen runt specialistsjuksköterskeutbildningen. Inlägg efter inlägg lyfter fram vikten av att betala specialistsjuksköterskorna den lön de förtjänar, och det orimliga i att läkares specialisering premieras på ett helt annat sätt än sjuksköterskors lyfts fram. Allt detta är viktigt och värdefullt, men det finns också en risk för att diskussionen reduceras till en ekonomisk fråga, eller än värre – till en valfråga.

Få av skribenterna fokuserar specialistsjuksköterskornas kompetens mer än i allmänna ordalag. Anna-Karin Eklund lyfter fram det hela som en patientsäkerhetsfråga, och i och med det börjar man få en aning om att specialistsjuksköterskor kan något mer och något annat än vad grundutbildade sjuksköterskor kan.

Men vad är detta ”mer” och ”annat”? Vad är det egentligen en specialistutbildad sjuksköterska kan göra till skillnad från en grundutbildad? Bortsett från vissa tydliga specialistområden som t.ex. anestesi- och förlossningsvård så är specialistsjuksköterskornas kompetens ofta osynliggjord. Grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor tycks på många vårdavdelningar, såväl inom den somatiska som inom den psykiatriska vården, ägna sig åt samma sysslor. Kan det vara så att denna skenbara likhet bidrar till de små löneskillnaderna?

För det är en skenbar likhet. En specialistutbildad sjuksköterska har en helt annan kompetens  vad gäller att göra komplexa bedömningar av omvårdnadsbehov, och också kännedom om andra interventioner. Detta gäller samtliga specialistutbildningar, men eftersom jag själv är psykiatrisjuksköterska, och idag också utbildare av sådana, kommer min reflektion fortsättningsvis att hålla sig till det området.

Något som alla sjuksköterskor inom psykiatrisk vård, oavsett utbildningsnivå, ägnar sig åt är att samtala med människor som genomgår psykiska lidanden av olika slag. Utifrån ser det givetvis ut som om de gör samma sak – de pratar med patienter. Den specialistutbildade sjuksköterskan kommer dock att genomföra samtalet på ett annat sätt än den grundutbildade. Detta handlar inte enbart om kunskaper i samtalsmetodik, utan också om en förmåga att under samtalet göra teoretiska kopplingar mellan det patienten berättar och vetenskaplig kunskap. Den specialistutbildade sjuksköterskan har här helt andra förutsättningar än den grundutbildade att i samtalet såväl tydliggöra patientens svårigheter som stödja personens egna resurser. Hon har kompetens att i samtalet göra bedömningar såväl av komplexa omvårdnadsbehov, som av medicinska aspekter – t.ex. om en patients oro och rastlöshet är kopplad till patientens aktuella sinnesstämning eller till läkemedelsbiverkningar. Med utgångspunkt i sin bedömning kan specialistsjuksköterskan tillsammans med patienten upprätta en omvårdnadsplan, genomföra interventioner som gynnar patientens hälsotillstånd och stötta patientens egenvårdande förmåga. Men utifrån ser det ju bara ut som om de samtalar. Och prata, det kan ju alla.

Specialistsjuksköterskeutbildningen är också en akademisk utbildning på avancerad nivå. Många psykiatrisjuksköterskor har också en magisterexamen i vårdvetenskap/omvårdnad.  Dock inte alla eftersom utbildningarna skiljer sig åt mellan olika högskolor, och det också finns möjlighet att välja mellan magisterexamen och yrkesexamen vid samma högskola. Men även de som inte har en magisterexamen läser 60 högskolepoäng på avancerad nivå och lär sig hur man arbetar evidensbaserat och kan driva projekt för att utveckla vården.

Specialistutbildade sjuksköterskor har genom sin fördjupning i vårdvetenskap bl.a. unika kunskaper om människors hälsa och lidande, och om hur patientperspektivet kan beaktas i vården utformning. Tyvärr vittnar många av mina tidigare studenter om att arbetsgivare inte tar till vara denna kunskap. Det händer till och med att den motarbetas, eftersom sjuksköterskorna börjar lyfta fram andra utvecklingsområden än de som traditionellt prioriterats i vården, dvs. de medicinska. Är detta, precis som lönefrågan, också en fråga om genus och maktförhållanden?

Är det så att arbetsgivarna inte riktigt förstår specialistsjuksköterskans kompetens och värde, och därför inte heller betalar för den? Om specialistutbildade sjuksköterskor i högre grad tilläts att driva utveckling kanske också löneläget skulle vara annorlunda?

Här har såväl landets högskolor och universitet som Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening en uppgift att fylla för att lyfta den unika kompetens som landets specialistutbildade sjuksköterskor har. Kan vi göra det, och kan arbetsgivarna ge specialistsjuksköterskor såväl utrymme att använda den som skälig betalning, så finns också en möjlighet att de verkliga vinnarna kan bli patienterna.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/23028

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag tror att det är dags att se över hela sjuksköterskeutbildningen, för vad man kan utläsa av denna artikel, är att specialistsjuksköterskornas ambitioner leder till en osund konflikt mellan läkarens roll och den grundutbildade sjuksköterskans. Sjuksköterskan är en del av ett vårdteam där läkaren självklart har huvudansvaret, vilket det inte får råda något tvivel om. Annars kommer det att uppstå en förtroendekris om patienterna upptäcker att det finns en konflikt mellan de två olika rollerna. Nedan några citerade rader som förstärker ambitionerna:

”Detta handlar inte enbart om kunskaper i samtalsmetodik, utan också om en förmåga att under samtalet göra teoretiska kopplingar mellan det patienten berättar och vetenskaplig kunskap”.

