Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (34) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (34) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

CUF:s kampanj mot facket

magnusandersson om CUF:s kampanj mot facket

Därför är arbetsmarknaden ett jävla skämt

Grön Ungdoms språkrör, Jakop Dalunde och Maria Ferm, anklagar (19/5) CUF för att vilja skapa ett "McDonald's-samhälle", där anställda "lämnas helt och hållet till företagens godtycke". Dalunde och Ferm är bra på att se mönster. De ser sambandet tydligt: CUF:s kritik av facket och ett enskilt företags agerande hänger självklart ihop i en större kosmisk sammansvärjning mot den lilla människan.Eller inte.


Grön Ungdoms språkrör, Jakop Dalunde och Maria Ferm, anklagar (19/5) CUF för att vilja skapa ett "McDonald's-samhälle", där anställda "lämnas helt och hållet till företagens godtycke".

Dalunde och Ferm är bra på att se mönster. De ser sambandet tydligt: CUF:s kritik av facket och ett enskilt företags agerande hänger självklart ihop i en större kosmisk sammansvärjning mot den lilla människan.

Eller inte.

Man skulle kunna påpeka att CUF:s kampanj heter "Arbetsmarknaden är ett jävla skämt", och inget annat. Eller så skulle man kunna notera att McDonald's-gate skedde i dagens samhälle, och snarare visar att den modell som Dalunde och Ferm klamrar sig fast vid inte kan försvara människor på arbetsmarknaden.

Man skulle också kunna fråga sig varför Dalunde och Ferm, precis som sina vänner i de andra vänsterpartierna, begår tankefelet att använda en observation för att dra slutsatser om alla företagare; man använder ett företags agerande för att dra slutsatsen att alla företag är likadana. Det är bra att Dalunde och Ferm gör klart för landets småföretagare att i vänsterpartiernas värld så är företagare antisociala sadister som måste kontrolleras hårt för att inte utsätta sina anställda och medmänniskor för lidande. Jag tror att få företagare skulle känna igen sig i, eller uppskatta, den bilden.

Men... mest intressant är det att fundera lite på vad det är som skapar välstånd och trygghet. Är Dalundes och Ferms verklighetsbeskrivning, där facket är det enda som står mellan dagens samhälle och ett alternativt universum där människor tvingas jobba som storkapitalets slavar. Så är knappast verkligheten.

Sverige gick från att vara ett av Europas fattigaste länder under 1800-talets första hälft, till att bli ett av världens rikaste länder 1970. Vad berodde denna enorma välståndsökning på? Var det LO:s, sossarnas eller välfärdsstatens framväxt som gjorde det möjligt lyfta de stora massorna ur fattigdom genom att omfördela det välstånd som de giriga företagarna lagt beslag på? Nej.

Den huvudsakliga anledningen till att det inte kan vara förklaringen är att vare sig LO eller sossarna existerade när Sverige började sin välståndsresa! Men även om allt välstånd som fanns i Sverige under 1800-talets första hälft omfördelats hade det inte räckt långt; Sverige hade fortfarande varit ett extremt fattigt land.

Vårt välstånd bygger inte på omfördelning av resurser. Det bygger på skapandet av nya resurser. På tillväxt. På företagande. Och då ligger institutionella förklaringar - som avskaffandet av skråväsendet 1846, införandet av näringsfrihet 1864 och genomförande av folkskolereformen 1842 - samt effekter av migration och öppenhet mot omvärlden närmare till hands som förklaring.

Alltså: Dalunde och Ferm har en felaktig utgångspunkt när de hävdar att det enda som kan ge välstånd är ett övermäktigt fack.

Med detta sagt vill jag ändå tillägga: Jag har ingenting emot fackförbund. De fyller en viktig funktion och är ett naturligt inslag i ett samhälle med föreningsfrihet. Det jag och CUF vänder oss emot är den särlagstiftning som flyttar oproportionerligt mycket makt till facket. Visst har facket gjort bra saker. Men som av en händelse skedde det mesta av dessa saker innan regleringsglada fackkramare, under de röda 60- och 70-talen, frångick den svenska modell som sagt att avtal, inte lag, ska styra förhållandena på den svenska arbetsmarknaden.

Kanske var det när facket inte längre behövde kämpa och argumentera för sina och sina medlemmars rättigheter som de blev den trötta och bakåtsträvande organisation som sedan dess blivit allt mer invandringsskeptiska och som tar varje chans att höja ingångslönerna och trösklarna in på arbetsmarknaden; som gynnar äldre på ungas bekostnad.

Som av en händelse var det också under denna tid som Sverige slutade att vara ett av världens snabbast växande länder och i stället började tappa mark.

