Fakta om cannabis som har förtigits

Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta Cannabis indica, Cannabis ruderalis och Cannabis americana till arten hampa (Cannabis sativa).

Cannabis växer i de flesta klimat. Plantans tåliga fibrer har ett flertal användningsområden. Fröna, som används i fågelfrön, är rika på proteiner, energi och fleromättade fettsyror. Plantans honblommor, som innehåller milt hallucinogena, psykoaktiva och fysiologiskt aktiva kemikalier vilka kallas cannabinoider (som Delta-9-tetrahydro-
cannabinol [THC] eller Cannabidiol [CBD] vilka är de vanligaste bland ett 60-tal), används för berusning samt medicinskt bruk.

Cannabis konsumeras idag för det mesta oralt (i bakverk, choklad eller dryck) eller genom inhalation
vid rökning (i joint, pipa, bong, chillum eller vaporizer). Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet. Dessa receptorer kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena (kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste är anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska processer.

De vanligaste användningsformerna är marijuana (torkade honblomställningar) och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt förekommande är den eteriska hascholjan, som antingen andas in i ångform efter upphettning, äts eller dricks.

Effekterna börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter vid oral konsumtion och kan sitta i ända upp till 12 timmar och kännetecknas av bl.a. eufori, förändrad tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda perceptionsförändringar rörande färger, former och ljud.

Under den första fasen 1-30 min efter intag tenderar tankarna flöda. Denna fas är präglad av THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer sedativa verkningarna hos CBD in.

Trots många gemensamma kännetecken är cannabisrusets karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre omständigheter i samband med intaget. I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Enbart delta-8-THC kan framställas syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är för instabil. Verksamhetsgraden är ungefär 70% av naturligt THC.

Användningens historia Det finns belägg för att hampa har använts i cirka 12000 år. Först i Kina för fiberutvinning och textilutveckling, därtill en nyare och förbättrad båge som kunde avfyra pilar till längre distans. Medicinska eller rituella användningsområden är omnämnda först i indisk litteratur från ca 400 år före
vår tideräkning. I svag form (bhang, marijuana) accepterades drogen i samhället; hasch och hascholja accepterades däremot inte.

Medicinsk litteratur

från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av epilepsi och för smärtlindring.
När de psykiska verkningarna blev kända i Europa på 1600-talet grundades två olika betraktelsesätt: i Frankrike betonades de medvetandeförändrande egenskaperna, speciellt i litterära kretsar (Alexandre Dumas, Fitzhugh
Ludlow), medan medicinska användningsområden (W.B. O'Shaughnessy: lugnande, anfallslindring, kramplindring) stod i centrum i England. Det användes ofta som ersättning för tobak och omnämnes i detta sammanhang i litteraturen som "knaster" eller "stark tobak".

Ruseffekter
Hampans rus är komplext och lätt psykedeliskt. Följande lista med effekter är inte fullständig och vilka av effekterna som upplevs varierar både med olika personer och olika tillfällen för samma person.

Sinnesförstärkning

Den mest framträdande effekten är att alla sinnesupplevelser förstärks och förskönas. Saker som inte tidigare varit vackra blir vackra, vackra saker blir ännu mycket vackrare. Mat blir god och god mat blir ännu mycket godare. Och så vidare. Fenomenet har liknats vid att ha sett världen genom ett smutsigt fönster och sedan öppna fönstret.

Allmän upplevelseförstärkning Förstärkningen gäller inte bara sinnesintryck. Tidigare ointressanta saker blir
plötsligt mycket intressanta. Skämt blir roligare. Berättelser blir mer medryckande. Och så vidare för alla sorters upplevelser.

Nya perspektiv Allt tenderar att kunna ses ur nya perspektiv. Det kan vara allt från nya tolkningar av en textrad till att se en bild som rena färgmönster i stället föravbildade objekt.

Rikare musik

Allt detta samverkar till att förhöja upplevelsen av musik och även andra typer av konst. Förutom att förmågan till njutning höjs går det att tillgodogöra sig nya aspekter av musiken. Till exempel kan det bli möjligt att upptäcka nya harmonier eller att följa stämmor man inte kunnat följa tidigare.

Tankeflod
En kaskad av tankar bryter fram. De uppstår, avlöser och knoppas av från varandra i så hög takt att det är omöjligt att följa alla trådar.

Insikter
Slående insikter om alla möjliga ämnen. Vissa visar sig vid senare nykter granskning inte vara så märkvärdiga eller rent av dumma, medan andra håller.

Hallucinationer
Hampa är endast milt hallucinogent. Vanligen visar det sig genom mönster när man blundar och mer diskreta mönster med öppna ögon, men inte mer.

Höjd aptit
Aptiten på mat höjs. Tillsammans med effekten att mat smakar bättre leder det ofta till matorgier och kallas munchies. Utnyttjas ihop med dämpningen av illamående av cancersjuka för att kunna äta trots biverkningarna av behandlingen.

Förändrad tidsuppfattning
Tiden upplevs gå långsammare. Allt tycks hända i slow motion.

Trötthet
Trötthet och sömnighet. Gör det möjligt att sova under förhållanden där det annars inte gått.

Sämre korttidsminne
Korttidsminnet försämras betydligt. Det är vanligt att komma av sig mitt i en mening och inte kunna komma på vad den handlade om.

Paranoia
Överdriven oro för att andra vill en illa eller för att något hemskt ska hända. Risker tenderar att överskattas och den egna förmågan att underskattas.