”Den specialistutbildade sjuksköterskan har här helt andra förutsättningar än den grundutbildade att i samtalet såväl tydliggöra patientens svårigheter som stödja personens egna resurser. Hon har kompetens att i samtalet göra bedömningar såväl av komplexa omvårdnadsbehov, som av medicinska aspekter......”

”Specialistsjuksköterskeutbildningen är också en akademisk utbildning på avancerad nivå”.

Vidare kan man utläsa att det saknas en realistisk förankring i utbildningshierarkin. Utbildningsnivån kommer aldrig att ur ett ”akademiskt” perspektiv, att vara högre än läkarens. Om man inte klargör detta för sjuksköterskorna tydligt, kommer patienttillvaron att bli mycket konfliktfylld och osäker. Konkurrensmässigt kan sköterskorna konkurrera inom sina verksamhetsområden och det samma gäller för läkarna, men det får aldrig uppstå konkurrens mellan dessa två skilda vårdkategorier. En genomgripande analys av vårdhierarkin är mycket nödvändig för att inte anarki skall uppstå inom vården.

Permalänk | Anmäl #1 Björn Boström, 2010-05-30, 14:55

Några klargöranden med anledning av Björn Boströms kommentar.

De ambitioner som Björn Boström uppenbarligen vänder sig mot är förankrade i svensk lagstiftning. Hälso- och sjukvården ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet - det gäller även omvårdnaden.

Universitets- och högskoleutbildningar kan idag ligga på grund, avancerad och forskarutbildningsnivå. Högskoleverket klassar specialistutbildningen som utbildning på avancerad nivå. Även de avslutande åren på läkarutbildningen ligger på denna nivå, men inte hela utbildningen.

Att ta tillvara specialistsjuksköterskors unika kompetens behöver inte innebära konflikter med läkarna. Det som behöver bli tydligt är att läkare och sjuksköterskor ansvarar för olika områden.

En läkare har genom sin utbildning det medicinska ansvaret, däremot saknar han/hon den kompetens att ansvara för omvårdnaden som en specialistutbildad sjuksköterska har efter fyra års studier.

Det är inte så att denna sjuksköterska har läst fyra år av läkarutbildningen och således har kunskaper på samma område som läkaren, fast lite mindre. Den specialistutbildade sjuksköterskan har en viss del medicinsk kunskap - och på det området har läkaren ansvaret - men dessutom en fördjupning i sitt huvudområde vårdvetenskap/omvårdnad som läkaren saknar.

Dessa olika ansvarsområden behövs och kompletterar varandra, och båda måste erkännas utgående från sina respektive områden. Detta är inte konstigare än att en psykiatriker och en psykolog har delvis överlappande områden, men också specifika yrkeskunskaper utan att behöva konkurrera med varandra.

Debatten handlar så vitt jag förstår den inte heller om att specialistutbildade sjuksköterskor ska ta över läkares ansvar, utan om att de ska uppvärderas i relation till grundutbildade sjuksköterskor, och att man för att stimulera fler sjuksköterskor att skaffa sig denna kompetens bör ge dem förutsättningar att göra det.

Det handlar inte om att de ska ha samma lön som läkare, men om att de precis som läkare som specialiserar sig ska han denna del av utbildningen betald. Och att det efter avslutad utbildning ska synas i lönekuvertet i jämförelse med en grundutbildad sjuksköterska, Därigenom kan denna specialistkompetens i omvårdnad komma fler patienter till godo.

Att respektera specialistsjuksköterskans kompetens för vad den är, ett eget ansvarsområde som kompletterar läkarnas kunskap snarare än konkurrerar med den gör inte patienternas tillvaro osäkrare, snarare tvärt om.

Permalänk | Anmäl #2 Lena Wiklund Gustin, 2010-05-30, 19:30

Mycket bra och nyanserad bild av specialistsjuksköterskans kompetens. Vi måste bli bättre på att synliggöra vår specifika och fördjupade omvårdnadskompetens, utan att trampa någon på tårna. Jag tror att ett sätt att synliggöra specialistsjuksköterskan kan vara att tillsätta fler specialistsjuksköterskor som chefer högt upp i sjukvården. Vi behöver fler omvårdnadsenheter med sjuksköterskor som driver fram duktiga specialistsjuksköterskor och som stöttas och kan bedriva vårdutveckling.

