Gröna innovatörer och småföretagare – nya maskrosor i Miljöpartiets Sverige?

Småföretagare är lika populära som pensionärer hos båda politiska blocken. Inför valet 2010 kan man nästan förvänta sig att det, efter dragkampen om pensionärernas röster genom skattesänkning, snart blir en ny tävling om småförtagarnas röster med löften om sänkta arbetsgivaravgifter, regelförenklingar och statliga satsningar. Kostnadslättnader, regelförenklingar och statliga satsningar i olika former är självklart mycket viktiga för att skapa fler jobb i det privata näringslivet och den nuvarande regeringens insatser ska inte underskattas. Men vad man saknar i all denna "småföretagspolitik" är en genuin förståelse för småföretagens villkor och behov och en genomtänk strategi för att skapa Sveriges framtida tillväxtbranscher. I dagens politiska debatt är entreprenörskap och företagande mer och mer förknippade med hushållsnära tjänster och restaurantbesök och man glömmer nästa bort frågor som Sveriges internationella konkurrenskraft och fortsatta ledarskap i miljö- och klimatpolitik.

Miljöpartiets budskap från kongressen om att modernisera Sverige, investera för en grön omställning, och att fokusera på entreprenörskap kan vara ett viktigt steg i rätt riktning. Det visar på en ambition att inte enbart vara en opinionsbildare i miljö- och klimatfrågor utan också vara ett regeringsdugligt parti som kan föra vad Peter Eriksson kallar en "modern jobbpolitik". En "modern jobbpolitik och småföretagspolitik" kräver en modern syn på tillväxt som förenar mindre klimatpåverkan, hållbart resursutnyttjande och ett dynamiskt näringsliv. Det krävs också en modern strategi för att förverkliga denna vision. Men är miljöparitets jobb- och småföretagspolitik tillräckligt "modern"? För att illustrera både begränsningar och potentialen i miljöpartiets jobb- och företagspolitik vill jag lyfta fram en grupp, de gröna innovatörerna och småföretagarna inom miljö- och energisektorn. Även om den är liten idag kan dess utveckling och expansion vara en hävstång för hela näringslivet och ha stor betydelse för "moderniseringen" av Sverige.

Det finns cirka 6500 miljöteknikföretag som sysselsätter drygt 40,000 personer i Sverige enligt statistik från SCB och SWENTEC (2009). Det är en småföretagsdominerad sektor där 84% av företagen har mindre än 10 anställda. Tre huvuddrag hos denna sektor är särskilt intressanta i synnerhet med tanke på Sveriges gröna omställning. För det första finns det ett tydligt beroende på exportmarknaden. Mest tydligt är vattenreningsteknik och förnybar energiteknik för vind, sol och vattenkraft. 44 % respektive 46% av omsättningar kom från export 2008. För det andra finns det betydande exportpotential för både bioenergiteknik och kunskapsintensiva tjänster som än så länge har relativt låga exportandelar (25% respektive 6%). För det tredje är kunskapsintensiteten hög inom delar av sektorn, t ex har nästan 60% av konsultföretagens anställda mer än 3 års eftergymnasial utbildning eller är forskare.

Vad behöver småföretagen i miljö- och energitekniksektorn för stöd, förutom sänkta skatter och regelförenklingar, för att kunna växa och bli konkurrenskraftiga? I dagens "småföretagspolitik" har man, med rätta, en fokus på företagens behov av trygghet och minskade administrativa kostnader. Men man förbiser den viktigaste framgångsfaktorn: marknad och anpassningsförmåga, såväl lokalt, regionalt som globalt. Man behöver nå ut på marknaden snabbt och storskaligt; man behöver lära sig och uppdatera sig snabbt på marknaden. Detta är inte bara viktigt för överlevnad och växande för de gröna innovatörerna och småföretagen, det är minst lika avgörande för den gröna omställningen som helhet. Vi behöver inte bara många innovativa lösningar, utan de måste också vara kostnadseffektiva och flexibla.

I nuläget är Sveriges miljötekniksektor alldeles för liten och spretig. Tillväxten både på hemmaplan och internationellt har inte varit tillräckligt stark och snabb, i synnerhet med tanke på omfattningen av den gröna omställningen och de stora möjligheter som den globala marknaden erbjuder. Varför har Sverige inte varit mer framgångsrikt, trots att ett stort antal "främjande" aktörer har varit inblandade och trots att stora resurser har lagts ner på att stimulera miljöteknik? Utvecklingen av miljö- och energitekniksektorn handlar inte bara om produkter, tjänster, exportfrämjande, och forskning som isolerade frågor. Istället måste näringslivsutveckling och marknadsutveckling gå hand i hand med inhemsk och internationell klimatpolitik. Tyvärr saknar näringslivet, och småföretagen i synnerhet, oftast en röst i dessa sammanhang. Småföretagsutvecklingen behöver därför sättas i centrum av den gröna omställningen.

Miljöpartiets förslag om en ny riskkapitalfond och satsning på "Forska&Väx" (vilket den nuvarande regering också gör, och lika mycket) är självfallet också bra och kan vara ett lovande första steg. Men finns det ett systematiskt och strategiskt tänkande kring hur pengarna ska användas? Eller bara låt hundra blommor blomma med förhoppningen att det kan bli några fler maskrosor? Det räcker inte med ett standardiserat paket av stödåtgärder utan politiken måste grundas i strategiska analyser och överväganden.