Koncentrationssvårigheter
Uppmärksamheten riktas hela tiden åt nya håll och det blir svårt att fokusera på en sak.

Muntorrhet
Munnen blir obehagligt torr. Även ögonen kan bli torra.

Den legala statusens historia
Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste
kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett
krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom
det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första
land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA
särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund,
föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande
drogkonventionen.

Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen
sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den
globala arenan.
USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater
fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i
tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en
fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som
säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga
bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade
att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud
med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En
annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita
anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den
rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot
mexikanare och svarta.

Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen
mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora
ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J.
Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD
(Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens
DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post
propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av
följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom
fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör
kriminaliseras.

Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug
Administration "att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan
att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande
precis som kaffe, te och socker ..."
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp
prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på
vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området.
Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.

Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av
NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa
till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet
tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre
Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första
opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19
länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några
problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där
slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion.

Någon risk för beroende eller
risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis
(hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra
opiumkonferensen 1925.

Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets
överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från
hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela
världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än
bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande.
Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande
från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till
slut blir galna av denna "extremt beroendeframkallande drog". Därmed gjordes
den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig
att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och
farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.

Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen
i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av
1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige.
Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för
beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller
cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda
i EU och därmed även i Sverige.

Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram
sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala
narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade
på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk.
Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett
Narkotikafritt Samhälle).

Skadeverkningar av cannabisbruk
Några negativa effekter på den fysiska hälsan vid tillfällig cannabiskonsumtion
har hittills inte kunnat påvisas. Om cannabis däremot röks regelbundet under
lång tid kan det leda till skada på luftvägarna, kronisk bronkit. Cannabis är inte
fysiskt beroendeframkallande och ett avbrott i konsumtionen leder ej till fysiska
abstinensbesvär. Däremot förekommer psykiskt beroende hos storkonsumenter
med initiativlöshet och försämring av den mentala utvecklingen som följd, en
konsekvens som är speciellt allvarlig för yngre användare. I vissa fall kan
bruket ge upphov till ångestattacker och depressioner.

En viktig fråga är om
cannabis ökar risken för psykoser, främst schizofreni. Ett flertal studier har
gjorts men den aktuella översikten framhåller att det fortfarande är oklart om
cannabis har denna effekt (Lawton 2005).

Cannabis som medicin
Cannabisplantans läkande egenskaper har nyttjats inom medicinen i tusentals år.
Särskilt i asiatisk medicin har plantan fortfarande ett gott anseende. Den kan
användas för att lindra symptom vid många olika akuta och/eller kroniska
sjukdomar, varvid man helt eller delvis kan undvara andra mediciner.

Framförallt multipel skleros-, AIDS- och cancerpatienter uppskattar den
smärtlindrande och aptitretande verkan, såväl som lindrandet av kemoterapins
och aggressiva mediciners svåra biverkningar.

Cannabis har en kärlvidgande effekt med följd av att blodtrycket sjunker och
hjärtfrekvensen ökar.

Användningsområden.
AIDS
Drogberoende (t.ex. alkohol och heroin)
Astma
Epilepsi
Depression
Glaukom (grön starr)
Cancer (Kemoterapins biverkningar)
Cancer (Tumörhämmande)
Anorexi
Migrän
Multipel skleros
Morbus Crohn
Neurodermit
Sömnstörningar
Smärttillstånd
Spasmer
Stresstillstånd
Tourettes syndrom
Leukemi (Dödar "sjuka" celler)
Parkinsons sjukdom
PMS-besvär
[redigera]Verkningsspektrum
antibakteriell
antiemetisk (hämmar illamående)
antiepileptisk
antiviral
aptitretande
bronkutvidgande
kramphämmande
inflammationshämmande
febersänkande
känsloförstärkande
koaguleringshämmande
hämmar klåda
kommunikationsfrämjande
stämningsförhöjande
smärtstillande
sömnfrämjande
temperaturhöjande
tumörhämmande
syrebringande (via ökad puls & bronkit-vidgning)

[redigera]Önskade och oönskade biverkningar
Lätt eufori
Rustillstånd
Svindel / yrsel
Tachykardi (pulsförhöjning)
Torra slemhinnor
Törst
Känsla av uppsvullnad hals och insida av mun
Lätt utvidgade pupiller, röda ögon
Hungerkänslor
Erotiserande och afrodisierande
Hämningsbefriande

Mindre vanliga biverkningar.
Uppkastningar (speciellt i samband med alkohol)
Huvudvärk
Illamående
Ångest
Utlösande av psykos (väldigt ovanligt)
Kontraindikationer
Hjärtsjukdomar
Lungsjukdomar (gäller inhalation, ej förtäring)
Psykiska sjukdomar
Graviditet

Cannabis och bilkörning
Till dags dato har i hela världen enbart en studie över inflytandet av THC på
bilkörning utförts ute i trafiken, till skillnad från i simulatorer. Den utfördes
1993 av universitetet i Maastricht på uppdrag av den federala
trafikmyndigheten i USA. Studien visade att en måttlig THC-påverkan gav
positivt utslag på körstilen, då förarna förhöll sig mer defensiva.
I tre år utvärderades bilolyckor med svårt skadade och förolyckade i samband
med drogpåverkan i ett samarbete mellan universitetet i Adelaide och det
Australiensiska trafikministeriet. Nykterhet tilldelades faktor 1. En promillehalt
alkohol i blodet på 0,6 till 1,0 visade sig förhöja olycksrisken till faktor 4,2
(4,2 gånger mer sannolikt att olycka sker).
Körning under påverkan av THC
hade faktor 0,6.

