Att tveka inför en folkomröstning innebär inte att tro att väljaren är dum!

Vid folkomröstningen om högertrafik i Sverige 1955 blev det en förkrossande NEJ-majoritet på över 80 %. Fotgängare och bilister hade skrämts från vettet om högertrafikens fasor. I "Det stora blodbadet" skulle massor av trafikanter dö i allvarliga olyckor.

Redan 1922 hade det folkomröstats om förbud mot alkoholhaltiga drycker. Ingen tvekan om att det i opinionen fanns en klar förbudsmajoritet. Därför blev förbudsivrarna upprörda, när nejsidan vann, om än knappt. Segern sammanhängde med det låga valdeltagandet och den stora könsskillnaden. Bland kvinnorna fanns en kraftig förbudsmajoritet, men deras valdeltagande var mycket lågt, sammanhängande med att de nyss fått rösträtt. Så männen fick fortsätta med snapsen till sillen och punschen på verandan.

År 1957 och 1980 hölls ytterligare två folkomröstningar, som kan ha fått utländska betraktare att se på Sverige som dårarnas paradis. I båda hade väljarna att ta ställning till tre alternativ, fastän varje erfaren nykterhetslogeordförande vet att i den avgörande omröstningen gäller det att ställa två alternativ mot varande. Naturligtvis blev det bråk om hur resultatet skulle tolkas. Särskilt illa var det i omröstningen 1980 om kärnkraften. En amerikansk journalist sa: Ni har ju tre förslag, som alla går ut på att den ska avvecklas.

Det sagda visar att folkomröstningar inte alltid blir en succé. Folkomröstningen om högertrafik är ett exempel på att det kan bli problem, när det handlar om tekniska frågor. Dessutom fungerade skrämselpropagandan. Trots NEJ-segern infördes högertrafik 1967, varvid trafikolyckorna minskade. Var det fel att inte respektera folkviljan?

Enligt Johan Wettergren menar folkomröstningsmotståndare att vanliga människor är dumma eller obildade. Därför motsätter de sig en ny folkomröstning om euron. Förklaringen är säkert en annan. Eurofrågan är så komplicerad att även professorer i nationalekonomi är oense om dess följder för Sverige. Från folkomröstningar i andra EU-länder har ett annat problem uppmärksammats. Väljaren kan ha en benägenhet att i sitt ställningstagande väga in andra faktorer än det omröstningen egentligen handlar om. Ett exempel är Spaniens folkomröstning om förslaget till ny EU-konstitution. Då röstade 73 % ja. Orsaken var knappast entusiasm över de många krångliga författningsparagraferna. Många ja-röster berodde i stället på väljares positiva attityd till EU, som gjort stora insatser för Spaniens demokratisering. Det innebar inte minst ekonomiska satsningar. "EU är bra för oss, därför röstar jag ja".

Kontentan av detta är att det finns många skäl att vara försiktig med att utlösa folkomröstningar. Och då har ändå inte exemplet Schweiz nämnts. Eller den eventuella folkomröstningen om Förbifart Stockholm...

Holmgren menar att EMU-samarbetet bidragit till kriserna för de s.k. PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) och dessutom bromsar deras möjligheter ta sig ur krisen. Han är också övertygad om att Sverige skulle förlorat på entré i Eurozonen. Han har delvis rätt, men delvis fel.

Sant är att Sverige idag går bättre än många Euroländer. Men på 1990-talet hade vi högre räntor, sammanhängande med att vi väntat med att bli medlem i EU, och inte ville delta i valutaunionen.Vår lilla valuta råkar alltid vid internationell oro ut för kraftiga svängningar, något som skapar instabilitet.

PIIGS-ländernas problembarn nummer 1 är Grekland, men det är tveksamt om landet i dag skulle klara sig bättre utanför valutaunionen. Island, ett land med lika stora problem, gör allt för att bli medlem av EU i hopp om att just därigenom kunna ta sig ur krisen lättare. Greklands kreditorer blir knappast mindre hänsynsfulla om Grekland stod ensamt. Centralbankerna kan inte, som kanske Wettergren tror, sätta en ränta som kapitalet misstror. Det sjunkande skeppet kan då överges, vilket höll på att hända i Sverige 1992, när riksbankchef Bengt Dennis tvingades höja styrräntan till 500 %.