För det första, vad är Sveriges framtida tillväxtbranscher inom miljö- och energisektorn? Olyckligtvis är Sverige lite sent ute i flera strategiskt viktiga branscher, t.ex. inom förnybar energi. Bland de tio största tillverkarna av vindkraft och solpaneler finns det inte ett enda svenskt företag. Så frågan är: vad är Sveriges befintliga och framtida spetskompetens och konkurrensfördelar? För det andra, hur ska de gröna jobben skapas i tillräcklig mängd och tillräckligt snabbt? En intressant parallell, och källa till lärdom, är att medan USA förlorar både tillverknings- och FoU-jobb inom förnybar energi vinner däremot Danmark jobb i båda kategorierna. Så frågan är vad är Sveriges (eller Miljöpartiets) strategi för gröna jobb? För det tredje, hur ser kompetensförsörjningen ut? Finns det tillräckligt många (och duktiga) ingenjörer, med både tekniskt och marknadskunnande, som behövs för den gröna omställningen? Kina och indian producerar miljontals tekniker, ingenjörer och forskare årligen. De "stigande tigrarna" har redan väckt den sovande giganten USA där man utvecklar en utbildningstrategi för ren energi (a clean-energy education strategy) med syfte att återta ledningen i kampen om de gröna jobben. Så vad är Sveriges strategi för att säkerställa näringslivets kompetensbehov?

Att besvara dessa frågor är betydligt svårare än att allmänt prata om "främjande" av småföretag. Miljöpartiet behöver en sammanhållen strategi för att skapa konkurrenskraftiga branscher - inom t.ex. utveckling av modern energiinfrastruktur som kombinerar både storskalig och småskalig förnybar energiproduktion; kostnadseffektiv produktion och intelligent användning av förnybar energi i byggnader och för transporter; eller en modern energitjänstesektor som kombinerar tekniska innovationer för energieffektivisering med nya affärs- och finansieringsmodeller? I alla dessa sektorer kan gröna innovatörer och småföretag finna affärsmöjligheter och utvecklingspotential. Dessutom behöver de gröna innovatörerna och småföretagen en utvecklings- och innovationsplattform med direkt koppling till både relevanta forskningsmiljöer och operativt kommersialiseringsstöd. Det är dags att ta steget till en fullt integrerad innovationsmiljö som har småföretagsutveckling i centrum.

För att förverkliga den moderna jobb- och småföretagspolitiken behöver miljöpartiet vara ett parti som inte bara har en stark miljö- och klimatpolitik och miljöengagerade medlemmar - miljöpartiet behöver också blir mer inkluderande och välkomnande för de gröna innovatörerna och småföretagarna. Många av dem startar och driver egna företag, inte bara med sitt tekniska och vetenskapliga kunnande, utan också med en stark tro på och ett starkt engagemang i en hållbar utveckling. De drivs inte bara av sänkta skatter eller ökade vinster - de drivs också av en vilja att förverkliga sina drömmar med varje kilowattimme sparad el eller varje ton minskade utsläpp. De är de nya maskrosor som ger inspiration och näring till en modern jobbpolitik och bidrar till att förverkliga ett moderniserat Sverige!

Nannan Lundin (10 artiklar)
http://nannan.mpbloggar.se/

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/22578

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

I miljöpartiets partiprogram läser jag att man är motståndare till fängelsestraffet, vill ha fri invandring och vill införa lön utan arbete, så kallad medborgarlön.
Det vill säga, ni miljöpartister propagerar för ett utfattigt samhälle med groteska etniska konflikter och dessutom fyllt med våldsamma brottslingar. Eller har jag fel?

Permalänk | Anmäl #1 Martin A, 2010-05-19, 20:48

Nannan Lundin - apropå klimatfrågan - hur länge till innan Miljöpartiet upptäcker att CO2-frågan är detsamma som CO2-BLUFFEN ? - undrar Josef B.

Permalänk | Anmäl #2 Josef Boberg, 2010-05-19, 21:48

Jag skulle vilja formulera det såhär. Miljöpartiet befinner sig i ett spänningsfält mellan ekomodernismen och ekoradikalismen. Ekomodernismen betonar snabbtåg, grön tillväxt och grönt företagande. Särskilt förstås grönt småföretagande, eftersom de gröna generellt sett ogillar storföretag. Small is beautiful ni vet. Ekomodernismen erkänner problemet med ökad tillväxt och ökad konsumtion, mot bakgrund av de ekologiska ramarna. Men de menar (faktiskt i likhet med övriga partier) att lösningen snarare är att tillväxten skall bli grönare än att tillväxten skall minskas totalt sett. Peter Eriksson och Maria Wetterstrand är båda, på det hela taget, ekomodernister snarare än ekoradikaler. Dock ser jag även en skillnad mellan den ekomodernism som de representerar och den - än mer - tillväxtorienterade politik som socialdemokraterna och borgarna driver. Den politiken skulle jag snarare kalla för "tillväxtlinjen" än ekomodernism (eftersom tillväxt är huvudmålet och miljön kommer, trots allt, i andra hand).

Den andra sidan är att de gröna också har många systemkritiker, att Miljöpartiet som helhet är ett systemkritiskt parti. Detta innebär en kritisk hållning till tillväxt, konsumtion, arbetslinje, byråkrati, köttindustri och mycket annat. När det gäller "medborgarlön" så rekommenderar jag att du tar en titt på mitt bidrag här på Newsmill i frågan. Kort kan sägas att en måttlig ML ger arbetsdelning, fler företag och bättre socialt klimat.

http://www.newsmill.se/artikel/2010/06/09/6500-kr-utan-villkor-medborgar...

Permalänk | Anmäl #3 Mats Höglund, 2010-06-13, 10:29