Studier vid University of Michigan och på uppdrag av det
brittiska transportministeriet har kommit fram till liknande resultat (se länk
nedan).
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003,
jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en
kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för att råka ut för en olycka
vid påverkan enbart av THC ökade, motsvarande faktor 2,5 (mätt som odds
ratio).

Legaliseringsdebatten
Ända sedan flower power-vågen i slutet på 1960-talet har en legalisering
debatterats livligt i hela västvärlden. Förespråkarna för en legalisering hävdar
att cannabis är mindre beroendeframkallande och mindre farligt än till exempel
alkohol och tobak och vill istället för förbud satsa på så kallad harm reduction.

Motståndarna till legalisering å andra sidan, hävdar att alla droger är livsfarliga
och att lättare droger (som cannabis) avtrubbar hjärnan och ofta leder till tyngre
droger. Legaliseringsförespråkarna har vunnit mest gehör i västeuropeiska
länder som Nederländerna, Tyskland, Portugal, Danmark,Storbritannien,
Belgien, Frankrike, Schweiz där mindre innehav i princip är tillåtet och där
bruket är tillåtet. 2004 avkriminaliserade Ryssland innehav av upp till 20 g
marijuana, 5 g hasch samt odling av 10 cannabisplantor. Förbudsförespråkarna
har vunnit mest gehör i Sverige och Norge.

USA intar ett mellanläge där den
federala nivån är för totalförbud medan man på delstatsnivå i vissa fall tolererar
innehav på upp till 30 gram.

De forskningsresulat som FN och bla. Sverige oftast hänvisar till ang. ev. skadeverkningar, härunder tex. psycoser, härstammar från ett forsknings projekt sponsrat av läke- och alkohol-industin i syfte att "bevisa" skadeverkningar av cannabis.

Under denna forkning så ingick bla. att injecera djur, inlåsta i burar, med koncenterad THC fram tills dessa djur framvisade tex. symtom på psycosliknande tillstånd.

Troligtvis så hade samma resultat uppnåts även om man hade injecerat koncentrat av kaffe, socker, el. likn.
Att bara hålla ett, i detta fallet, djur inlåst i bur skulle, enl. dom flesta forskare inom psykologi räcka för att framkalla psycosliknande tillstånd.

Dessa forskningsresultat som beskivs ovan är dom enda som har lyckats "bevisa" ett samband mellan cannabis och allvarliga psykiska bieffekter/skador hos en. i övrigt, psykisk frisk individ.

Dessutom så leder den lagstiftning som Sverige praktiserar på narkotikaområdet där lätta och tunga droger likställs till att våra ungdomar, som kanske bara vill nöja sig med att röka en "joit" per automatik i ett social miljö där tunga droger, våld och grov brottslighet frodas.

Detta, samt att en som upptäcker att cannabis inte var så farligt, tror att samhället även överdriver faran med dom tyngre drogerna liksom dom har överdrivit faran med cannabis.

Med andra ord så är det inte ett cannabis bruk som per automatik leder till att bruk av tyngre droger utan det är den svenska synen/lagstiftningen som leder direkt in i en miljö där dessa förekommer.

Dock bör det avrådas från all konsumtion av droger, vilken drog det än är frågan om, innan genomgången pubertet.
Då man under puberten normalt befinner sig i ett läge där psyket inte har hunnit utvecklats och normalt befinner sig i ett instabilt tillstånd och därmed är extra kännsligt för yttre påverkan.

Litteratur
Böcker
Cannabis : A History, Martin Booth, ISBN: 0312424949.
Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The
Authoritative Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition &
How Hemp Can Still Save the World, Jack Herer, ISBN: 1878125001.
Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence, Lynn3
Etta Zimmer, Lynn
Zimmer, John P. Morgan, ISBN: 0964156849.
The Science of Marijuana, Leslie L. Iversen, ISBN: 0195151100.
Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence, Mitch
Earleywine, ISBN: 0195182952.
Why Marijuana Should Be Legal, Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart,
ISBN: 1560254815.
The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for
Recreational and Medical Use, Greg Green, ISBN: 1931160171.
Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic
Potential, Franjo Grotenhermen (Editor), Ethan Russo (Editor), ISBN:
0789015080.
The Emperor Wears No Clothes, Jack Herer, ISBN: 0932551114

Forskningsrapporter
The influence of cannabis on driving - Brittiska transportministeriets rapport.
Drug and alcohol dependence #73, 2004 pp.109-119 - Sammanställning av
forskningsrapporter om cannabis och bilkörning
Forensic Science International #133, 2003 pp.79-85 - Jämförande studie om
droger och bilkörning från Frankrike
The Swedish Drug Control System - Djupgående analys av Sveriges
drogpolitik.
House of Lords - Ninth Report - Brittiska överhusets rapport om cannabis.
Marijuana and Medicine - Amerikanska Institute of

Medicine's vetenskapliga
bedömning av marijuanans medicinska aspekter. Executive summary som PDF.
Kanadensiska senatens rapport - sammanfattning - Kanadensiska senatens
rapport om cannabis. En av de mest omfattande rapporterna någonsin. För att
komma åt hela rapporten finns även del 1, 2, 3 och 4.
Skador av hasch och marijuana Sammandrag av socialstyrelsens genomgång av
vetenskapliga studier av skadepanoramat hos cannabis. Se här för Mats Hiltes,
forskare och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kritik av denna studie.
Cannabis är det vetenskapliga namnet på hampsläktet och så kallas även arten
hampa Cannabis sativa. Den är dioecious-könad och hör till familjen
hampväxter (Cannabaceae) i vilken även ingår humle. På senare tid har man
dock börjat använda termen "cannabis" för THC-rik hampa nyttjad i
rekreationssyfte, och "hampa" för THC-fattig hampa nyttjad för övriga sorters
ändamål.

