Nyamko Sabuni inte kompetent att driva kvinnofrågor

Anledningen till att intresse saknas är sannolikt att flertalet svenskar konstaterar att gränsen mellan vinnare och förlorare, priviligierade och diskriminerade, dåliga och bra människor osv, inte går mellan män och kvinnor.

Eva Lundgren,

Det finns ett problem med din artikel. Det är inte bara det att idén om "könsmaktsordningen" är i grunden fel. All seriös vetenskaplig forskning inom genus-området visar att utgångspunkten att könet är en social konstruktion är falsk. Att män och kvinnor ibland uppträder och tänker olika beror på biologiska olikheter, inte någon patriarkal kulturell sammansvärjning eller struktur.

I den ansedda vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics har forskare från University of Chicago, Karolinska Institutet och Uppsala universitet visat på hundratals biologiska skillnader i hjärnbarken mellan män och kvinnor. En pojkbäbis tittar i valet mellan en rörlig mobil och ett ansikte nästan alltid på mobilen; flickbäbisen gör tvärtom.

Könen är olika - inte bättre eller sämre. Men en modern jämställdhetspolitik måste erkänna könens olikheter och låta män och kvinnor utvecklas efter sina egna förutsättningar. Jämställdhetspolitiken måste gälla för både män och kvinnor.

Utländska bekanta som jag har haft har funderat mycket på konstigheter som de träffat på i Sverige. Allt från män som försöker amma sina barn med sin egen bröstmjölk till underliga diskussioner om att inrätta ett tredje kön eller att herr Gårman ska vara klädd i kjol.

Det finns många, många heliga kor att slakta i den svenska jämställdhetspolitiken och i den svenska politiken överhuvudtaget. Men som det heter i den franska schlagern: Vive la différence!

Hej Eva Lundgren!

Visst känner jag igen mig i din beskrivning av läget.
Jämställdhet *gäsp*"

Kanske hör det till feminismens stora politiska misstag att acceptera ordet "jämställdhet". För egentligen är det JÄMLIKHET saken handlar om. Inte likhet utan "samma värde" som människa och medborgare. Kvinnor måste fortfarande kämpa för rätten att bli behandlade som individer/människor - rätt och slätt. Denna kvinnokamp kräver envis uthållighet, en stor portion humor, mycket faktakunskap och ett frejdigt självförtroende.

- Börjar vår glädje och frejdighet kanske ta slut?
- Varför?
- Är fakta om ojämlikhet ointressanta?
- För vem då?

§§§

Du noterar: "Den svenska allmänna opinionen är betydligt mer polariserad än den norska, längs en skala från politiskt debattsugna och kunniga feministrödstrumpor, till vrålande, kvinnohatande alfahannar. "

Joooo *här tillåter jag mig att fnittra respektlöst* Det är gott om rytande hannar i debatten, s k bitterkukar. De vrålar oförblommerat på nätet. "Alfa" tror jag knappast att de är, men de kämpar för titeln, som de antagligen upplever som hotad.

Men vad säger de rytande hannarna om jämlikhets-törstande kvinnors politiska argumentation egentligen?

Ful! Gammal! Fitta! (sexuell kränkning - den allra vanligaste!)

Bitter och elak! (allmänmänsklig kränkning)

Inkompetent! (nästan alltid utan specifikation på yrke, utbildning etc)

Avundsjuk! (upplevt hot mot egen rang)

Ansvarslös mot barnen! (lasta inte över skitjobb på mej)

Matriarkat! (rädsla för att kvinnor ska vända upp & ner på rangskalorna och börja behandla män lika (illa?) som män behandlar kvinnor i världen)

Hannarnas råa språkbruk bär på mycket våld och utplåningsönskningar och många vredgade utropstecken!!!!! Men allra mest vittnar de rytande hannarna om sin egen rädsla att förlora något.

Jag har efter 40 år som feminist ännu inte begripit vad????

Jaså det är alltså "...en paradox att allt som kan ses som "kvinnofrågor" lyser med sin frånvaro under valrörelsen...".
Det enda paradoxala är att den inte blivit genomskådad tidigare. Det finns inga kvinnofrågor, det finns människofrågor.

Det finns biologiska orsaker till att vi kallas kvinnor eller män. Men det finns inga biologiska bevis för att det ska vara någon hierarkisk ordning mellan könen, åt vilken favör det än är. Maktspel kan se ut som en allmänmänsklig sociokultur men det finns olikheter mellan mäns och kvinnors sociokulturer. Det är inte genusforskningen som har konstruerat manlig och kvinnlig norm, de har däremot hjälpt oss att se på det på ett mer objektivt och vetenskapligt sätt. Och det är berättigat att det kvinnliga perspektivet får en chans att återhämta det manliga försprånget inom all vetenskaplig forskning, som också påverkar vårt sätt att se på världen.
Och Tack Gunnel Gomér! Du gör mig glad!