Med egen valuta kan Grekland pröva devalveringsvapnet. Det gjorde ju vi - men i längden gav det klent resultat. Ekonomer jämför med att kissa i byxorna: skönt först, men inte i längden.

Till sist: Kritiker av Sveriges medlemskap i EU och eventuella medlemskap i valutaunionen tycks ha samma utgångspunkt. Efter ett kameralt sammanvägande av för- och nackdelar kommer de fram till att nackdelarna överväger. Men vi var faktiskt några stycken som inte alls gjorde så utan helt enkelt tyckte att Sverige full ut skulle delta i det europeiska samarbetet.

Göran Wassenius (10 artiklar)
http://sisyfosarbetar.blogspot.com

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/21929

3 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Enligt Johan Wettergren menar folkomröstningsmotståndare att vanliga människor är dumma eller obildade. Därför motsätter de sig en ny folkomröstning om euron. Förklaringen är säkert en annan. Eurofrågan är så komplicerad att även professorer i nationalekonomi är oense om dess följder för Sverige.", skriver Göran Wassenius i sin artikel. Men varför hade vi då en folkomröstning? Varför ville då svenska politiker att det svenska folket skulle ta ställning i denna fråga om den va så komplicerad att bara ett fåtal svenskar kan sätta sig in i den? Jo, därför att EMU-valet handlade inte bara om ekonomi, den handlade om vi skulle flytta mer makt från Sverige till EU. Och denna fråga är inte komplicerad. Vill vi att den svenska valutapolitiken skall styras från Sverige eller EU? Sedan kan man ju göra denna fråga väldigt komplicerad genom att blanda in avancerade ekonomiska kalkyler för att försöka förutse vad som händer om vi skulle rösta ja eller nej. Dessutom så skriver jag ingenstans att det skulle gått sämre för Sverige om vi hade gått med i EMU, jag konstaterar bara att det gått bra för Sverige trotts att vi inte gick med.

Till sist, flytta makten närmare den svenska väljaren inte längre bort. Mer direktdemokrati i Sverige, inte mindre...

Permalänk | Anmäl #1 Johan Wettergren, 2010-05-05, 14:02

Wettergren har rätt. EMU-frågan är inte en teknisk fråga, det är en politisk. Menar Wassenius att man måste vara specialistutbildad för att få rösta i politiska frågor? Vad kallas det nu när en liten elit tillsätter statsledningen, inte var det väl demokrati?

Permalänk | Anmäl #2 Fredrik Lemoine, 2010-05-06, 05:21

Naturligtvis är EMU ett politiskt projekt! Påstod jag annat?
Införandet av euron innebar att D-marken försvann och att därmed Tyskland definitivt spikats fast i europeiskt samarbete. Det accepterade Helmut Kohl, trots att han visste att det innebar ekonomiska förluster. Men de politiska motiven var viktigare. Rädslan för Tyskland hade väcktes på nytt, när Västtyskland slukade DDR. Kohl tog hänsyn till det.
När jag röstade ja till euron, trodde jag inte Sverige skulle vinna på det ekonomiskt. Jag röstade politiskt, inte ekonomiskt, för att Sverige fullt ut skulle få delta i europeiskt samarbetet.
I analogi med det borde EMU-motståndare inte behöva bevisa att Sverige gör ekonomiska förluster genom att gå över till euron. Men ändå handlade valrörelsen om just den frågan, d.v.s. om räntor, devalveringar, asymmetriska avvikelser, osv. Den politiska dimensionen i EMU-frågan förträngdes; diskussionen blev rent av teknisk.
Jag har i övrigt pekat på att en folkomröstning inte alltid avspeglar folkviljan. Svenska folkomröstningar är exempel på att makthavare sett till att svarsalternativen formulerats på ett sätt som gjort att resultatet kan tolkas på mer än ett sätt. Det bör vara möjligt att säga det utan att anklagas för att vara motståndare till demokrati.
Vi lever i en global marknadsekonomi. Under Sveriges ekonomiska kris på 1990-talet, utsatte marknaden oss för påfrestningar av det slag som nu drabbar Grekland. EU försöker bygga mekanismer, som ska kunna stå emot angrepp från marknaden. Vårt EU-medlemskap ger oss möjlighet vara med om att utforma det. Vid ett utanförskap är vi ensamma. Det låter bra att ”flytta makten närmre den svenska väljaren”, men det hjälper inte.

Permalänk | Anmäl #3 Göran Wassenius, 2010-05-11, 12:18

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.