Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Slöjdebatten

Aphram Melki om Slöjdebatten

Dags att bringa reda i slöjdebatten!

Fenomenet slöja, framförallt den heltäckande, väcker starka känslor och har blivit en het fråga både bland muslimer och icke muslimer. Därför måste vi gå till botten med det. Bråket om de muslimska, heltäckande slöjorna, och också ibland huvudduken, handlar om gränsdragningar och målkonflikter, vilket är orsaken till att man inte lyckas finna någon lösning. Det är viktigt att nyansera diskussionen och bringa reda i debatten.


Om författaren

Jag heter Aphram Melki, jag är invandrare från Libanon men har levt hela mitt vuxna liv i Sverige, har studerat här och drivit företag. Jag är politiskt aktiv, är gruppledare för Centerpartiet i Järfälla kommun som leds av alliansen och ordförande för kommunens integrationspolitiska utskott. Jag är också ordförande för Centerpartiets Integrationsnätverk, CPIN. Järfällas befolkning består av 30% invandrare och jag har som nysvensk erfarenhet av både min ursprungskultur och det svenska samhällets värderingar och synsätt.

De områden som berörs är;

Religionsfrihet
yttrandefrihet
jämställdhet och rätten att vara fri från förtryck
arbetsgivarens rätt att ha inflytande personalens klädsel
rätten att avstå från arbeten som inte möjliggör att använda viss klädsel kontra rätten till ekonomiskt stöd från allmänheten
öppenheten i samhället och hur man möter varandra i det offentliga rummet

Enligt religionsfrihetens princip, och även yttrandefrihetens, har varje individ rätt att själv välja, både religionstillhörighet eller att inte bekänna sig till någon religion alls, och rätten att uttrycka sin religionstillhörighet genom sin klädsel. Samtidigt har vi idag en lag som förbjuder hets mot folkgrupp, vilket innebär att en hängiven nazist inte har rätt att uttrycka sin åsikt genom att bära till exempel en armbindel med hakkors. Vi har alltså valt att sätta rätten att slippa förtryck framför yttrandefriheten i det fallet. Förtal är, även det, en inskränkning i yttrandefriheten.

Arbetsgivaren måste ha möjlighet att påverka hur hennes eller hans anställda är klädda, både i form av varumärkesförstärkande skäl till sådant som handlar om ren säkerhet. Men en arbetsgivares krav på sina anställdas klädsel får ändå inte vara integritetskränkande eller diskriminerande.

Samtidigt som arbetsmarknaden kan påbjuda viss klädsel får ingen, vare sig kvinna eller man kunna tvingas, av samhället eller sina närstående, att klä sig på det ena eller det andra sättet. Av religiösa skäl, på grund av kön eller av någon annan orsak.Trots det har vi rent faktiskt en lag i Sverige som förbjuder oss att gå nakna på allmän plats. Kvinnor är heller inte tillåtna att bada utan överdel på svenska badhus. Med andra ord kan man säga att det inte råder frihet att klä sig som man vill redan idag. Vi har gjort en gränsdragning som innebär att kvinnors bröst, och kvinnors och mäns könsdelar inte får visas på allmän plats. Förutom på bild, vilket upplevs som stötande för många människor, men helt accepterat inom ramen för tryckfriheten. 

I Sverige råder offentlighetsprincipen, vilket ger alla svenskar rätt till alla handlingar som tillhör våra myndigheter. Även uppgifter som rör enskilda personer, till exempel deklarerad inkomst, fastighetsinnehav och fordonsinnehav. Vi har tillika rätt att röra oss fritt över landets gränser och allemansrätten ger oss möjlighet att vistas i naturen, även om det är på någon annans egendom, och vi har demokratiska val. Allt detta är en del av det öppna samhälle vi valt att skapa.

Niqab och burka utmanar för många den öppenhet vi är vana visa varandra då vi möts på allmän plats. Niqab och burka uppfattas av många som en symbol för kvinnoförtryck. Niqab och burka kan också uppfattas som ett avståndstagande från det svenska samhället. För dem som förespråkar rätten, eller skyldigheten att bära dessa plagg, blir de främst en symbol för religions- och yttrandefriheten.

Det går inte att genom förbud av ett plagg förhindra förtryck. När det gäller slöja, oavsett modell, blir det då kvinnan som straffas; hon bryter antingen mot svensk lag eller försätts i en svår eller till och med omöjlig situation socialt. Den som skall straffas för förtrycket är den förtryckande inte den förtryckta. Lagen skall i så fall lyda att man inte får påtvinga andra viss klädsel, och utreda hur en sådan lag skall kunna följas upp.

Mot kvinnor som valt att täcka sig, som ett sätt att följa sin religiösa övertygelse, och kanske till och med som ett uttryck för avståndstagande, för dem blir ett förbud en allvarlig integritetskränkning då just deras val av klädsel pekas ut. Vi kan inte anse att bärandet av heltäckande slöja är hets mot folkgrupp, alltså olämpligt ur symbolhänseende. Lika lite som vi kan förbjuda punkrockares rosa mohikanfrisyrer eller en shiitisk turban kan vi förbjuda niqab eller burka av detta skäl. Både ilska och avstånd och religion är åsikter som får uttryckas.