#3 Gunnel Gomér,

Vad gör dig så bitter på män? Jag är verkligen inte bitter på kvinnor; jag älskar kvinnor - de är på många sätt den bästa delen av mänskligheten. Hatten av för er tjejer.

Tyvärr tror inte jag heller på ditt recept för att rädda kvinnan. Jag trodde ett tag att om man bara gjorde män medvetna om det våldsförhållande som råder så skulle de ta sig för pannan och i vämjelse se vad de åstadkommer varje dag i form av våld mot andra män, kvinnor och barn.
Men det fungerar inte så. De flesta män är fredliga och slår ifrån sig varje kollektivt angrepp på mannen. Det här är ett enskilt problem för en liten grupp män och mannen i gemen vill inte bära något ansvar för vad dessa män gör.
Gott så, men än mer problematiskt är att den jämställdhetssträvan du och alla andra feminister framför ännu mer polimiserar män och kvinnor mot varandra. Kvinnor har inte tid att ge den bekräftelse till små män som blir grundbulten i deras fortsatta liv med kvinnor. Alla dessa män emanerar alla från en kvinna, är svikna och hade kunnat få en helt annan start om inte feministerna gapat om att varenda kvinna ska ut i arbetslivet och strunta i ungarna.
Dags för papporna att visa att de egentligen också kan amma, det är bara lathet som gör att de låter bli.

Så vi har det samhälle vi förtjänar. Varken mer eller mindre. Män slår kvinnor som straff för ett jevligt dåligt utfört jobb som mamma. Och det här problemet växer i takt med att allt fler barn lämnas att klara sig själva och den ev vuxenkontakt de kan kapa åt sig under dagen.

Gunnel Gomér,
Har du ännu inte förstått att män är rädda att förlora makten. Det kommer aldri att ske för de kommer aldrig att släppa den. Och det tycker jag de gjort klart i både ord och handling sedan vi kvinnor visat intresse för att ta över.

Vill du som läsare se vad programmet Hjernevask är för något och själv dra dina slutsatser, så kan du göra det på följande länk:

http://www1.nrk.no/nett-tv/klipp/625724

Programmet ger en allsidig och tänkvärd orientering kring dagens genus-forskning, fjärran från den akademiska ankdammen som vi fått i Sverige tack vare politiska diktat från radikalfeministiska politiker.

Det var intressant när jag läste Goebbels tal hur man känner igen retoriken från feminismen jag skulle kunna ta ett tal & byta ut jude mot man & åka på turne å riva ner applåder från läktarna läs t.ex Eva Lundgren vad hon säger & har sagt å andra radikal feminister med Goebbels jag själv blev häpen över hur lika dom är.Det skulle faktiskt vara roligt att i en kvällstidning trycka ett av Gobbels tidagare tal men som ett upprop för feminister

Som vanligt en massa trams, löst tyckande och kvasikusnkap. Och så en gigantisk portion misandri. Det är skrämmande hur djupt rotat manshatet är förankrat i vårt samhälle.

#9 & #11, hej Christina :-)

Du fyller i åt mej...tack! Män ryter alltså så hemskt för att de är rädda för att förlora makten, den s k könsmaktsordningen. De vrålande & gnällande karlarna på nätet kämpar alltså för att hålla kvar det systematiska missgynnandet av individer som föds med två X-kromosomer?

Det knepiga i detta resonemang är att just dessa karlar samtidigt påstår att könsmaktsordningen inte existerar. Voffo göööör di på detta viset?

§§§

#3 Tommy
Jag blinkar förföriskt leende åt karlar som ser att jag är "lik", jämlik, en människa kort och gott.

Dom som snackar vitt & brett om min o-likhet föranleder ingen annan åtgärd än att jag vänder ryggen åt som. De ligger redan i bakvattnet och kommer att röna samma öde som dinosaurierna.
Hur chevalereskt de än lyfter på hatten...

Sexistiska mäns problem är inte feministers hat och bitterhet, det är kvinnors likgiltighet. *ohhhhh det isar i mej* Stackars dom!