Permalänk | Anmäl #3 Sus, 2010-05-30, 21:41

Sjuksköterskornas yrkesidentitet är delvis ett problem men bara delvis. Den fungerar bra när det gäller barnmorskor, men ofta hamnar man i en öppen eller dold konflikt med läkaren inom många andra områden. I de flesta discipliner är det nog bättre att satsa mer på specialistläkare, det är dem patienterna vill träffa och det är de som har sakkunskapen, svårt för specialistsköterskor att hitta en vettig roll och förmodligen ett dyrt dubbelkommando för landsting och finansiärer. Jämför med jurister, här tänker man sig inte att det ska utbildas en ny kategori med lite kortare utbildning och mindre teoretiskt kunnande inom domstolar mm.

Permalänk | Anmäl #4 läkare, 2010-05-31, 00:10

Nu är det ju inte så att en specialistsjuksköterska har kortare utbildning utan längre än en grundutbildad sjuksköterska utan tvärt om. Grundutbildningen ger en bred, basal utbildning - man kan lite om mycket. En specialistutbildning behövs för att fördjupa kunskap inom det tilltänkta området. T.ex. är det mer regel än undantag att sjuksköterskestudenter enbart hospiterar på t.ex. intensivvårdsavdelningar - utan specialistutbildning skulle vården där bli osäker. Socialstyrelsen har också påpekat att grundutbildade sjuksköterskor har för lite psykiatri i sin utbildning - en specialistutbildning behövs således för att ge sjuksköterskor spetskompetens inom sitt område.
Specialistläkare är förvisso bra, men jag tror att få av dem är intresserade av att utföra det arbete som sjuksköterskor gör. Jag ser inte att den ena gruppen går att ersätta med den andra - båda behövs och har olika ansvarsområden.

Permalänk | Anmäl #5 Lena Wiklund Gustin, 2010-05-31, 10:02

Eftersom sjuksköterskeutbildningen ändrats så många gånger förekommer en flora av olika kompetenser på olika nivåer.
När vidareutbildningen i medicin- och kirurgi fanns ingick inte dessa kunskaper i grundutbildningen. Däremot kunde man läsa andra vidareutbildningar utan att först ha läst medicin- kirurgiutbildningen. Det innebär att de som gjorde det saknar formella kunskaper i medicinsk och kirurgisk sjukvård. Det finns alltså idag en uppsjö av specialistutbildade sjuksköterskor utan hela den formella grunden som finns i sjuksköterskeutbildningen idag samt hos sjuksköterskor med vub i medicinsk och kirurgisk sjukvård. Ska dessa verkligen ha högre lön än de kolleger som faktiskt har hela den grundläggande kompetensen. I poäng räknat motsvarar det i många fall en specialistutbildning.
Vi är också fler och fler som har flera utbildningar som gagnar sjuksköterskearbetet. Jag kan intyga att mina utbildningar inom information och it är till stor hjälp i vården. Hur ska detta bedömas i lönesättningen.

Jag anser att specialistutbildade sjuksköterskor ska ha högre lön än allmänsjuksköterskor men bara när de arbetar inom sitt specialistområde.

Ett exempel. En distriktsköterska utan formell grund i medicinsk- och kirurgisk sjukvård jobbar natt inom äldreomsorgen. Arbetsuppgifterna består mestadels av medicinska och kirurgiska bedömningar. Det finns inga arbetsuppgifter nattetid där man har glädje av sin distriktsutbildning. Ska då distriktsköterskan ha högre lön än sin formellt mer kompetenta kollega som är allmänskuksköterska med formell kompetens i medicinsk och kirurgisk sjukvård?

Jag tycker det är att göra det enkelt för sig att påstå att så fort man har en påbyggnadsutbildning ska man med automatik ha högre lön. Ett grundkrav måste vara att men har en grundläggande formell kompetens samt att ens specialunskaper är till nytta i det arbete man utför.

Det stora problemet med sjuksköterskelönerna är att lönespannet från nyutbildad till väl och mycket erfaren är på tok för litet. Som nyutbildad borde lönen ligga på 25.000 och slutlönen på minst 40.000. Återinför överskötersketjänsterna som ett led i lönekarriären.

Permalänk | Anmäl #6 Joson Johannesson, 2010-06-06, 18:53

They even include all the serial numbers and model numbers. Our louis vuitton Replica handbags have the look, color, and feel of the real thing.These are all Chanel pride flag. All earth women pursue chanel handbags. We offer such a wide selection of replica prada bags that it will make your head spin.

Permalänk | Anmäl #7 luoluo, 2010-07-02, 04:30

The same logic holds true for Breitling replica watches as well. The original models are exorbitantly priced; and so, there is more than ample demand as well as availability of cheaper replicas of the same.rolex
rolex watches
omega watches
fake rolex
rolex replica The market for cheap replica watches is therefore quite buoyant.

Permalänk | Anmäl #8 liumang, 2010-07-21, 13:26

The shape ups shoes have been popular around the word and gained a good reputation for the fitness functions.
shape ups
gucci online shop
mbt shoes women
ugg boots online
shape ups skechers
handbags online
christian louboutin shoes
ugg boots uk
ugg boots sale

Permalänk | Anmäl #10 skechers, 2010-08-07, 08:36

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.