Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

EMU

Hedi Bel Habib om EMU

EU-länderna medskyldiga till krisen i Grekland

Det europeiska underskottsmålet med högst 3 procent av BNP driver fram stora budgetunderskott inom EU- och euroområdet.  Grekland har haft budgetunderskott på mellan 16,5% och 9,6% av BNP mellan 1981 och 1996 och ett genomsnittligt budgetunderskott på 7,4%  procent av BNP mellan 1997 och 2009.  Sverige behöver därför ta initiativ till att ersätta det europeiska underskottsmålet med det svenska överskottsmålet.


Om författaren

Hedi Bel Habib är fil doktor och forskare med förankring i Frankrike och Sverige.

I 30 år har Grekland haft budgetunderskott på upp till 16% av BNP med EU:s goda minne

Medlemsländerna i EU har åtagit sig att underskottet i ett medlemsland inte får vara större än 3 procent av BNP ett enskilt år. Stabilitetspakten innehåller en förebyggande och en avskräckande del. Den förebyggande delen går ut på att rådet och kommissionen övervakar medlemsländernas offentliga finanser och utfärdar tidiga varningar till länder som har växande underskott. Den avskräckande delen handlar om att sätta press på länder som har ett alltför stort underskott och inte rättar till det. I slutänden kan det leda till böter. Pakten gäller samtliga EU-länder men bara euroländerna kan bli föremål för böter. Trots stabilitetspakten tydliga bestämmelser har både EU- och euroländerna i 30 år blundat för Greklands gigantiska och permanenta budgetunderskott under perioden för såväl EU- som euromedlemskapet.

1. EU har blundat för 20 år av gigantiska budgetunderskott i Grekland

Grekland blev EU-medlem år 1981. Redan då hade landet budgetunderskott som var mer än tre gånger högre än den nivå som stabilitetspakten tillåter. Utvecklingen av budgetunderskotten mellan 1981 och 1994 var klart oförenlig med de krav som ställs av stabilitetspakten.

 

Årtal

Budgetunderskott i % av BNP

1981

-10,7

1990

-16%

1991

-11,5%

1992

-12,3%

1993

-14,3%

1994

-12,1%

1995

-9,2%

1996

-9,6%

Källa: OECD

2. Euroländerna har gjort om samma blunder

Den del i stabilitetspakten som gäller för euroländer är striktare än den som gäller för samtliga EU-länder. Euroländer som inte lever upp till krav på budgetunderskott på högst 3% av BNP kan därför bli föremål för böter. Här har euroländerna gjort samma misstag och ignorerat Grekland skenande budgetunderskott. Grekland blev medlem i euroområdet år 2001 genom att redovisa förfalskade statfinansiella siffror för perioden 1997-2001 som Eurostat och Europeiska kommissionen har upptäckt i efterhand. Eftersom det är väl känt och väl dokumenterat att Grekland har fuskat sig till eurounionen borde euroländerna varit särskilt noga med att kräva från Grekland att tidigt leva upp till kraven i stabilitetspakten för valutaunionen.

Så blev dock inte fallet och euroländerna gjorde om samma blunder och har åter igen tillåtit Grekland att år efter år redovisa stora budgetunderskott.

 

Årtal

Budgetunderskott i % av BNP

2002

-4,8%

2003

-5,6%

2004

-7,5

2005

-5,2

2008

7,7

2009

13,6%

 

3. Krisen kan inte skyllas på grekiska folket

Alla befintliga data tyder på att krisen i Grekland inte kan skyllas på det grekiska folket. I Sverige har det hävdats att Grekerna arbetar mindre och går i pension tidigare än övriga européer.   Finansminister Anders Borg hävdar gång på gång att vi inte kan betala för att grekerna ska gå i pension i 40-årsåldern. För det första är den officiella pensionsåldern i Grekland är 65 år för män och 60 år för kvinnor. Precis som i alla andra länder är den faktiska pensionsåldern lägre, och vissa grupper av statsanställda har möjlighet att gå i pension tidigt.  Men fakta är att den genomsnittliga pensionsåldern i Grekland är 61 år. Det visar siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat. Den faktiska pensionsåldern i Grekland är 60,9 år för kvinnor och 62,4 år för män – högre än för tyska män. Dessutom lever Greker färre år efter pension än många andra européer, som svenskar, danskar, fransmän, finnar och tyskar. I Sverige är den genomsnittliga pensionsåldern 63 år. Men då grekernas medellivslängd är 1,5 år kortare än svenskarnas så är livet som pensionär ungefär lika långt för både greker och svenskar.

