Måltaltsmångfald

Ett i internationella sammanhang ofta upprepat mål har varit att industriländerna till år 2050 borde begränsa utsläppen av växthusgaser till 80 procent av 1990s nivå. Detta i och för sig modesta mål skulle ha antagits vid klimatkonferensen i Köpenhamn 2009, men avfördes diskret från agendan.

Enligt den så kallade Lissabonprocessen skulle Europa till år 2000 ha blivit konkurrenskraftigast i världen. Utvecklingen gick emellertid i motsatt riktning. I stället för den havererade processen skall nu EU samlas kring ett "agenda 2020". --

I EUs stabilitets- och tillväxtpakt finns bland annat bestämmelsen att ett lands offentliga sparunderskott inte får bli större än 3% av dess BNP. För hela euroområdet beräknas underskottet i år hamna omkring 7% och i ett par länder på drygt 10%. Grekland tillhör sistnämnda kategori men är det enda land, som anmodats genomföra en sanering av statsfinanserna. Budgetunderskottet skall år 2010 minska till 8% av BNP och till under 3% år 2014. Detta framstår till synes som ett orealistiskt program bland annat med hänsyn till rådande lågkonjunktur. --

Den svenska finansministern är en varm anhängare budgetmål. Sverige har gått flera steg längre än föreskrifterna i stabilitets- och tillväxtpakten genom att ställa upp ytterligare restriktioner i form av ett utgiftstak och ett överskottsmål. Yttermera föreslås att dessa mål skall lagfästas. (Anders Borg: "Vi stärker budgetmålen för att kunna möta nästa kris". DN Debatt 1 februari 2010). Det upprepade motivet att "spara i ladorna" och garantera "hållbara finanser" är till sin innebörd oklart (se mina artiklar i Newsmill 2009-08-30 och 2009-10-01). --

Socialdemokraterna har nyligen satt upp "nya vägledande mål". Ett delmål är att reguljära sysselsättningen höjs till 80% i åldersgruppen 20-64 år. Vidare skall hälften av varje årskull ha påbörjat högre studier före fyllda 25 år. Antalet barn i familjer som går på socialbidrag skall minska med 50 000 till år 2015. Ett ytterligare mål är att minska andelen som går på socialbidrag till år 2015. Och därefter skall den halveras (Mona Sahlin i DN Debatt 13 april 2010). --

Vid valet 2006 var Centerpartiets röstande omkring 8%. Då lovade Maud Olofsson att till följande riksdagsval skulle resultatet fördubblas till 16%. Enligt en senare antagen valstrategi har ambitionen sänkts till 10%. En realistisk målsättning borde dock vara att hålla sig över fyraprocentsgränsen.