Att som Dalunde och Ferm ta Mc Donalds som bevis för att alla företagare vaknar upp på morgonen för att göra sina anställda illa är en orättvis bild av svenska företag. Arbetsmarknaden är ett skämt, där ungas kompetens, driv och engagemang inte är värt något när Lagen om anställningsskydd och facken gör sitt urval om vem som ska vara kvar på arbetsplatsen.

Därför kommer vi fortsätta ifrågasätta de fackförbund och lagstiftningar som gör det svårare för unga att få ett jobb.

MAGNUS ANDERSSON

Förbundsordförande

Centerpartiets Ungdomsförbund

 

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/22645

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hur går det med idéerna om en myndighet som kompleterar (eller ersätter) facken?

Det vore visserligen ett kraftigt avsteg från privatiseringstrenden, där argumentet är att offentliga aktörer (vilket myndigheten skulle bli) tappar dynamik i det att de inte är konkurrensutsatta, och att privata aktörer (vilket ju facken trots allt är) har en starkare drivkraft att hålla sina intressenter nöjda.

Att facken är privata är kanske inte helt sant. Det liknar mer korporativism.

Permalänk | Anmäl #1 Snälla, 2010-05-21, 09:10

Det är onekligen rätt hård konkurrens om vem som presenterar de mest reaktionära förslagen i svensk politik men Magnus Andersson och centern är en vinnarkandidat utan tvekan. Jag kan tycka att det ändå är bra att partiet och dess ungdomsförbund på detta sätt gör sig av med alla potentiella ungdomsväljare i höstens val. Centern är en djupt reaktionär mix av lantlig fossil och stureplanshöger utan förankring i vare sig ungdomars eller vuxnas verklighet. Förhoppningsvis åker partiet ur riksdagen i höst. De jobbar bra för det själva.

Permalänk | Anmäl #2 Bosse Johansson, 2010-05-21, 09:19

Det lama pajkastningsförsöket på CUF är inte ens värt att notera.

När man läser GU's artikel tycks de lägga mycket skuld på McDonalds policy, som om det skulle vara någon sorts helägd restaurangkedja med fullt ansvar istället för francheiseföretag med olika ägare. Problem med LAS, korta anställningar och dåliga villkor är inget typiskt förbehållet McDonalds restauranger utan är nog rätt vanligt inom restaurangbranchen och alla andra brancher med korta anställningar och/eller mindre välbetalda jobb.

Permalänk | Anmäl #3 X, 2010-05-21, 10:00

"Jag har ingenting emot fackförbund. De fyller en viktig funktion och är ett naturligt inslag i ett samhälle med föreningsfrihet." - Jag tror inte riktigt det är den åsikten som går fram under rubriken "Fuck Facket 4-ever". Helstekt pudel, anyone?

Permalänk | Anmäl #4 Anders Utbult, 2010-05-21, 10:17

Det är symptomalt att författaren inte tar upp om företagen möjligen har för stor makt gentemot den enskilde löntagaren.

Permalänk | Anmäl #5 Mats Forssblad, 2010-05-21, 15:53

#5 Mats;
Det är ju egentligen konsumenterna som har den faktiska makten på marknaden. Men så länge som konsumenter och andra brukare av tillverkade produkter, strategiskt samordnar sina inköp så kan de inte utnyttja sin makt. All världens engagerade och intresserade konsumenter - bör tillsammans med de olika storanvändarna av tillverkade saker och system - göra gemensamma teknikupphandlingar och avropsavtal. Offentligsektorn gör exempelvis upphandlingar för hundratals miljarder årligen. Detsamma gäller turist- och upplevelsenäringen, bönderna m.fl. Gemensamma paraplyorgan bör då kunna förhandla direkt med utvalda och samarbetsvilliga legoföretag och OEM-leverantörer. Legoföretagen m.fl. kan då få hjälp med att helautomatisera all tillverkning av all sorts monteringsfärdiga och ytbehandlade materialdelar. Helatomatiseringen gör dem så gott helt befriade från lönearbetare och snokande fackföreningar. Alla avropsavtalade leveranser kan sedan utan mellanled ske till alla olika användares närbelägna monteringshallar. Dessa monteringshallar kan då ägas direkt av användarna. Istället för att olika användare köper de hopmonterade sakena och systemen så kan de hyra allt som används ganska sällan just när det behövs. På så sätt kan allt som används teknikupphandlas - med utbytbara delar - så att de håller minst 10 ggr så länge. Om då samtidigt tio hyr och använder samma saker under brukbarhetstiden - så behöver det ju bara
tillverkas hundradelen så mycket!!! Samtidigt som de sammanlagda kostnaderna, milöpåverkan och CO2-utsläpp blir tusendelen!!!