Eva Lundgren ställer i sin artikel implicit frågan hur mäns våld mot kvinnr ska hanteras? Om syftet är att begränsa våldsutövandet kan Eva Lundgren börja med att erkänna att manlig gränssättning faktiskt behövs i samhället. De enda som inte accepterar detta är människor som vägrar erkänna något som helst slags beroende av män på någon punkt. Utgångspunkten för Eva lundgrens resonemang ser faktiskt också ut att vara människan sådan hon önskar att människan vore. Vilket är något annat än människan sådan hon faktiskt är. Alltid. När den insikten inte längre kommer till uttryck i offentliga sammanhang har samhällsdebatten gått extremt långt åt vänster. Och där förs den i Sverige idag.

Det finns inte EN skala som individers egenskaper som verbal-, kommunikativ förmåga, empati och inlevelseförmåga bör bedömas efter. Utan två skalor. En för kvinnor och en för män.
Och män som grupp tenderar att komma till korta jämfört med kvinnor som grupp i de flesta fall då jämförelserna handlar om social interaktion människor emellan. Men. Det finns åtminstone ett undantag. Gränssättningsförmåga. Vilket - tyvärr - också det är en nödvändig förmåga när det handlar om social interaktion människor emellan. Eva Lundgren verkar dock inte beredd erkänna att hon är beroende av andras - mäns - primitiva förmåga till våldsutövning i något som helst sammanhang - att överfalla någon borde i stället vara förbjudet!!. Och således bidrar hon till att föra den allmänna debatten utan kontakt med verkligheten.

Den fråga som inte kan ställas måste nu i besparingstider när transfereringssystemen stöps om därför ändå vara om det finns något som helst stöd för att människors beteendemönster och individers motivationsfaktorer som skam, skuld, avund och vrede ändrats i grunden under de år staten haft råd att betala bort sociala problem och avarter av mänskligt beteende genom exempelvis arbetslöshetsförsäkring och utbyggd familjepolitik.

Hej Eva Lundgren,

jag tror nog att du kan få stor nytta av att läsa När madrömmen blev sann som handlar om hur en ung kille blev misshandlad psykiskt och fysiskt av en kvinna. De var tillsammans i tio år och de första tre åren märktes ingenting större. Men Glenn Forrestgate invaggades i en falsk säkerhet. De sista sju åren blev en mardröm.

Glenn ringde till polisen efter att Melinda (fingerat namn) fått besöksförbud och stod och hotade och sparkade på hans dörr. Svaret: Du är väl karl!

Det finns många män som blir slagna och psykiskt terroriserade men detta nämns aldrig. Är inte män också människor?

Du har en alltför enkelspårig syn och är inte vidsynt. Det skadar inte bara män utan även kvinnor. Till syvendes och sist är vi alla människor oavsett könstillhörighet. Kvinnor är inte offer!

Christina Lundqvist:
Det där med att män är rädda för att förlora makten till kvinnor hör man ibland, men jag har aldrig förstått varför det skulle vara så.
Antingen är man rädd att förlora den eventuella makt man har till alla andra individer ; män, kvinnor, rödhåriga, norrlänningar e t c och motarbetar därför alla andra, eller så är man inte rädd att förlora makten och samarbetar med sina medmänniskor.

Varför just män skulle vara en sammansvärjning mot kvinnor förstår jag inte och har aldrig märkt, lika lite som blondiner motarbetar brunetter. Förlorar jag makten till någon är det precis lika illa att förlora den till en man som till en kvinna. Att tro att det finns en rädsla att förlora makten till ena könet men inte till det andra är ologiskt. Om en viss maktposition besitts av en man eller kvinna är för mig helt egalt. Könet på denna maktperson ger inte mig mer eller mindre makt.

# 6 Hej Birgitta Måhl!

Du skrev något viktigt, detta:
"Det är inte genusforskningen som har konstruerat manlig och kvinnlig norm, de har däremot hjälpt oss att se på det på ett mer objektivt och vetenskapligt sätt. "

Jag håller med, men vill komplicera det. Det är rätt krävande att studera Livet och Världen utifrån. Det är enklare och bekvämare att tro att det som jag är van vid, är det naturliga & rätta, bara vanligt sunt förnuft.

Feminister av båda könen har tillägnat sig ord, en hel begreppsapparat som vi använder i vår argumentation. Våra dialoger med sexister antar ofta det absurdas prägel.