OECD:s statistik över genomsnittligt antal arbetade timmar per person och år visar dessutom att greker inte bara arbetar mer än svenskar, utan faktiskt mest av alla i Europa – hela 2152 timmar per år, mot 1430 för tyskar, 1550 för fransmän, 1.630 för svenskar  och 1610 för danskar.

4. EU-länderna medskyldiga till krisen i Grekland

Den kris som drabbat Grekland hänger samman med den globala finanskrisen, men till största delen är EU-länderna och Grekland medskyldiga. Grekland drabbades inte direkt av finanskrisen som fick sin början 2007 och nådde sin kulmen 2008. Greklands finansbransch är internationellt sett liten, och de grekiska bankerna hade ingen exponering mot den amerikanska bostadsmarknaden och de ökända subprime- lånen.  Men i Greklands fall tydliggjorde den globala finanskrisen de enorma statsfinansiella problem som landet dragits med i många år.

För att dölja förvärringen av dessa problem under 2009 har den avgående regeringen redovisat en förskönad statistik över landets finanser - för sina internationella långivare, för EU och Europeiska centralbanken ECB.  År 2009 var Greklands budgetunderskott inte 6 procent som regeringen först hävdade, utan i själva verket 13,6 procent.

Denna förfalskning väckte förvåning, men detta är inget nytt. Grekland blev euromedlem under falska premisser och har åkt snålskjuts på euron ända sedan 2001 genom att få tillgång till förmånliga krediter på lånemarknaden. Allt detta har egentligen varit känt sedan länge inom EU. Ändå har man valt att blunda, att inte kräva Grekland på samma disciplin som andra euroländer.

Sammanfattningsvis pekar alla data på att EU- och Euroländerna är medskyldiga till krisen i Grekland. Grekland har haft budgetunderskott på mellan 16,5% och 9,6% av BNP under EU-medlemskapet mellan 1981 och 1996. Mellan 1997 och 2001 fuskade sig Grekland till euromedlemskap för att under perioden mellan 2002 och 2009 regelbundet redovisa ett budgetunderskott på ett genomsnitt på 7,4%  procent av BNP. Allt detta med EU- och euroländernas goda minne

5. Sverige bör ta initiativ till ett europeiskt överskottsmål

Enligt den europeiska stabilitets- och tillväxtpakten får offentliga underskott inte överstiga 3 procent av BNP. Syftet med pakten är just att skapa hållbara offentliga finanser i EU-länderna för att främja en sund ekonomisk utveckling. Ett grundläggande problem med stabilitetspakten är dock att den är inriktat på ett underskottsmål som driver fram ett ansvarslöst statsfinansiellt beteende med stora budgetunderskott som följd. Detta står i kontrastförhållande till Sveriges budgetlag där finansiell stabilitet snarare är reglerad genom ett överskottsmål.

Överskottsmålet i Sverige är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Målet är att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, ska motsvara 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP) över en konjunkturcykel. Målet omfattar hela den offentliga sektorn, det vill säga staten, kommunsektorn och pensionssystemet.

Överskottsmålet är centralt för stabila finanser. Om konjunkturen faller bör det finnas en buffert i form av offentligt sparande. Dessutom måste den offentliga sektorn kunna ta hand om en befolkning som blir allt äldre. Allt fler människor kommer till exempel att behöva vård och omsorg under kommande decennier, samtidigt som andelen som arbetar och betalar skatt minskar. Om framtida generationer ska få samma möjligheter till välfärd som idag, bör det vara överskott i de offentliga finanserna idag.

Det svenska budgetpolitiska ramverket, där överskottsmålet är en central del, har varit avgörande för den goda utvecklingen av de offentliga finanserna de senaste åren. Detta har också bidragit till att Sverige är ett av få länder inom EU som i år inte väntas få underskott som överskrider Stabilitets- och tillväxtpaktens gräns på 3 procent av BNP. Sverige rankas också högt i internationella jämförelser av hur hållbara de offentliga finanserna är i ett längre tidsperspektiv.