Permalänk | Anmäl #6 Uno Hansson, 2010-05-21, 21:26

forts...
Mycket kan vinnas genom att använda samma sorts delar och fästelement till mängder av olika sorts produkter. En barnvagn består exempelvis av sittkorg, rörstomme, fästelement och hjul. Samma sorts stomrör, fästelement, hjul mm. kan enkelt monteras ihop till cyklar, barncyklar, lådbilar, trampbilar, gokartchassie, bagagekärror, cykelkärror, barncykelkärror, postvagnar, rollator, rullstolar, sparkcyklar, kanotvagnar, gasflaskekärror, golfbagvagnar, skidvagnar, tevagnar, grillställ, trädgårdsvagnar osv…
Dessutom används samma sorts rördelar till många olika träningsredskap och annat utan hjul. Visserligen då med kanske tre olika hjulstorlekar. I monteringshallarna görs förstås även demontering av uttjänta utrustningar, sortering av olika delar som sedan sänds för reproduktion till nya standardmaterial osv…

Permalänk | Anmäl #7 Uno Hansson, 2010-05-21, 21:32

... Visserligen då med kanske tre olika hjulstorlekar... borde visst hamnat en mening högre upp!

Permalänk | Anmäl #8 Uno Hansson, 2010-05-21, 21:36

Kära Magnus och ni andra i CUFs ledning. Ni presenterar ingenting annat än en väldigt unken och också välbekant syn på löntagare och arbetsmarknad. Faktum är att det ni nu presenterar också har djupa idémässiga traditioner i Centerpartiet. Det är således inget nytt.

Redan på den tiden när ni hette Bondeförbundet basunerade ni ut ett djupt hat mot att löntagare slog sig samman i fackföreningar. Gamla Bondeförbundare kämpade med näbbar och klor för att Sverige skulle behålla statarsystemet. Ett system som närmast kunde liknas vid slaveri. Statarsytemet försvann som bekant i slutet på 40-talet när fackförningarna och socialdemokratin bestämde sig för att slaveri inte var förenligt med ett modernt samhälle.

Fackföreningarna är idag, precis som då, det verktyg som löntagare föredrar för att skydda sig mot en känslokall marknadsekonomi. Det kommer inte att förändras hur mycket ni än vill. Det räcker att ni lyfter blicken utanför Sveriges gränser så ser ni att löntagare överallt organiserar sig i fackföreningar och driver sina krav.

Det är djupt tragiskt att CUF och dess moderparti nu återvänder till denna reaktionära syn på hur ett samhälle bör fungera. Men det är också förståeligt eftersom det ju är en historiskt djupt rotad idétradition i ert parti. På 30-talet var det också många Bondeförbundare som attraherades av den rena nazismen. Näst logiska steg i er marsch bakåt i historien blir förmodligen att plocka fram era ärvda brunskjortor?

Permalänk | Anmäl #9 Hans-Olof Nilsson, 2010-05-22, 07:12

#6 Uno, konsumentmakt i all ära, här handlar det om några som kritiserar grandet - facket - men missar bjälken i den egna ideologins cyklopöga: företagen. Dessa odemokratiska, hierarkiska och despotiska monoliter som förslavar människan. Lustigt nog älskas slaveriet som mest av människor som säger sig stå för frihet, det är så att man kan skratta ihjäl sig.

Permalänk | Anmäl #10 Mats Forssblad, 2010-05-22, 13:04

Magnus Andersson glömmer en viktig sak när det gäller 1900-talets välståndsökning: Genom tur och/eller skicklighet lyckades Sverige som ett av mycket få länder i Europa hålla sig utanför de två världskrigen, som mer eller mindre förintade två generationer ungdomar som aldrig nådde universiteten eller arbetsmarknaden. Världskrigen, som ödelade i praktiken hela Europa. Att Sverige sedan tappade efter 70-talet berodde mycket på att andra länder hann ikapp och att vi började låna till ett välstånd vi inte hade råd med.

Det är min bergfasta tro att välden behöver en kombination av fackföreningar och lagstiftning, för världens företag är inte mogna att ta ansvar för att agera i den så hyllade fria marknaden. Det är bara att titta på hur små och stora företag söker möjligheter att till nästan varje pris hitta billigaste möjliga produktionsområden. Är det bara jag som är överraskad över att dessa områden finns i de länder i världen där fackföreningar, arbetsrätt, mänskliga rättigheter och demokrati står mycket lågt i kurs?

Den svenska arbetsmarknaden är verkligen inget skämt. Jag önskar däremot att CUFs enorma naivitet inför fria marknadskrafter på området var ett skämt...

