Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Dubbdäcken

halvard nilsson om Dubbdäcken

Dubbdäcken får ta hela skulden för trafikbullret

Försöket med dubbförbud på Hornsgatan har inte visat sig särskilt lyckat. PM10-halterna är fortfarande relativt höga och en del bilister har nonchalerat förbudet mot att köra dubbat. Knappt har dubbdäcken tagits av förrän antidubbdäcksmaffian hittar nya argument för att påverka myndigheter och politiker att utvidga dubbförbudet som redan har införts på Hornsgatan I Stockholm. I SvD den 3 maj skriver tidningens miljöreporter om att dubbdäck är orsak till trafikbullret. Så enkelt är det inte.


Om författaren

Jag har arbetat med bildäck sedan 1964, bland annat som utvecklingschef hos Gislaved Däck i 22 år. Där hade jag ansvaret för utvecklingen av inte bara vinterdäck, utan även vägvänliga dubbar.

I SvD måndag den 3 maj skriver tidningens miljöreporter att dubbdäcken är orsaken till trafikbullret. Detta är en kraftig förenkling av sanningen och sannolikt ytterligare ett försök av antidubbdäcksmaffian i Stockholm att finna argument att förbjuda dubbdäck, särskilt nu när försöket på Hornsgatan inte lyckades.

Visst uppstår ett buller mellan däcken och vägbanan och ju högre hastigheten är, desto mer buller. I artikeln har man tagit Nynäsvägen som exempel. Där är hastigheterna höga och det förekommer också mycket lastbilstrafik.

Sedan 80-talet har bilutvecklingen lett till att däcken har blivit allt bredare. Det är främst en fråga om ett fräckt utseende på bilen, även om man också kan hävda att bilens stabilitet blir bättre med bredare däck. Det är således ett kundkrav som har lett till allt bredare däck med åtföljande lägre profil, men samtidigt måste man fråga sig om vi behöver den nivån på stabilitet i våra hastigheter. Ur bullersynpunkt är denna utveckling inte fördelaktig, ej heller med avseende på rullmotståndet. Jag har sagt under många år att jag är övertygad om att bilutvecklingen så småningom tvingas in i andra tankebanor. Denna utveckling kommer säkerligen med utvecklingen av helt nya biltyper där bränsleförbrukningen reduceras radikalt. Tills dess får vi nog leva med bullret.

Att skylla problemet på dubbdäcken är fel. Det är enbart ytterligare ett sätt för antidubbdäcksmaffian i Stockholm att få fram argument för att förbjuda dubbdäck. När inte provet på Hornsgatan visade låga PM10-halter och en del bilister valde att trotsa förbudet, så hittar man nya argument.

Tidningen hävdar att det är användningen av stora stenar i beläggningen som orsakar ett ökat buller och det inte bara vintertid. Visst orsakar dubbarna ett ökat slitage, men det är inte enbart genom stora stenar i beläggningen som slitaget kan motverkas. Bättre beläggningskvaliteter kan också användas, men anses vara för dyra, porfyr t ex. Lägre hastigheter ger också mycket stora vinster såväl vad avser vägslitaget som bullret.

Om dubbdäcken tas bort så försvinner också en väsentlig del av friktionen vid halt väglag, alltså även sommartid då det regnar. Riskerna för olyckor ökar således året runt. Dubbdäck används bara halva året. Under den tiden är friktionen tidvis mycket låg, ibland nära noll, men förhöjs väsentligt tack vare dubbdäcken. Hastigheterna vintertid måste sänkas kraftigt för att säkerheten skall bibehållas då alla kör dubblöst. Släta asfaltbeläggningar med små stenar kommer att bidra till sämre friktion.

Motormännens Riksförbund publicerade i sin tidning Motor nr 01.10 resultatet av en intressant undersökning av dödsolyckor i trafiken under december och de första dagarna i januari i vinter. Den visade att vid åtta av tretton dödsolyckor hade bilarna odubbade vinterdäck. En sensationell siffra med tanke på att det är endast cirka en tredjedel av bilarna som har dubblösa däck vintertid. Resten har dubbdäck. Dåvarande Vägverket, numera Trafikverket, ville inte acceptera resultatet och menade att underlaget var för litet, men man kan inte komma ifrån den verkliga siffran, åtta av tretton bilar med dubblösa däck! Trafikverket vill ha fler dödsfall för att överbevisas.

Frågan är således inte enkel då vi har stora variationer i vädret under året i vårt land. Experimentet på Hornsgatan under den gångna vintern har visat att bilisterna inte accepterar ett totalförbud på dubbdäck. Att så många körde ändå med dubbdäck berodde också på ett panikbeslut i Näringsdepartementet. Det fanns överhuvudtaget ingen planering bakom beslutet att låta kommunerna själva bestämma om dubbförbud på utvalda gator. Bilisterna var helt enkelt inte förberedda. Ett dubbförbud kräver en lång förberedelsetid för att bilisterna skall hinna planera sin ekonomi.

I Norge har man valt att begränsa dubbdäcken genom att lägga kraftiga avgifter på användningen av dubbdäck. I storstäderna lär dubbdäcksanvändningen ha sjunkit till runt 20%. Det är något paradoxalt att man vill ha bort dubbdäcken, men vill ändå ha kvar en viss andel för att öka säkerheten för de som kör odubbat. Det är de som kör med dubbdäck som får betala extra för att andra skall kunna köra säkert. Man måste nog vara norrman för att acceptera en sådan ordning, men det visar ändå att det finns de som absolut inte kan tänka sig övergå till dubblöst, kosta vad det kostar vill.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/21873

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.