Överskottsmålet kan bidra till att den underskottstendens som ofta präglar finanspolitiken inom EU ska kunna undvikas. Mot bakgrund av Sveriges positiva erfarenheter av överskottsmålet bör landet ta initiativ till ett förnyat europeiskt budgetpolitiskt ramverk. Sverige bör därför initiera en reform av den europeiska stabilitetspakten så att regeringar inom EU förpliktigas till ett överskottsmål istället för ett underskottsmål.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/22723

20 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Enligt professor Bo Rothstein beror inte Greklands ekonomiska kris på för höga statsutgifter landet som dragit på sig utan helt enkelt på att landet inte förmått driva in beslutade skatteintäkter. Landet har i själva verket ganska måttliga offentliga utgifter.

I synnerhet landets höginkomsttagare, exempelvis läkare och jurister men även egenföretagare har helt enkelt struntat i att betala in skatten. Efter ett antal år rör det sig givetvis om miljardbelopp.

http://svtplay.se/v/2011307/grekland_fick_inte_in_skatterna

Permalänk | Anmäl #1 Jeanna Gabrielsson, 2010-05-23, 19:33

#1 : Skuld = Utgifter - Inkomster.

Pick your reason.

Permalänk | Anmäl #2 Hans Palmstierna, 2010-05-23, 19:35

Att alla borde ha ett överskottsmål, ja visst, men det är så dags att säga nu när det är kört för ytterligare krediter. Enda utvägen är nog att somliga förlorar pengar och det är främst en fråga för de berörda. Sverige borde inte ställa upp med en enda krona för någon räddning, av något som snart kollapsar i varje fall.

Vems fel det är har inte så stor betydelse och det är i varje fall inte Sveriges. Landet borde gå ur EU och vara självständigt på liknande sätt som Norge och Schweiz. Landet borde närma sig ekonomisk till Ryssland, inte minst för en tryggad bränsleförsörjning. Medlemskap i det folkrika och resursfattiga EU ger på lång sikt bara trassel. Redan nu gör ju staten stora löpande förluster med EU-administrationen.

Permalänk | Anmäl #3 Urban Persson, 2010-05-23, 20:19

Euro-tanken bygger på att alla länder har samma wekonomiska förutsättningar och ytterst samma regering som överallt för samma politik.

Hela EU-tanken stupar redan på denna orimlighet, men en påtvingad ekonomisk tvångströja utskickad från Bryssel har satt focus på hela det kolossala bygget vilande på lerfötter.

Permalänk | Anmäl #4 Jeanna Gabrielsson, 2010-05-23, 21:53

Det här i artikeln fick det att svindla för mig.

>>3. Krisen kan inte skyllas på grekiska folket

Länder och deras befolkningar är INTE ansvariga för vad deras regeringer gör?

Befolkningen är inte ens ansvarig när t.ex. en regering misslyckas stoppa korruption som förhindrar beskattning? (Det är per definition något som ligger i (en del) medborgares intresse, men inte regeringens.)

DENNA ANSVARSFRIHET GÄLLER I EN DEMOKRATI?!?!

(Och om någon tänker bemöta med att Grekland inte är en demokrati: Om ett land inte är en demokrati ska de ut ur EU; passande för den bananrepubliken som riskerar stjälpa världsekonomin.)

Bel Habib har först bestämt sig för slutsatsen -- och sedan följt de steg som behövts för att komma tillbaka till lämpliga fakta. Oavsett logik. (Klassiskt bland Troende på någon ideologi.)

Permalänk | Anmäl #5 Bernt, 2010-05-23, 22:32

Det här resonemanget var märkligt. Men artikeln blandade ihop två saker som egentligen iinte har med varandra att göra. Först, Grekerna: Självklart har det ett ansvar att rösta fram politiker och ha ansvariga tjönstemän som inte klarar av att administrera och styra ett land. Om räntan är låg får man införa regler och rutiner som fokuserar på ordning i finanser, och staten bör i övrigt aldrig spendera mer än den får in över en konjunkturcykel oavsett valuta eller ränta. här har alla skuldbelagda länder ett eget ansvar.
Den andra delen behandlar just detta, att arbeta för överskott i finansierna så man kan agera när det behövs. Detta verkar Grekerna aldrig gjort, och här finns nog ett grundläggande problem. De litar inte på politiker och sitt land, till skillnad från här.

Permalänk | Anmäl #6 GB, 2010-05-23, 22:48

Den bästa hjälpen till Grekland är kanske att bistå dem med ett antal utbildade skattmasar.