_________________________________________________________________________________

The Economist konstaterar att den internationella förbudspolitiken inte gett lovat resultat och att en legalisering därför är det mindre dåliga alternativet som återstår. Detta slår Carlsson ifrån sig med att svepande kalla argumentation "närmast flummig".

När blev det flummigt att bygga slutsatser på empiriska studier? Jag menar att det är precis tvärtom. Framtidens narkotikapolitik måste baseras på faktiska förhållanden och inte på drömmar och ouppnåeliga utopier.

Konkret innebär detta att den globala maffian ska slås ut av en legal droghandel, att konsumtionen ska minskas med förebyggande information, samt att det problematiska missbruket ska mötas med skadereducerande vårdinsatser.

Sverige kan bidra till en bättre värld genom att byta lag och ansluta sig till de länder som vill se ett slut på repression och kriget mot narkotikan.

Inte för att det är bra att knarka, utan för att det är den minst dåliga narkotikapolitiken.

För visst är det så att allt annat än klassisk svensk narkotikapolitik anses som flum och konspiration. Det ironiska är att den dominerande synen på knark i vårt land ofta baseras på gammaldags moral sprungen ur nykterhetsrörelsen och idealet om avhållsamhet.

Så fort någon uttalar sig mot kriminalisering och förbud så bestrids det med full kraft. Att prata om harm reduction eller skadelindring som det även kallas anses som knarkliberalism eller att man kanske t o m företräder mörka krafter. I Sverige är hjälp med rena sprutor eller att inte fördöma missbrukare det samma som att uppmuntra till knarkande. Hur kan det vara så att vår sanning är att alla alternativa metoder är fel och endast leder till moraliskt förfall? Har vi bevis på det?

Bevis finns det i alla fall för att skadelindring är effektivt. I Holland har dem färre narkotikarelaterade dödsfall än i narkotikafria Sverige. Hur kan det vara så? Jo för i Holland kriminaliserar man inte själva bruket och därmed inte missbrukaren. Där fokuseras det istället på hjälp och stöd = skadelindring.

Studier utförda av forskare vid Complutense University i Madrid visar att THC angriper tumörer i hjärnan utan att påverka andra celler. I försök med möss och två människor drabbade av aggressiva cancerformer hämmades hjärntumörer. Med det två försökspersonerna såg man att 30 dagars THC-behandling eliminerade cancerceller.

I försök med genmodifierade möss födda med cancer kunde forskarna dessutom analysera hur THC faktiskt angriper tumörer. Det senare är en helt ny upptäckt och kan vara mycket viktigt för framtida behandling av cancertumörer i hjärnan.

THC i cannabis dödar cancerceller i hjärntumörer

Det finns redan flera studier som visat att cannabinoider, aktiva ämnen i cannabis (bl.a. THC), har anticancer-effekt. I en ny studie såg man att THC inducerade död hos hjärntumörer genom autofagocytos. Effekt dokumenterades i provrör, på möss och slutligen hos människor med en mycket aggressiv form av hjärntumör.

Autofagocytos är den fysiologiska process som reglerar omsättning av proteiner och organeller. Processen kan gå flera vägar varav resultatet kan bli cellens död. Det är emellertid inte alltid cellen dör och om THC gör att autofagocytos oftare (även om det skulle vara relativt liten skillnad i antal fall) hos cancerceller kommer det göra stor skillnad för tillväxt av tumören. I studien såg man att skillnaden var tillräckligt hög för att hjärntumörer skulle krympa.
Cannabis (THC) testades in vitro och på möss

THC är ett av de aktiva ämnen i cannabis och det som anses berusande. Cannabis brukar därför odlas med målet att halten av THC ska vara hög. Det gör att rökaren inte behöver utsätta luftvägarna för lika mycket rök. Det var THC de spanska forskarna gjorde försök med.

Forskarna testade först THC in vitro d.v.s. gjorde tester i provrör. Efter positiva resultat gick man vidare och möss fick celler från mänskliga hjärntumörer inopererade. Dessa behandlades sedan med THC och man såg att tumörerna minskade i storlek och att cancerceller började genomgå autofagocytos.
THC hade effekt på människor med hjärntumör

Forskarna gav två patienter med återkommande glioblastoma multiforme (en mycket aggresiv hjärntumör) THC i kraniet. Analys av tumörerna visade att det resulterade i autofagocytos.

Därför menar forskarna att THC kan bli en behandlingsmetod av cancer.
Cannabis till många cancerpatienter

Redan idag både i Sverige och många andra länder använder många patienter cannabis. Cannabis lindrar tydligt en lång rad av de biverkningar som cancerbehandling ger och däribland effektivt illamående, brist på aptit, värk, depression m.m. I Sverige är det inte tillåtet och polisen har flera gånger slagit ner även på svårt sjuka patienter. I USA är det däremot tillåtet i många delstater och Obama-administrationen har uttalat att FDA inte ska prioritera sjuka som medicineras med cannabis. Även i stora delar av Europa är det i praktiken tillåtet.

