Mångfald som lönsamhetsfråga

På samma sätt som termer som "globaliseringen", "EU" och "Global uppvärmning" väcker starka känslor hos oss och inte har gått oss obemärkt förbi, har få av oss gått ovetandes om att vi idag lever i ett alltmer mångkulturellt Sverige. Människor som sökt sig till eller valt att bosätta sig i Sverige har bidragit till ett mer mångfacetterat samhälle. Det mångkulturella samhället och invandrarfrågan utgår och behandlas dock frekvent, för att inte säga alltid, utifrån termer såsom segregation, utanförskap, arbetslöshet och invandrarproblem. Det är viktigt att inte negligera de existerande problem som vi tampas med i den övergångsfas vi befinner oss i, men att ständigt fokusera på dessa faktorer bidrar till att positiva synvinklar, såsom utrikesföddas positiva inverkan på tillväxten och den betydelse denna grupp har för den svenska marknadsekonomin, faller bort i debatten och att diskussionen hamnar på en frivol nivå.

Enligt en annan prognos kommer år 2020 var sjunde invånare i Sverige att vara utlandsfödd. Inkluderad de invånare som är födda i Sverige men har en utländsk förälder kommer siffran att uppgå till 28% av befolkningen. Den rädsla detta kan ge upphov till hos reaktionister kan dämpas om vi utgår från en mera nyanserad bild i debatten och skiftar fokus. För sex år sedan hade hushåll med utrikesfödda och deras barn en köpkraft som uppgick till 208 miljarder kronor där man visade en kraftig ökning med 30 procent på tre år justerat för inflation. Under samma period ökade svenskfödda sin köpkraft med endast 6,3 procent, medan de nordiskfödda till och med halkade efter med -2,7 procent. Om vi fokuserar på livsmedelskonsumtionen, och den mångkulturella marknaden för livsmedel, stod utrikesfödda för ca 13 procent av den totala livsmedelskonsumtionen med en köpkraft på drygt 14 miljarder kronor per år.

En konsument är en person med makt att påverka oavsett hudfärg, etnisk bakgrund eller namn. Diverse undersökningar visar att vi väljer, respektive väljer bort, produkter och varumärken utifrån våra värderingar och ideal som skapas och omformas av vår kulturella bakgrund och vårt sätt att kommunicera. Bojkott av varor, t. ex den bojkott vi kunde åskåda av israeliskt vin i Europa för något år sedan, samt val av rättvise- och kravmärkta varor visar på den makt som konsumenter besitter. Häri ligger en stor utmaning för våra svenska företag. Den mångkulturella marknaden i Sverige är idag så pass stor att företagen måste börja uppmärksamma den mer, bland annat genom ändringar i sin kommunikation och sitt erbjudande till de mångkulturella behoven, något som skapar de grundförutsättningar som är nödvändiga för att mångfald ska övergå från att vara en tom politisk korrekt term till att bli en lönsamhetsfråga i det verkliga vardagliga livet.
Många stora företag arbetar idag aktivt för att attrahera den mångkulturella marknaden, och det har påverkat såväl deras personalpolitik som marknadsutveckling. IKEA, som i sammanhanget kan betraktas som ett föredöme, utgår från premissen att ju mer mångkulturell en organisation är, desto bättre är den på att attrahera och bemöta den mångkulturella kundkretsen, något som per automatik ökar efterfrågan på mångkulturell kunskap och därmed även mångkulturell arbetskraft. Bland IKEA´s personal har idag ca 17 procent utländsk bakgrund. Även andra företag, såsom Bodyshop och Willys, har insett behovet av medarbetare från olika kulturer för att kunna möta kundernas behov av kultur- och språkkunskaper och därtill även etablera en identifikationsrelation som är att betrakta som den främsta faktorn när vi väljer respektive väljer bort varor och tjänster från företagen. I ett förändrat läge där fler företag uppmärksammar den ekonomiska potentialen bland mångkulturella konsumenter kommer vi att kunna se fler portar öppnas för utrikesfödda till arbetsmarknaden för just tillgodoseendet av behovet av mångkulturellt arbetskraft, vilket gynnar den eftersträvansvärda integration som gynnar oss alla.