Enligt experter är nämligen roten till Greklands problem inte att landet levt över sina tillgångar utan det stora antalet skattesmitare, framför allt bland högavlönade och egenföretagare.

Se Rapportinslaget:

http://svtplay.se/v/2011307/grekland_fick_inte_in_skatterna

Permalänk | Anmäl #7 Jeanna Gabrielsson, 2010-05-23, 23:07

Höger-reflexerna sitter i när kommentatorerna på Newsmill svarar på en artikel.
-
Orsaken till Greklands kris bör enligt höger-reflexerna vara att greker är lata, arbetar för lite och lever på bidrag, som t.ex. pension, för mycket. Då är det ju desto intressantare att Hedi Bel Habib hävdar att greker inte alls går i pension i 40-årsåldern, utan vid 61 år, och att tyska män går i pension tidigare än grekiska män. Det är ju också otroligt intressant att greker arbetar mest i hela EU enligt OECDs statistik. Men #5 Bernt svarar inte med att bemöta Hedi Bel Habib med egna fakta som styrker hans egna högeråsikter. I stället säger han att artikeln får det att svindla för honom och att Hedi Bel Habib har bestämt sig för slutsatsen och sedan använt de steg som behövs för att komma fram till lämpliga fakta. Ja, men kära Bernt, om Hedi Bel Habibs steg bygger på verkliga och relevanta fakta, varför skulle han inte använda dem?
-
Bernt fläskar för säkerhets skull i med versaler för att understryka sin chock och avsmak inför Bel Habibs artikel. Bernt, det är klart att folk är ansvariga för sina regeringar, men hur mycket tror du att greker i allmänhet kände till om sina regeringars ekonomiska fifflande, och hur lätt är det att ställa någon till svars för något man inte känner till? Vad vet du själv om vilka underskott Sverige har haft i sina statsbudgetar under vilka regeringar, och vad vet du om vad underskotten har berott på?
-
Jeanna Gabrielsson påpekar att rika greker har smitit undan skatten under många årtionden, och att detta har spelat en viktig roll för att dränera den grekiska statskassan. Detta är ett viktigt påpekande, men det här med att rika smiter från skatten kan ju inte vara ett större problem enligt klassisk högerretorik. Där är ju problemet alltid och per automatik att de fattiga är för lata, jobbar för lite och lever på bidrag för mycket.
-
Men kom och säg sådana saker här på Newsmill och högerkommentatorer som Bernt kommer att skrika att artikeln är "uppgjord" och så stollig att det svindlar för honom.

Permalänk | Anmäl #8 Ann sidbrant, 2010-05-24, 01:56

Tack för kommentarerna. En liten replik

Låga skatteintäkter är ingen förklaring till Greklands kris. De totala skatteintäkterna i Grekland som andel av BNP motsvarade 31,3 procent år 2008. Detta kan jämföras med 30,8 i Australien, 29,4 i Schweiz, 28,3 i Japan, 26,6 i Sydkorea och några länder till. Det är regeringens ansvar att balansera inkomster och utgifter oavsett skatteintäkter. Skattefusk är ingen förklaring heller. Vill man ta in mer skatt är det bara att skapa en effektiv skatteförvaltning. Och detta hade inte varit omöjligt om politisk vilja funnits hos den grekiska regeringen oavsett färg.

Permalänk | Anmäl #9 Hedi Bel Habib, 2010-05-24, 06:13

#8 Ann sidbrant,
>>Bernt, det är klart att folk är ansvariga för sina regeringar, men hur mycket tror du att greker i allmänhet kände till om sina regeringars ekonomiska fifflande, och hur lätt är det att ställa någon till svars för något man inte känner till?

Tänk efter vad du säger här:
Du argumenterar verkligen att befolkningen i en demokrati med en SERIE av inkompetenta regeringar -- inte är ansvariga för vad de regeringarna gör?!

Betänk vad som hände 1989:
När det blev uppenbart att det inte rullade in Ryska tankdivisioner om kommunisterna slängdes ut, så demokratiserades hela Östeuropa på bara något år. Regeringar behöver stöd av minst en stor minoritet av befolkningen.

Jag noterar att Bel Habib själv i sin kommentar #9 inte försvarar sin tes.