Att cannabis också kan ha effekt på cancertumör är något som varit känt sedan länge. De första studierna dök upp redan för mer än 40 år sedan men det är först de sista tio åren som forskningen tagit fart. Mycket pekar på att cannabis kan vara tämligen effektivt och väl komplettera annan behandling av cancer.
___________________________________________________________________________

I stort sett alla jag pratat med som förespråkar en repressiv narkotikapolitik använder begreppet "haschpsykos" som exempel på varför man inte kan tillåta cannabis-baserade preparat. Men existerar verkligen haschpsykosen? Jag letade upp ett par artiklar från vad jag anser vara någorlunda fristående forskargrupper (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Cannabisera.se anser jag exempelvis inte vara tillräckligt fria från sina respektive agenda).

Australiensiska National Drug & Alcohol Research Centre (NDARC) som är baserad på University of New South Wales anser inte det:

The prediction of the hypothesis that cannabis causes psychosis was not supported by the data on trends in the incidence of psychosis. There was no evidence that there has been an increase in the incidence of psychosis over the past thirty years of the magnitude predicted by the hypothesis. This suggests that cannabis use does not cause cases of psychosis that would not otherwise have occurred.1

Artikel i Lancet av forskare vid Department of Primary Care and General Practice, University of Birmingham:

Available evidence does not strongly support an important causal relation between cannabis use by young people and psychosocial harm, but cannot exclude the possibility that such a relation exists. The lack of evidence of robust causal relations prevents the attribution of public health detriments to illicit drug use. In view of the extent of illicit drug use, better evidence is needed.2

Forskare i psykiatri från King's College i London, publicerade i The British Journal of Psychiatry:

Very few heavy cannabis users (3%) went on to develop schizophrenia, suggesting that cannabis use may increase the risk for schizophrenia only among individuals already vulnerable to developing psychosis.3

Den sista artikeln antyder att cannabis kan vara en bidragande orsak till psykos, om andra tyngre vägande orsaker också är närvarande. De klarlägger dock inte orsakssambandet. Korrelation implicerar inte nödvändigtvis kausalitet.

Cannabis och Schizofreni

En grupp forskare i England har metaforskat om cannabis och den möjliga risken för psykiska bieffekter senare i livet. Forskningens resultat publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet. Det här är mumma för antiknarkare. Lika mycket mumma som när tidningen tidigare i år publicerade forskning som visade att alkohol och tobak är farligare än Cannabis. Antiknarklobbyns egen lilla Röda stjärna (Drugnews) basunerade ut att "Cannabis ökar risken för psykisk sjukdom".

Det finns en intervju med Dr Stanley Zammit som är en av forskarna och författare av artikeln i The Lancet. Lyssna här (intervjun börjar efter fem minuter och femton sekunder).

På frågan om det förekommer en ökad risk för psykoser i samband med cannabisbruk (efter 08:49) svarar han ungefär "Nej det kan jag inte säga.".

Hans kloka rekommendation till allmänheten: Om man får paranoida eller otrevliga tankar av cannabis så bör man dra ner på konsumtionen och intagsfrekvensen.

Fundera ett tag på varför de svenska tidningarna knappt skrev om den här nyheten. Det är inget genombrott eller ny data! Det är inte heller något bevis för att cannabis kan orsaka schizofreni.

Haschpsykos är en beskrivning av långvarigt psykotiskt tillstånd utlöst av cannabiskonsumtion. Enligt den danska forskaren Dr. Mikkel Arendt (universitetet i Århus) så kan det vara ett tecken på att den drabbade riskerar att utveckla schizofreni. Den etablerade diagnosen haschpsykos som är kontroversiell kanske alltså borde ersättas med schizofreni.
Men kan cannabis orsaka schizofreni? Det är inte fastställt och ingen vet riktigt. Troligen är det en gradvis process som inte bara bryter ut för att man provar psykoaktiva preparat. Den drabbade kanske alltså redan innan den röker cannabis har symptom utan att veta om det.

Dr. Arendt säger att cannabis bör undvikas om man inte vill riskera en ökad risk för schizofreni. I en tidigare studie som Dr. Arendt genomfört såg man att nästan hälften i en urvalsgrupp med personer som drabbats av långvariga psykostillstånd i samband med cannabisrökning också utvecklade schizofreni inom sex år.

I en nyligen publicerad studie säger Dr. Arendt att ungefär hälften av 609 personer som drabbats av långvariga psykostillstånd i samband med cannabisrökning med hög sannolikhet har anlag för schizofreni.

Som djävulens advokat kan vi alltså säga att cannabis med hjälp av biokemi som vi ej ännu förstår kan vara en indikator på om man kommer att insjukna i schizofreni. Enligt Dr. Arendt bör alla som upplever utdraget psykostillstånd (flera dygn) efter cannabisrökning uppsöka läkare. Symptomen kan möjliggöra en tidig diagnos av schizofreni. Ju tidigare diagnosen ställs desto bättre för patienten som troligen ändå hade insjuknat förr eller senare.
__________________________________________________________

Alkohol och tobak farligare än Cannabis

I en nyligen publicerad studie i brittiska The Lancet kritiseras det Engelska klassifikationssystemet av droger för att vara stelbent och fördomsfullt. Forskarna bakom studien Professor David Nutt (University of Bristol) och Professor Colin Blakemore (chief executive of the Medical Research Council) har även tagit fram ett alternativt klassifikationssystem av droger. I detta system har det även tagit med legala droger som alkohol och tobak. Intressant är att alkohol och tobak anses som dyrare och farligare än cannabis för samhället och individen.
__________________________________________________________

Svenska Narkotikapolisföreningen är en samling professionella inom rättsväsendet som har bestämt sig för vad som är rätt narkotikapolitik och jobbar hårt för att den aldrig ska utmanas. Deras förebild är paramilitära knarkpoliser i USA som leker cowboys med skattebetalarnas pengar.