Den fråga som kan uppstå är om det inte blir svårt för den svenska marknaden, som betraktas som relativ liten, att aktivt arbeta med mångkulturell marknadsföring. Även här handlar det om vilka glasögon vi väljer att se med. Det kommer i längden, tvärtemot den rådande synen, att bli svårt för våra svenska företag att vara framgångsrika på den begränsade svenska marknaden om man väljer att utesluta den mångkulturella målgruppen som omfattar en så stor och växande del av befolkningen. Det är av oerhört stor vikt att ha i åtanke att detta inte handlar om positiv särbehandling eller det sociala ansvarstagande som företagen påtvingas. Det ska råda öppen konkurrens där man ser till individens kompetens och hur denne på olika sätt kan gynna en organisation eller ett företag i dess hållbara och långsiktiga utveckling.

Sverige är ett av de mest invandrartäta länderna, samtidigt som man kommit att bli ett improduktivt land vad beträffar tillvaratagande på de resurser som invandringen tillfört landet. Resultatet av denna improduktivitet har blivit en svårlöslig ekvation som ingen av oss, även med de godaste intentionerna, kan få att gå ihop. Sett till åldersgruppen 25 - 64 år bland utrikesfödda med högskoleutbildning förvärvsarbetar dessa i mindre utsträckning än inrikesfödda med motsvarande utbildning. Ca 64 procent av de utrikesfödda med högskoleutbildning hade 2005 arbete som huvudsaklig verksamhet vilket kan jämföras med 84 procent av de inrikesfödda, och endast dryga hälften av de högutbildade utrikesfödda hade, samma år, ett förvärvsarbete som överensstämde med deras utbildningsnivå jämfört med dryga 80 procent bland de inrikesfödda; en trend som tyvärr hållit i sig.

Medan andra länder aktivt rekryterar kvalificerad arbetskraft och tar tillvara på tillgängliga resurser, väljer vi i Sverige att på daglig basis låta landets resurser gå tillspillo. Den gamla klichén att "Cash är inte king" kan de flesta av oss skriva under på, men samtidigt måste vi inse att köpkraft till följd av en resonabel disponibel inkomst är en bra väg till integration. Det är hög tid att vi tar av oss de gamla glasögonen med vilka vi endast kunnat se gamla invanda mönster och ser på verkligheten med nya, fräscha glasögon som kan hjälpa oss se och uppskatta de utvecklingsmöjligheter som dagens mångfacetterade svenska samhälle besitter. Mångfald är inte exotiska mataffärer, kebabkiosker eller uppvisning av afrikansk dans på museet. Mångfalden existerar bland oss, mångfald är vi, och det berör oss alla på ett betydligt mer personligt plan.

Anosh Ghasri (3 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/22635

1 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den här artikeln har hamnat sorgligt långt bak i artikelsamlingen. Jag är väldigt intresserad av fördelarna med massinvandring. Men det är svårt att få fakta utan filter, beroende på vem som lägger fram siffrorna. Mycket av det kan man referera till att det verkar som att man inte får framföra kalkyler utifrån vissa kriterier. Man får bara använda rätta känslomässiga parametrar när man sammanställer siffror. Men jag ställer frågorna ändå.

Du nämner köpkraften hos utrikesfödda. Hur är det räknat då? Du nämner siffran 208 miljarder per år. Hur mycket av de pengarna är genererade av arbete och hur mycket är genererat av skattepengar (bidrag)? oavsett grupp. Det torde ju vara naturligt att den summan höjs ju fler invandrare som får bidrag.

Du nämner också att sverige är dåliga på att ta hand om kompetensen som kommer till sverige. Det låter som att de som kommer har den kompetens som svensk arbetsmarknad kräver. Stämmer detta verkligen? Att de flesta är just såna som behövs till de arbeten som det finns arbetskraftsbrist på? Om man tittar på från vilka länder invandrarna kommer (deras utbildningsnivå) hur står sig påståendet att "vi är dåliga att tillvara ta kompetensen" då?

Det samhället har svårt för är att pedagogiskt svara på alla frågor utan att skuffa vissa obehagliga under mattan.

Permalänk | Anmäl #1 Pentti Heikkinen, 2010-05-29, 12:43

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.