(Och som du skrev med att sätta in alla i högerfack och bestämma sig för vad de tänker och tycker, så kanske du inte ska ironisera över att andra "fläskar" på...)

Permalänk | Anmäl #10 Bernt, 2010-05-24, 07:39

Hedi Bel Habib har rätt. Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Irland måste omedelbart slängas ut ur EMU för att kvala in igen vid ett senare tillfälle.

Permalänk | Anmäl #11 Bo T, 2010-05-24, 08:17

Sorry, krisen i Grekland och i viss mån även resten av Europa har ingenting med överskotts- eller underskottsmål att göra. Dessa kriser är förorsakade av ett systemfel i den offentliga sektorn i de europeiska staterna. De planekonomiska skattefinansierade transfereringarna och socialförsäkringssystemen inbjuder, tillsammans med starka fackföreningar, till politisk överbudspolitik och därmed förbundna upparbetade orealistiska förväntningar i befolkningen.

Så länge politiken inte förmår att knyta förväntningarna till en realistisk kostnadsbild (tex genom att individualisera dessa system) kommer det att vara totalt ovidkommande om det finns överskotts- eller underskottsmål. Dessa mål kommer alltid att vara utsatta för politisk, samt fackföreningsgrundad, gränsvidgning. Man kan balansera på linan då och då, men man kan inte bosätta sig på linan och förvänta sig att man aldrig kommer att falla ner. Politik är inte bara att vilja utan bör även innehålla en gnutta realism.

Permalänk | Anmäl #12 Jörgen Trauner, 2010-05-24, 13:11

(Som jag trodde i #10, inte ens vänster-extremister vill seriöst försvara att befolkningen är oskyldig till vad deras _valda_ regeringar gör i decennier. Om någon diskuterar en själv med hög indignation som i #8 istället för ens argument, så saknar de stöd för sin position.)

#12 Jörgen Trauner,
>>Så länge politiken inte förmår att knyta förväntningarna till en realistisk kostnadsbild (tex genom att individualisera dessa system) kommer det att vara totalt ovidkommande om det finns överskotts- eller underskottsmål.

Det låter som du vet vad du talar om -- har du referenser till förslag?

Permalänk | Anmäl #13 Bernt, 2010-05-24, 13:55

"Överskottsmålet är centralt för stabila finanser. Om konjunkturen faller bör det finnas en buffert i form av offentligt sparande. Dessutom måste den offentliga sektorn kunna ta hand om en befolkning som blir allt äldre. Allt fler människor kommer till exempel att behöva vård och omsorg under kommande decennier, samtidigt som andelen som arbetar och betalar skatt minskar. Om framtida generationer ska få samma möjligheter till välfärd som idag, bör det vara överskott i de offentliga finanserna idag."

En nation kan inte spara i sin egen valuta, det är ett faktum. Denna sort av hushållsanalogier till de offentliga finanserna är på alla ledder fel.

Man kan inte genom överskott spara välfärd till framtida generationer, vilket numer verkar vara den gängse dogmen. Det vet de flesta ekonomer, det är ett nyliberalt påfund för att med överbeskattning hålla uppe arbetslösheten och samtidigt se till att den offentliga sektorn inte växer.

Det går inte att spara samhällsekonomiskt utrymme. Om finanspolitisk åtstramning leder till att sysselsättningen minskar, medför det ett bestående bortfall av produktion och lägre framtida standard. Det enda sättet att i dag främja de materiella villkoren för framtida generationer är att se till att sysselsättnings- och produktionsnivån är så hög som möjligt. Och omvänt är våra egna pensioner helt beroende av framtida generationers produktion.

Detta är inget kontroversiellt men ett populärt grepp hos media för att vilseföra den ekonomiskt okunnige svensken.

Den offentliga sektorns finanser handlar just om finanser och inte om reala tillgångar man tryggar inga pensioner och vård i framtiden genom att "hålla finanserna i ordning, det kan man bara göra genom att se till att ekonomin växer, det vill säga att vi producerar mer och mer och helst med mindre ansträngning.

Om det offentliga får överskott beror det på att den drar in mer pengar från medborgarna än vad som motsvarar utgifterna. Det offentligas budgetsaldo är ett nollsummespel med medborgarna som motpart, drar det offentliga in mer än den spenderar får medborgarna mindre i sin plånbok.