Denna månad ( 24-26 april) har föreningen utbildningskonferens och årsmöte i Göteborg. Moderator är Hasselas egen Goebbels mer känd som Torgny Peterson (ReageraMera). Rubriken på en av föreläsningarna är Reggaefestivalen i Uppsala.

Det är narkotikabekämpningen som måste bekämpas...
_________________________________________________________

FN-mötet i Wien: en återblick

Knappt en månad sedan genomfördes mötet i Wien där det bestämdes att kriget mot narkotikan ska fortsätta. Detta trots att mål som sattes på ett liknande möte tio år tidigare ej uppnåtts enligt statistik framtagen av EU-kommissionen. ( http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/09/103&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en )
_______________________________________________________

BENGT HESDORF

Bengt Hesdorf (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/22763

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hej Bengt!

Är det egentligen så stor skillnad på "tunga och lätta" droger? Det är inte min erfarenhet. Skillnaden ligger framför allt i dosering och frekvens, alltså hur ofta. Det som skapar problem är RUSET, inte substansen i sig.

Berusningsbruk är "tungt" - oberoende vilken substans vi talar om.

Den mest fruktade drogen av alla - heroin - är en folkmedicin. Opiater används av breda grupper i samhället - som medicin. Men inte för rus. Använt så ställer drogen till förhållandevis lite bekymmer. Opiater är - liksom cannabis - inte särskilt skadligt för kroppen. Även ett långvarigt tungt opiatmissbruk lämnar individen ganska psykiskt oskadd. Ändå blir heroinister som vrak och dör ofta unga. Det är det starka beroendet som förklarar saken. Men inte substansen i sig. Ett tungt cannabismissbruk lämnar aldrig en människa psykiskt oskadd.

Alkohol används på både ett tungt och lätt sätt. Det är det raka berusningsdrickandet som ställer till det värst. Samma sak gäller cannabis.

Så din bild behöver nyanseras. Substans-prat har aldrig lett oss framåt!

Permalänk | Anmäl #1 Gunnel Gomér, 2010-05-24, 15:56

När man tittar på drogers skadeverkningar så måste man titta på:
Hur pass "skadlig" är drogen
Finns det några direkt realiterade dödsfal?
Är drogen beroende framkallande?
Om Ja Psykiskt, fysikskt, eller bägge delar?
Vilka sociala konsekvenser ett bruk alt. missbruk medför?

Vad gäller cannabis så finns det, i motats till dom tungre drogerna samt alkohol, INGA direktrellaterade dödsfall ej haller psykoser som kan realliteras enbart till ett cannabisbruk/missbruk.

Det finn inga vetenskapliga belägg för att cannabis skulle ge några fysiska abstinens symtom, däremot psykiska i samma utstäckning som tex. sex, socker m.m.

Dom sociala konsekvenser ett bruk/missbruk av cannabis (kan) ge är i huvudsak direktreallaterade till den föråldrade svenska narkotialagstiftingen som råder och som INTE gör skillnad mellan tunga och lätta droger.

All tillgänglg forskning påvisar att alkohol är en betyligt farligare drog än cannabis
Men alkohollobbyn är stark och har inget intresse av att få konkurans av cannabis på marknaden av berusningsmedel.

Som du säkert förstår så vill ite heller läkemedlsindustin se att cannabis blir accepterat som läkemedel, vilket det fö. är i ett flertal stater i USA samt även i Israel mfl. länder.

Permalänk | Anmäl #2 Bengt Hesdorf, 2010-05-24, 17:01

@Bengt

"alkohollobbyn är stark och har inget intresse av att få konkurans av cannabis på marknaden av berusningsmedel."

Alkoholförbudet i USA togs bort bara drygt två år innan cannabis förbjöds. Båda dessa beslut togs av president Roosevelt.

Enbart dessa båda beslut av USAs president betyder MED ALL SÄKERHET att grunden för alkoholens legala position relativt cannabis illegala position INTE är folkhälsoskäl.

Så vad är det verkliga skälet till att cannabis har kriminaliserats ?

Professor Kettil Bruun i boken "The Gentlemens Club" om drogpolitiken i FN hävdar i bl.a. bokens kapitel "USA - The principal force" att drogpolitiken i allt väsentligt styrs av kommissioner med ledamöter från USA & England med stöd av främst Frankrike, men även en del andra västmakter ss Italien, Spanien, Sverige m.fl.
Därvid är det intressant att notera att USA & England är världens två största tillverkare av sprit medan Frankrike & Italien är världens två största tillverkare av vin.

Vid en genomläsning av Professor Bruuns bok (Bruun var i många år Nordens ledande alkoholforskare och har också forskat om konkurrerande droger) framgår det tydligt att den internationella lagstiftningen mot cannabis och andra droger från tredje världen styrs av helt andra skäl än intresse för folkhälsan. Skälen förefallar vara att gynna dessa länders egna alkoholindustrier.

USA& England är kapitalistiska makter som i första hand skyddar sin stora spritindustris ekonomiska intressen.