Återstår frågan om täckandet av ansiktet kontra öppenheten och rätten att vara anonym. Här står vi delade idag. Det öppna samhället som idé är kanske inte längre lika självklar som den varit tidigare och syftet uppfattas kanske inte på samma sätt. Vi har en yttrandefrihet och en offentlighetsprincip som alltmer missbrukas; obduktionsbilderna på Arbogabarnen läggs ut på en hemsida och tas inte bort med hänvisning till tryckfriheten, personers inkomster publiceras i aftontidningarna och yttrandefriheten används för att förolämpa genom karikatyrer snarare än till att bedriva en seriös debatt kring religion. Parallellt med detta blir det allt vanligare att dölja sin identitet för sina medmänniskor, till exempel i demonstrationer och på Internet, där många under pseudonym uttrycker sådant de inte skulle göra under sitt rätta namn. Integralhjälmarna har svärtade visir, det inte längre bara diplomatbilar som har tonade rutor och de höga thujorrna kring villatomterna blir allt fler för att hindra insyn. På Gamla Brogatan i Stockholm saluförs en huvtröja med inbyggd dödskallemask. Hur långt tycker vi att detta är acceptabelt?

 

Frågan är; Hur står rätten att dölja sin identitet mot rätten att kunna identifiera människor man möter, till exempel i vården, vid en affärsuppgörelse eller bara när man delar kupé på tåget? Och hur balanserar vi detta mot rätten att följa sin religiösa övertygelse eller att uttrycka ett ställningstagande?

Centerpartiet står för det öppna samhället. Ett samhälle där människor tar ansvar för, och står för sina handlingar och åsikter. Detta är en förutsättning för yttrandefriheten och religionsfriheten. Arbetsgivaren måste kunna ställa krav på sina anställdas klädsel och brukare av samhällstjänster skall kunna identifiera de människor hon eller han kommer i kontakt med inom skola, vård och omsorg. Polisen måste kunna identifiera personer som misstänks för, eller begår brott. Det allmänna ska inte finansiera individens yttrande- och religionsfrihet genom A-kasseersättning eller socialbidrag till den som inte står till arbetsmarknadens förfogande på grund av klädsel. Detta måste ställas över rätten att vara anonym, vare sig genom religiöst betingad klädedräkt eller genom andra former att dölja sitt ansikte. Vi vill tillse att Svensk lag är utformad för att stödja detta synsätt, men vi vill inte peka ut Niqab eller något annat enskilt plagg och förbjuda det i övrigt.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/22193

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

1. "Arbetsgivaren måste kunna ställa krav på sina anställdas klädsel [...]"
Inte längre än om det påverkar hur de utför sitt arbete. T.ex. ser jag inga som helst skäl att t.ex. förbjuda personer som sitter i en kassa att använda slöja, så länge de också använder de kläder som affären använder för att identifiera anställda.
Särskilt arbeten där det inte är någon form av direkt kundkontakt så bör man kunna klä sig som man vill, så länge det inte skapar fara för andra.

2. "[...] brukare av samhällstjänster skall kunna identifiera de människor hon eller han kommer i kontakt med inom skola, vård och omsorg."

Än en gång, så långt det krävs för att utföra arbetet. T.ex. ser jag inga problem med en maskerad lärare, oddsen att det är någon annan som låtsas vara läraren är trots allt rätt små.

3. "Polisen måste kunna identifiera personer som misstänks för, eller begår brott."

Dock är det viktigt att lägga vikten vid att det är personer som är misstänkta. Annars brukar man ofta prata om maskeringsförbud vid t.ex. demonstrationer, med motiveringen att polisen måste kunna identifiera människor, något som är ett direkt hot mot demokratin.

4. "Det allmänna ska inte finansiera individens yttrande- och religionsfrihet genom A-kasseersättning eller socialbidrag till den som inte står till arbetsmarknadens förfogande på grund av klädsel."

Så ni vill i grunden ta bort möjligheten för människor att avstå från att söka vissa jobb som de finner moraliskt stötande, är det det ni menar?
Jag vet att detta är ett extremt lågt grepp, och jag ber om ursäkt för det, men det visar på hela poängen så perfekt; man ska alltså bli av med sin A-kassa om man inte vill t.ex. bli strippa?

5. "Centerpartiet står för det öppna samhället."
Er version av det "öppna samhället" ger jag inte ett ruttet öre för, verkar mest handla om att förbjuda människors rätt att uttrycka sig tycker jag.
Jag hoppas verkligen att jag tolkar dig fel, men som jag förstår det du skriver så verkar ni anse det vara något negativt att människor är anonyma, något som faktiskt är en väldigt viktig hörnsten i ett demokratiskt samhälle. Det är just möjligheten att vara mer eller mindre anonym på internet som gjort att mängden åsikter som uttrycks formligen exploderat.

Permalänk | Anmäl #1 Rolf Karlsson, 2010-05-12, 09:32

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.