Med hur har man tänkt med detta sk offentliga "sparande", när ska det användas? +10% arbetslöshet 2009 var tydligen inte dåliga tider nog för regimen, tydligen inget giltigt skäl till att använda sig av förment sparade medel. Underskottet i de offentliga affärerna var 0,8% relativt BNP vilket inte ens är felräkningsmarginal i BNP sammanhang. Dessutom är det ingen som helst skillnad på att använda förment "sparade" i den egna valutan jämfört med att trycka ny slantar för dessa behov i framtiden, samma hänsyn måste tas till hur det påverkar den reala ekonomin, är det fulltutnyttjande av resurserna kommer det att leda till inflation, det har ingen betydelse om det offentliga "sparat" eller trycker nya slantar.

Det finns bara ett realt skäl för det offentliga att ha överskott, det är för att dra in köpkraft från hushåll och företag när det är risk för överhettning och inflation. Sen kan det kanske vara så att det finnas en konspiration på gång, man ska dra in mer och mer av hushållens och företagens köpkraft och resurser tills man tagit över allt, dvs socialiserat hela samhället. Nja det är väl lite långsökt?

Detta är förstås inte applicerbart på Grekland som ingen egen valuta har, de stackarna sitter i en rävsax med eurovansinnet. Deras största problem för Piigs är de stora underskotten i utrikesaffärerna. Egentligen inte så mycket de kunnat göra mot detta i den förlovade krämarunionen där fri rörlighet för varor och kapital är en helig dogm. Jo de kunde förstås gjort vad som nu krävs av dem, att bete sig närmast kriminellt mot sin egen befolkning och drivit upp arbetslösheten till depressionsnivåer så att grekerna inte kunnat handla så mycket från andra EU länder. Det hade med nödvändighet också minskat statens skatteintäkter och ökat socialbidrag mm så att de inte kunnat köpa en radda onödiga gamla Leopardstridsvagnar, ubåtar och militära fartyg från Tyskland och Frankrike.

Men man kan notera att Spanien, Portugal och Irland är totalt sett betydligt mer skuldtyngda än Grekland, dessa har också dragits med stora underskott i sina utrikesaffärer. Men där är det hos hushåll och företag som den stora skuldbördan ligger men det i grekland, där man har haft mer underskott i det offentliga och därmed gödslat den privata sektorn i stället för att utplundra den, där har hushållen och företagen förhållandevis låg skuldsättning.

Det som räddat Sverige från katastrof i den privata sektorn på grund av den bisarra "sparpolitiken" är de ständiga extremt stora överskotten mot utlandet som fyller på privat sektor mer än det offentliga överbeskattar. Men detta kommer i liten del de svenska hushållen till del, de svenska hushållen är som procent av BNP lika skuldsatta som i Spanien, Portugal och Irland medan företagssektorn är måttligt skuldsatt, exportöverskotten stannar där. Med en industri som producerar allt mer med allt förre anställda blir där inte mycket spridning ut i hela folkhushållet. Man kan notera att i Tyskland är hushållen mer skuldsatta än i Grekland och företagen som här måttligt skuldsatta, räddningen för de tyska hushållen att de inte är lika skuldsatta som här, Spanien etc har varit att det offentliga i Tyskland inte varit lika "sparsam".

För att man ska kunna ha så stora överskott som vi haft är det en absolut förutsättning att man också har stora överskott i utrikesaffärerna. Men det är en teknisk omöjlighet att alla kan ha det, inte heller är det möjligt inom en union av det här slaget. Att man nu i princip uppmanar alla i EU/eurolandet att ha export ledd tillväxt tyder på att eurokraterna helt har lämnat verkligheten och befinner sig i fantasins värld. I USA och många andra länder finns det lagstiftning som gör att man kan lyfta bort en President som blivit mentalt sjuk och inte bedöms kunna sköta sin uppgift, något liknande borde införas i EU.

Permalänk | Anmäl #14 Klerken, 2010-05-24, 15:52

Hedi Bel Abib,

"Vill man ta in mer skatt är det bara att skapa en effektiv skatteförvaltning. Och detta hade inte varit omöjligt om politisk vilja funnits hos den grekiska regeringen oavsett färg."

Visst, men det är ju denna vilja och förmåga som saknats hos regeringarna under en lång följd av år enligt professor Rothstein. Det är förresten inte så bara . .

Det är ju självklart att om man inte får in de intäkter man bestämt så blir det underskott i kassan. Sedan börjar man låna.