Vår drogpolitik styrs i praktiken från Washington ! Den saknar helt demokratisk relevans. Det är därför folkhälsoskäl helt saknar relevans i debatten !!

Därför känns det naturligtvis absurt att en "folkhälsominister" börjar prata tomma och föga verklighetsanknytna fraser om haschets farlighet.
Alla som har erfarenhet av dessa båda droger vet ju att de snackar ren skit !
Vad man måste betänka är att de har betalt för att inte ifrågasätta grundläggande myter i det västerländska samhället. Och EN av dessa myter är just "haschets farlighet".

Här är en särskilt roande poäng med anknytning till Sverige: När svenske justitieministern fick problem med att fyrdubbla straffet för försäljning av hasch år 1968 därför att flera remissinstanser efterfrågade att straffet inte skulle höjas för drogen hasch pga dess ofarlighet så svarade han att :

Straffet för för försäljning av hasch måste höjas eftersom de länder som hade de största problem (läs USA) önskade en straffhöjning. Dessutom, tillade han, så hade han nu fått uppgifter om att andra starkare och farligare droger lades i haschet för att göra konsumenterna beroende. !! :-)

Grundproblemet i drogdebatten är att den inte förs på demokratiska villkor. USA med stöd av sina allierade i FN dikterar i praktiken den internationella lagstiftningen mot tredje världens droger till fördel för västerlandets egen drogproduktion med historiska anor. Och våra politiker som t.ex. folkhälsoministern säljer ut sitt eget folk till särskilt de amerikanska kapitalisternas glädje.

Rätt metod att bekämpa våra antidemokratiska politiker är att visa folket hur politikerna säljer ut även dem till fördel för sina egna intressen. T.ex. de höga löner de får som delegater i de internationella organ USA nyttjar för att styra världen. ETT av dessa internationella organ är EU, som ursprungligen är ett amerikanskt projekt och som fungerar i mycket tack vare att de i praktiken fortfarande ockuperar Tyskland, som är den ledande makten inom EU.

Lycka till med din argumentation !

Permalänk | Anmäl #3 Börje Lundberg, 2010-05-24, 18:29

Re:Börje Lundberg,:

"Därför känns det naturligtvis absurt att en "folkhälsominister" börjar prata tomma och föga verklighetsanknytna fraser om haschets farlighet.
Alla som har erfarenhet av dessa båda droger vet ju att de snackar ren skit !"

Mycket bra och utförlig information som kompletrear min artikel på ett mycket bra och utförligt sätt.

Man kan ju undra vad våra "folkvalda" politiker håller på med.
Detta då ett stort antal i Sveriges riksdag samt regering har ett förflutet som haschrökare.

Bla. har tex. T. Bodstöm, M. Sahlin, L. Ohrly. S-O Lithorin, A Borg mfl. betydande personer i regering & riksdag vait aktiva cannabisbrukare.

Som en upplysning kan påpekas att den första proposion som A. Borg ville lägga fram i Sveriges riksdag bla. innefattade karv om legaliserin av cannabis samt att tillgodose tyngre narkomaner och alkoholister deras behov av deras droger. (jmf. den Danska modellen med gratis heroin till grova heroinister)

Detta fick A. borg dock göra avkall på efter påpekande av dåvarande statsminister C. Bildh. om Borg ville fortsätta satsa på en karriär inom svensk politik.

Faktum är att ett flertal av våra sk. "folkvalda" de facto växte upp på 60 & 70- talen och därför, per automatik, bör ha "gamla vänner" och bekanta som har nyttjat cannabis och därför även har personliga erfarenheter av att cannabis de facto är en relativt harmlös drog.

(Av personlig erfarenhet så skulle jag vilja klassa alkohol som en lika tung och förödande drog som heroin)

Att jag skriver "folkvalda" inom citationstecken har bla. följande förklaring:

JØRGEN ELKLIT OG BIRGITTA WIDSTRAND
Skrev en artikel om våra svenska sk. "demokratiska" val som, tyvärr, dom endast fick publicerad i danska politiken:

SVENSKA VAL LEVER INTE UPP TILL DEN INTERNATIONELLA STANDARDEN FÖR DEMOKRATISKA VAL

[ http://politiken.dk/debat/kroniker/article907822.ece ]

Morten Messerschmidt, som är medlem av Europaparlamentet
uppriktigt bekymrad över det sättsom ett val genomförs på i Sverige, og han föreslog att parlamentsförmannen skulle
överväga, om Europaparlamentet inte borde erbjuda Sverige att EU borde skicka valobservatörer til riksdagsvalget i
September.

Detta blev helt ignoreret i svensk media:

"(Vi sammenskrev så vore synspunkter på de svenske valgs mangler under en demokratisk synsvinkel i en lille
debatartikel, som vi i vores naivitet troede, at vi kunne få optaget i en af de fire store svenske aviser. På trods af
emnets betydning for vurderingen af svenske valgs demokratiske legitimitet – som også anfægtes fra flere sider i Sverige, og altså ikke kun af Morten Messerschmidt – har vi nu fået afslag fra alle fire. Der er ikke plads, er det
enslydende svar. Dagens Nyheter var dog ærlig nok til at indrømme, at det kun var én af grundene til, at de ikke ville
bringe den lille artikel; måske var den også for kontroversiel?)"

