Sosseekonomerna: Sossar - ja, Ekonomer - nja...

Sosseekonomerna slår (20/5) fast: More of the same är lösningen på den svenska ungdomsarbetslösheten!

Jo, men tjena.

SEK:arnas artikel är så full av missuppfattningar och självmotsägelser att det är svårt att veta var man ska börja. Deras huvudtes är att "vedertaget bland ekonomer är att det i allmänhet krävs att utbuds- och efterfrågesidan har matchande förhandlingskraft", varför vi tydligen måste ha en fackföreningsrörelse som inte bara är en frivillig sammanslutning av arbetstagare, utan en filial till det statliga våldsmonopolet; med nyckel till pappa statens vapenskåp.

Inledningsvis vill jag påpeka att det inte alls är "vedertaget bland ekonomer" att alla parter i alla transaktioner alltid måste ha en matchande förhandlingskraft för att utfallet ska bli effektivt (tänk: prisdiskriminering, Bertrand-konkurrens, "vanlig" konkurrens mellan större aktörer osv). Egentligen är detta rätt lätt att inse: Med sosseekonomernas sätt att resonera skulle jag inte kunna gå till det hemska storföretaget Willy:s och handla min mat utan att bli blåst; Willy:s är ju så stora och jag som ensam konsument är ju så liten; jag skulle inte kunna köpa en bil av jätteföretaget Volvo; och jag skulle inte kunna handla kläder av det multinationella bolaget H&M?!

I verkligheten (ja, öppna entrédörrarna och kliv ut på Sveavägen; det finns en verklighet där utanför!) vet vi att det går alldeles utmärkt att göra affärer med en mycket större motpart om man vill, och motparten i fråga är utsatt för konkurrens.

Ett annat tankeexperiment man kan göra för att inse hur fel sosseekonomernas världsbild - där det enda som står mellan dig och en svältlön är facket - är, är följande: Om företagen nu är så ondskefulla som SEK:arna hävdar, och alltid försöker pressa ner folks löner till obefintlighet, hur kommer det sig att en majoritet av anställda inte tjänar minimilön? Hur kommer det sig att de allra flesta faktiskt får mer än vad som krävs? Kan det vara så att företagare generellt är rätt vettiga människor som inser att nöjda anställda är bättre anställda? Som byter värde mot värde? Som inser att om lön inte motsvarar produktivitet så får man också sämre sökande? Well, antagligen.

Men även om man vill ha mer jämnstora parter och tycker att storföretag är ett problem kan man ju fråga sig: Varför domineras Sverige av rätt gamla och stora företag? Kan det ha någonting att göra med det korporativa styre som dessa företag och Socialdemokraterna ägnade sig åt under 1900-talet? Kan det ha någonting att göra med att just de regler som sosseekonomerna omhuldar, som till exempel LAS, är utformade för stora företag med massiva personal- och administrationsavdelningar?

Tips till dig med lite sämre slutledningsförmåga: Svaret är ja.

Och om man vill ha mer jämnstora parter borde man också fråga sig: Är det enda alternativet att skapa två tungfotade jätteelefanter till organisationer (fack och arbetsgivare) som får bestämma över ungas och anställdas huvuden? Varför inte i stället verka för ett ökat småföretagande, så att också konkurrensen om de anställda i högre utsträckning sker mellan många, mindre och mer snabbfotade (och gärna lättfotade...) företagare?

Det är också intressant att notera att sosseekonomerna använder ett exempel från dagens samhälle (McDonald's) för att visa hur ondskefull CUF:s framtidsdröm är. I min värld är kritik mot dagens samhälle att betrakta som just kritik mot dagens samhälle och inget annat... Lika intressant, om än något obehagligare, är de Gudfadern-liknande metoder som SEK:arna använder sig av. Om vi och facket inte får som vi vill kommer vi att ropa efter skadliga och kontraproduktiva tullmurar, säger man. Det här med att hota med saker som man själv inser är skadligt för att få sin vilja igenom känns... inte helt reko.

Med sina (icke-gröna) näsor pekande upp i skyn uppmanar sosseekonomerna oss i CUF att "studera Adam Smith och hans efterföljare". Det är inget fel i att läsa Smith. Men, varför inte också läsa lite nationalekonomisk forskning som har mindre än 200 år på nacken? Som till exempel docent Per Skedingers forskningsöversikt av effekterna av LAS (högre ungdomsarbetslöshet)? Eller Konjunkturinstitutets lönebildningsrapporter, som konstaterar att det finns "negativa sysselsättningseffekter" av höga minimilöner och att "för ungdomar tycks de negativa effekterna vara mer påtagliga" (ni som talar om utbud och efterfrågan borde ju inse att ett för högt pris, lön, ger utbudsöverskott, arbetslöshet..)? Eller OECD:s utvärdering av Sverige, som säger att vi har för dåliga koppling mellan utbildning och arbetsmarknad, även för de som går yrkesförberedande program på gymnasiet?

Det är bland annat den forskning som vi har läst. Och det är bland annat den forskning som övertygar oss om att vi har rätt. Detta till skillnad från sosseekonomerna och deras förslag om att... ja, alltså, de vill ju...

Nej precis. Sosseekonomerna har, precis som sitt moderparti och de andra vänsterpartierna, inga egna lösningar på hur arbetslösheten ska kunna pressas tillbaka.

Karl Malmqvist (2 artiklar)
http://www.karlmalmqvist.blogspot.com

Anmäl