- Vi ääääär ju olika, sa sexisten
- Njääääeeee, vi är mest lika, svarade feministen. Det är genusordningen som upprättar skillnader långt större än de biologiska skillnaderna. Det finns ett samhälleligt genuskontrakt som delar upp oss, håller oss isär
- Va snackar du om? Vilket jävla kontrakt?
- Jag menar alla inlärda regler om hur vi ska vara, uppdelningen i könsroller. Till exempel att pojkar ska har mörkblå kläder, flickor rosa. Att kvinnor ska ha huvudansvar för barn och hushåll och män för pengarna. Genussystemet.
-Ja, men män tjänar bättre. Det är faktiskt så. Män kan ju inte amma!
- Ja, jag vet att det är så, men...
- Menar du verkligen att man ska tvinga pojkar att ha rosa klänning?
- Näää, det menar jag inte, men om pojkar gillar rosa så...det handlar om frihet att välja.
- Ingen vettig karl går väl till jobbet i klänning?
- Jo, på många ställen i världen bär män långklänning, halsband och örhängen. Det ingår i genuskontraktet i den kulturen.
- Nämen, snacka som en människa! Såna som du skulle må bra av ett rejält kok stryk på bara stjärten! Bara en massa floskler!!!!

Och så vidare...

Så vad Eva Lundgren m fl egentligen frågar är om vi ser Livet i dag som det givna och oföränderliga...om vi tror att historien tagit slut vid år 2000.

Är vi kanske likadana som folk med sunt förnuft år 1900? Dom som ansåg det naturvidrigt att vilken karlslok som helst skulle få ha rösträtt, inte bara män med egendom. Och att fruntimmer bara skulle virra till allting med sina hönshjärnor om de inte hade en förmyndare - en far, make eller släkting.

Kanske är vi som folk med sunt förnuft 1950...då de första kvinnliga poliserna enligt reglementet var förbjudna att köra bil och ålades bära en polisuniform med rak kjol i knälängd och nylonstrumpor?

Eller har genusvetenskapen gjort oss lite klokare?

Nej, nej hon har ju inte professorskompetens, men kan vara bra ändå.

Det är radikala feminister som Eva Lundgren som sätter en pest-flagg på allt som stavas jämställdhet. Jag känner avsky inför många fenomen som bottnar i en brist på jämställdhet. Men jag känner att jag inte vill sätta mig i samma lag som Eva Lundgren ch andra radikala feminister.

Lundgren står ju för den obetalbara avhandlingen om hemliga sällskap av män som träffas i skogen är offrar små barn till obskyra gudar. Vem vill vara i samma lag som henne? Radikalfeministerna i media, som verkar vara fler än medborgarna på Södermalm, skriver spaltmil om det förträffliga med något så odemokratiskt som kvotering. Birgitta Winberg säger att alla män är våldtäktsmän och Gudrun ScVhyman säger att svenska män är talibaner. Vem vill vara med deras lag - Även om man i sak tar avstånd från sådant som är orsakat av brist på jämställdhet?

Efter att ha sett debatt på TV1 kl 22.00 anser jag att den danske journalisten som inledde att granska Sverige och begreppet feminism vann hela debatten.Hans intervju med Gudrun,oj då, då var hon med där oxå.Ta bort fokus från denna populist som dessutom verkade helt humorbefria när intevjuaren frågade om det bara är män som får köra på HÖGER sida vägen i Sverige.Sedan var det snuttefieringsdebatt a la Belinda.Tänk att debattprogram fortsatt är lika irriterrande för TV-tittaren:Har varit så sedan Sievert Öholms tid.Alla käbblar i mun på varann på kortas möliga tid.Pösmunken Claes Borgström kom dåligt klädd till studion säkert direkt från en arbetsdag med Tomas Bodström vår blivande stadsminister om man får tro på önsketänkande från S.Det skall vi förhindra eller hur??

#19 Gunnel Gomér,

Jämställdhet är ju en förträfflig idé - dessvärre är det så att radikalfeminismen står i direkt motsättning till jämställdheten. Feminismen är också ett hot emot demokrati och våra mänskliga rättigheter. Låt mig ta ett exempel ur högen: Lille Pop får inte berätta om han är pojke eller flicka. Han går växelvis klädd i blått och rosa. Hans föräldrar är vad man ibland brukar kalla för "progressiva". Om detta har man kunnat läsa i SvD.

Rätt till egen identitet är garanterad i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Pop blir fråntagen sina mänskliga rättigheter utan några mer omfattande protester allt i den heliga feminismens namn. Ett fruktansvärt övergrepp emot ett litet, litet barn.