Även Sverige var inne på denna väg under Bildt - regeringen i Början av 90-talet. Socialdemokraterna stod för saneringen under en följd av år efter den borgerliga regeringens fall 1994.

Permalänk | Anmäl #15 Jeanna Gabrielsson, 2010-05-24, 20:08

ECB och Goldman Sachs är orsaken till Greklands problem. Sluta lägga skulden enbart på politiker - korrupta eller inte - och folket och lär er lite om hur världen fungerar.

http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.yomiuri.co.jp%2Fdy%2Fco...

Permalänk | Anmäl #16 Jonas Lagander, 2010-05-25, 08:57

#13
Räcker referensen till den planekonomiska, politiskt styrda, offentliga sektorn? Det vi i dagligt tal kallar för välfärd. Denna sektor styrs av dagens partiers överbudspolitik och politiska löften som skapar förväntningar - och utgifter. Utgifter som i samtliga EU:s länder, under lång tid, överskridit inkomsterna = budgetunderskott. Varför tror du att pensioner, pensionsålder, beskattning, etc över huvudtaget nämndes i debatten? För att dessa statligt finansierade åtaganden utgör en oförsvarbar stor andel av landets ekonomi och dessutom genom sin planekonomiska kollektiva utformning är svårkontrollerbara och ineffektiva (samt på sikt ohållbara) - som alla planekonomiska system. Men detta är något man konsekvent vägrar att diskutera, eftersom detta skulle kunna leda till ett systemskifte som för de flesta politikerna är ovälkommet. Det politiskt korrekta, i Europa idag, är den skandinaviska utformningen av välfärdssystemen (av skatter finansierad, med staten som utförare och/eller organisatör). Speciellt när denna utformning dessutom medför en maktförskjutning mot staten och möjliggör en detaljstyrning av individen - vilken politiker vill lämna ifrån sig någon makt. Detta skandinaviska (idag europeiska) system står i visst motsatsförhållande till det anglosaxiska systemet som lägger större ansvar och ekonomiska krav på individen.

Min tes är att dessa system inte nödvändigtvis behöver utesluta varandra. Vi kan även i ett anglosaxiskt system, genom lagstiftning om försäkringslösningar, besluta om vilken trygghetsnivå vi vill ha i vårt samhälle, och förmodligen hamna relativt nära kostnadsmässigt (någon forskning på detta område prioriteras definitivt inte med nuvarande konstruktivistiska syn på vetenskap). Förutom de ekonomiska fördelarna ser jag även demokratiska fördelar, genom att individen inte görs avhängig av statens transfereringar och politiska löften utan kan organisera sitt eget liv enligt de normer vi genom lagstiftning kommit överens om. I mina ögon en win win situation. Staten avbördas ett överväldigande kostnadsansvar, samtidigt som demokratin stärks genom att individen befrias från statens förmynderi och ekonomiska avhängighet.

Permalänk | Anmäl #17 Jörgen Trauner, 2010-05-25, 12:01

Häpnadsväckande artikel.
Naturligtvis så har regering OCH medborgare ansvar för att det egna landets ekonomi inte går över styr. Vem skulle annars ha det ansvaret????

Permalänk | Anmäl #18 H.O. Hansson, 2010-05-25, 20:49

#18 H.O. Hansson,

I #10 skrev jag apropå det till #8 Ann sidbrant,:
>>Du argumenterar verkligen att befolkningen i en demokrati med en SERIE av inkompetenta regeringar -- inte är ansvariga för vad de regeringarna gör?!

Inget svar.

Vid lite eftertanke har jag en följdfråga...

Om Bel Habib och andra Vänsterextremister inte anser att den grekiska befolkningen har ansvar -- när anser de att en befolkning kan hållas ansvarig för vad landet/regeringen gör?!

Finns det NÅGON gräns överhuvudtaget där det finns ansvar för vad landet gör där man bor i?!

(Notera, vi talar demokratier här, inte Syrien eller något.)

Permalänk | Anmäl #19 Bernt, 2010-05-26, 14:24

Otäck slutsats av resonemanget Det låter ju likso att greker är dummare än andra och kan inte förstå vad som händer eller ta vettiga beslut om sin framtid. Man får rysningar.

Permalänk | Anmäl #20 GB, 2011-06-30, 16:50


Svenska modellen
annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.