Permalänk | Anmäl #11 Per Nyman, 2010-05-22, 19:05

Kära CUF - en liten höjning av allmänbildningsnivån är sällan fel. Till exempel är det kanske inte helt säkert att all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet..? (Å andra sidan kanske ni bidrar till något gott med er skojfriska lilla kampanj?)

Permalänk | Anmäl #12 Anita Grünewald, 2010-05-22, 22:07

Om vi vill ha full sysselsättning är det lönebildningen vi ska rikta uppmärksamheten på. Sedan början av 90-talet har vi haft ständigt hög arbetslöshet, ca 6 procent. Trots denna höga arbetslöshet har vi höjt reallönerna med över 40 procent. Lönebildningen är vårat största problem.

Permalänk | Anmäl #13 Anders Johansson, 2010-05-23, 08:03

Så det är framtiden för Sverige: att allt fler jobbar i en låglönesektor i servicesektorn. Möjligen statligt sanktionerad över ett batteri ROT-avdrag kombinerad med fortsatta skattesänkningar
Samt att privatkonsumtion lånefinansieras!
Är det en aktiv politik för ett framtida Sverige?

Permalänk | Anmäl #14 Ivar Johansson, 2010-05-24, 12:32

Det där har gjorts förr:
http://www.youtube.com/watch?v=wDk1RT1AzsI

Permalänk | Anmäl #15 Lars Gäfvert, 2010-05-26, 12:17

Ni får det att låta som om det är två jämbördiga parter som möts vid förhandlingsbordet, att den arbetssökande kan bestämma lönen, semesterrätten och arbetstiderna och den goda arbetsgivaren säger ja till allt. Hur det fungerar i verkligheten kan man ju se i Kinas slavfabriker, i minimilönernas USA och i andra länder där nyliberalerna lyckats utrota facket. Idén hade KANSKE fungerat på en arbetsmarknad där det var absolut balans mellan sökande/tillgängliga arbeten och/eller där du har en så unik kompetens så att företagen står i kö just för dig, för 95 % av alla arbetssökande är ju verkligheten en helt annan. Att då kräva att inga kollektivavtal ska finnas utan allt ska förhandlas enskilt leder då bara till att det kommer att utformas kollektivavtal ändå - men bara på arbetsgivarens villkor. För övrigt så finns det inget som hindrar arbetsgivaren att erbjuda BÄTTRE villkor än kollektivavatalen.
Hur naiva är ni egentligen?

Permalänk | Anmäl #16 Marcus J Andersson, 2010-06-02, 16:11

e pieces knockoff tiffany jewelry could be used many wholesale jewelry ways: they could be jewelry stores the start of a jewelry store jewelry collection. They could wholesale fashion jewelry be given as treasured Chanel sale gifts. Or they could pandora charm bracelet be sold to others fine jewelry who also enjoy high wholesale jewelry quality jewelry and reaso discount jewelry

Permalänk | Anmäl #17 zhuzhu, 2010-07-16, 07:32

annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Aftonbladets ledarsida ropar Breivik i stället för att argumentera
  2. Pensionsfrågan kan bli slutet för Reinfeldt
  3. Det är snarare feministerna som vill censurera mig
  4. Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
  5. Desperat vänster kopplar Breivik till borgerligheten
  6. Kulturjournalister som försvarar Anna Wahlgren borde läsa boken
  7. Den svenska schlagern är död
  8. Jag är också politiskt deprimerad
  9. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  10. Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
  1. Aftonbladets ledarsida ropar Breivik i stället för att argumentera
  2. Pensionsfrågan kan bli slutet för Reinfeldt
  3. Det är snarare feministerna som vill censurera mig
  4. Kulturjournalister som försvarar Anna Wahlgren borde läsa boken
  5. Kärnkraften är osäker och oekonomisk
  6. Reinfeldt har rätt för en gångs skull - men ingen förstår honom
  7. Desperat vänster kopplar Breivik till borgerligheten
  8. Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
  9. Svensk narkotikapolitik är galenskap
  10. Reinfeldt borde främja kreativitet i stället för att gissa om framtiden
  1. Pensionsfrågan kan bli slutet för Reinfeldt
  2. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  3. Vänsterns angrepp på kvinnor visar på ideologiskt förfall
  4. Annie Lööf bör ta avstånd från Thatcher
  5. För kvinnorna är islam själva grundproblemet
  6. Palmes stöd till diktatorer värre än Thatchers
  7. SD: Kriminaliteten i Malmö visar att vi måste lämna Schengen
  8. Förortspolitiskt program - Idéer för - miljonprogrammen
  9. Dags att legalisera cannabis!
  10. Hatiska feminister objektifierar och hånar mig

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.