Här följer ett litet utdrag:
.
"Konklusionen er altså, at problemerne vis-a-vis partierne og produktionen og den manglende sikring af ensartet
adgang til stemmesedler overalt i Sverige betyder, at svenske valg ikke kan gives prædikatet ’free and fair’ – de er
nok frie, men de er i hvert fald ikke fair. Og det skal de være, hvis et politisk system skal kunne karakteriseres som
demokratisk"

Gör gärna ett besök på en av mina hemsidor för ytterligare information i ämnerna:

[ http://sites.google.com/site/bengtandrasida/ ]

Permalänk | Anmäl #5 Bengt Hesdorf, 2010-07-11, 15:32

2003 enades EUs justitieministrar om att ändra narkotikalagarna i de olika länderna, så att ungefär samma påföljd gäller för försäljning i hela unionen. Förhandlingarna stod stilla under ett och ett halvt år då motparterna Sverige och Holland inte kunde komma överens 26/11-03 nåddes alltså en överenskommelse. Denna överenskommelse har dock tolkats på ett annorlunda sätt av Sverige och svensk media än vad den har utomlands.

Sydsvenskan skriver 27/11-03:

När Thomas Bodström och de övriga justitieministrarna möts i Bryssel på torsdag väntas de enas om regler som kan bli slutet för holländska "coffee shops" och haschförsäljningen i danska Christiania.

Aftonbladet skriver i sin ledare (27/11-03) med rubriken "EU:s nya drogpolitik - en seger för Sverige" :

Det vi har bevittnat är inget mindre än ett trendbrott i europeisk narkotikapolitik. (...) Bakom oss har vi ett årtionde då haschlobbyn, en märklig och ohelig allians mellan flumvänster, libertarianer och den mäktiga tobaksindustrin, sakta men säkert liberaliserat Europas inställning till narkotika. Allt fler europeiska stater har talat om att lätta på lagstiftningen. Holland har gått före och många har mer eller mindre tagit för givet att andra länder förr eller senare skulle följa efter. Nu blir det inte så.

När man läser svensk medias rapporter om händelsen får man bilden av att den svenska narkotikapolitiken nått ett genombrott, att vi äntligen lyckats övertyga EU om att vår politik faktiskt fungerar, att de "liberala strömningarna" som det heter har stoppats. Men är det verkligen så? Undersöker man vad media utomlands rapporterar om saken finner man snabbt att det är väldigt tyst. Borde inte en så allvarlig sak som en lag som innebär stängning av Hollands tusentals coffeeshops ha större nyhetsvärde?

En av Hollands största tidningar -NRC, rapporterar om händelsen, de skriver (översatt) :

Efter ett och ett halvt års förhandlingar har Nederländerna gått med på att införa gemensamma regler för illegal droghandel i EU. Nederländerna blockerade länge förhandlingarna på grund av att dåvarande förslag inte garanterade bevarandet av coffeeshops. Dessa garantier finns nu, säger minister Donner idag i Bryssel.

Alla femton medlemsländer var redan i Juni 2002 överens om nödvändigheten i att införa gemensamma regler för droghandel, och Nederländerna hade inget emot att höja maxstraffen för handel med tunga droger, men vägrade godta hela förslaget eftersom maxstraffet för handel med lätta droger som cannabis föreslogs vara ett till tre års fängelse. Detta skulle göra det omöjligt med regler och praxis som undantaget för coffeeshops eftersom internationella juridiska avtal, tex utlämningsavtal gäller vid straff över 1,5 år.

Efter ett och ett halvt års tuffa förhandlingar med främst Sverige och Frankrike nådde dock ministrarna ett avtal i morse. Straffet för innehav och försäljning av små mängder cannabis bestämdes till ett års fängelse istället för det tidigare föreslagna ett och ett halvt. Med detta gäller inte internationella avtal och straffet kan fortsätta ignoreras precis som straffet på en månad gjorts hittils.

Nyhetsbyrån Reuters skriver :

Thursday's agreement was held up because Paris and Stockholm wanted tough jail terms for minor offences, a move opposed by Amsterdam because of its policy of tolerating the use and sale of so-called "soft drugs" such as cannabis. Sweden also demanded the Netherlands close the coffee shops, where people for over 30 years have been able to buy and smoke cannabis without fearing repercussions from the police.

A compromise was reached after the Netherlands agreed to increase its sanctions for the possession of small quantities to a year from one month. Member states also agreed on a declaration stressing the importance of fighting drug tourism.

Donner said the deal would not affect Dutch rules on coffee shops. "We have a situation where in certain conditions we will not prosecute and these conditions are kept very strictly," he told Reuters. "This decision does not cover that policy."

Enligt utländsk media påverkar alltså inte avtalet Hollands tolerans till cannabis något nämnvärt och bör inte heller påverka övriga länder mer än marginellt. Men ändå rapporterar svenska tidningar nyheten som om den vore det främsta svensk narkotikapolitik drivit igenom. Vill man så gärna tro att vår politik fungerar och att andra länder vill ta efter oss att man medvetet överdriver och förvränger för att skapa en illusion?

Avtalet ska röstas igenom parlamentet innan det träder i kraft tidigast 2006, och ska efter tre år utvärderas för att se hur effektivt det var. Efter de tre åren kommer förhoppningsvis misslyckadet att vara så tydligt att Sverige inte kan förneka faktum längre.

Permalänk | Anmäl #6 Bengt Hesdorf, 2010-07-11, 22:45

Grymt intressant och informativ artikel, med riktiga fakta!! Nice job! Så varför fortsätter denna förbudspolitik i Sverige när det finns fakta?

Permalänk | Anmäl #7 Lella Gislén, 2010-09-12, 19:02