Dags för läromedel

Flera internationella studier har visat att svenska skolelevers resultat försämrats, bland annat i basfärdigheter som att läsa och räkna. Det är därför inte konstigt att skolan under flera år diskuterats intensivt.  I Globaliseringsrådets slutrapport i maj 2009 om möjligheterna till framtida tillväxt och välfärd i Sverige, konstaterade rådet också att Sverige måste bli en "kunskapsnation" med en "skola i världsklass" som ger "stora kunskaper och mycket färdigheter till alla elever".

Det är därför välkommet att riksdagen under våren 2010 beslutar om en ny lärarutbildning och en ny skollag. Beslut om nya läroplaner och kurplaner ska också fattas av regeringen och Skolverket. Det kommer självfallet att dröja innan dessa reformer får effekt men avsikten är ändå att höstterminen 2011 ska bli ett trendbrott och början till en mer positiv utveckling för den svenska skolan med kunskap i fokus.

Ändå tror jag att många som verkar som lärare eller skolledare eller på annat sätt är yrkesverksamma i skolan har uppfattat debatten som ytlig. Det beror på att den inte handlat om de praktiska förutsättningarna för elever och lärare. Det praktiska är självfallet i första hand en fråga för lärare, skolledare och forskare men även allmänheten och politikerna bör vara orienterade. Det har rapporterats att skoltoaletternas hygien är dålig, att kuratorer saknas och att datorerna är för få. Detta påverkar lärprocessen.

En förutsättning som inte alls diskuterats är läromedel.  Det kan tyckas märkligt med tanke på den praktiskt viktiga roll läromedel spelar i skolvardagen, oavsett om det är tryckta läroböcker eller e-läromedel. För att kunna erövra kunskapen och göra den till sin måste eleven se kunskapen i ett större sammanhang. Varje elev måste också kunna lära med sin lärstil och på sin nivå. Detta levererar de läromedel som utvecklats av författare och förlag i en omsorgsfull process. Att läromedel underlättar och effektiviserar lärarens arbete och ger henne eller honom mer tid för enskilda elever är också viktigt.

Ickedebatten har lett till att läromedel glömts bort och bortprioriterats. Resultatet har blivit slitna och obsoleta läroböcker, eller inga alls. Helsingborgs Dagblad rapporterade den 29 mars i år om Sandåkersskolan. "Vi lottade om historieböckerna för de hade bara råd att köpa in till en klass", berättade en elev. Tydligen finns andra skolor i närheten som prioriterar annorlunda men Sandåkersskolan är knappast unik.

I rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? konstaterade Skolverket i september 2009 att en bidragande orsak till sjunkande resultat är en individualisering som kommit att betyda, inte hänsyn till varje elevs pedagogiska behov, utan ensamarbete. Men att eleven "lämnas att på egen hand söka information eller dra slutsatser" ger, enligt Skolverket, inte en effektiv lärprocess. Det gäller även när datorer används.

All forskning visar att läraren är viktigast för elevens lärande. Men det har blivit dags att lyfta fram läromedlens betydelse för elevens lärande och lärarens arbete.  I en värld allt rikare på kunskap, mångfald och komplexitet behöver en ny generation elever mer än någonsin kvalitativa läromedel, både läroböcker och e-läromedel.

Rickard Vinde (2 artiklar)

Anmäl