Genusvetenskap har jag ingenting emot. Forskning berdrivs på många håll i världen och ger intressanta resultat. Men den variant vi fått i Sverige är på de flesta håll ordentligt förgiftad av ideologiska överväganden och radikalfeminsm. Jag tror att vi gör både vetenskapen, forskningen och skattebetalarna en god tjänst med att lägga ner den genus-forskning som finns i Sverige, säga upp all personal och börja om på nytt med till exempel USA som förebild.

Ooooooch där tappade feministhysterin ytterligare stöd hos människor i Sverige.

Om en människa som Eva Lundgren, som egenhändigt sänkte rörelsen om att alla män utövar incest i mitten av 80-talet genom sina paranoida idéer om satanistiska spädbarnsmord i Sverige, är det bästa feminismen har att erbjuda, så kan vi alla känna oss lugna för att könskriget är över. Vansinne som förstörd rättssäkerhet, kidnappningar, hatiska generaliseringar av alla män, jubel på FIs årsmöte efter "jag hatar dig du djävla man", och så vidare, är knappast särskilt attraktivt. Människor har börjat fatta det.

Ni kan ju fundera på hur ni kunde bli så inkrökta att ni säljer sådana vidriga budskap ett tag nu, innan ni helt har rensats ut ur maktens korridorer. Bättre lycka nästa gång.

P.S. Eva, om du verkligen var en professor och inte bara hade din tjänst på grund av kontakter, skulle du veta att det inte anses riktigt snyggt att hänvisa till sin egen forskning (Slagen Dam) utan att tala om att den är ens egen.

Internet, som 99% av alla andra tekniska underverk, är uppfunnet, konstruerat och realiserat av män.

Undrar om feministerna är medvetna om det eller om de bortskämt tar allt de får varje dag för givet.

Ett av radikalfeminismens största tankefel är att definiera kvinnor som grupp. Min stilla undra blir då på vilket sätt kvinnor som t.ex Annica Falkengren, Marianne Nivert, Antonia A:xon Johnson är utsatta, förfördelade, offer etc etc.......? Eller räknas de inte till gruppen då dom tillhör överklassen?

##15 Gunnel Gomér
Ja, och de kommer att fortsätta vråla tills dess feministerna förstår vad de har att förhålla sig till: Männen har makten i världen. Punto!
Men feministernas eviga gnäll och tjat om könsmaktsordning gör ju bara stämningen mellan män och kvinnor olidlig. Inse en gång för alla att männen HAR makten och förhåll dig till den situationen. Vi kan inte komma mycket längre nu, för nästa steg är pojkar i rosa tyll och en hel del män som tvingas att ta hand om barn fast de inte har den minsta förutsättning därtill.

#18 Dag Henriksson,
Jag håller helt med dig i ditt inlägg, varje människa, kvinna som man stegrar sig vid känslan av att förlora sin makt. Dock, kampen om makten med männen kanske är lite tryggare, för en karl vet var han har en annan karl, däremot när kvinnorna äntrar spelplanen får man se upp för andra obekanta finter. På den tekniken har vi säkert vunnit en och annan seger.

#26 Hej Conion!

*hmmmm*

På vilket sätt menar du att feminismen är ansvarig för att ha definierat kvinnor "som grupp"...och alltså män som en annan grupp? Detta är väl ett betydligt äldre tänkande än feminismen?

Isärhållande av de biologiska könen i två kategorier som mäts med två olika måttstockar kallar jag "sexism" . Men du har rätt i att feminismen också analyserar i två grupper. Feminister utgår från realiteterna idag - två¨isärhållna kategorier i samhället. Det betyder inte att isärhållande av könen är en målsättning för feminismen. Tvärtom :-)

På 1930-talet stiftades t ex en lag som förbjöd att kvinnor nattarbetade. Alla kvinnor - högavlönade som lågavlönade. Jobben veks för män i arbetslöshetstider. 1950-talets polisreglemente förbjöd att kvinnor körde bil i tjänsten - hur bra bilförare de än var. Sjuksköterskor fick sparken - tilläts inte arbeta inom sjukvården ö h t - om de gifte sig. Det fick däremot den gifta manliga sjukhuspersonalen. Feminister protesterade - naturligtvis! De protesterade mot att bli behandlad "som grupp" - inte som en individer med olika förmågor och behov.

Jag vet inte vad du tänker på när du skriver "radikalfeminister"?

Vänsterfeminister baserar sig på både kön, klass och etnicitet då de analyserar. De gör alltså skillnad på Antonia Ax:son-Johnson och X, lågavlönad ensamstående mor. Och inte ens den trötta ensamma mamman är ett "offer" om hon orkar höja sin röst och kämpa emot sina dåliga villkor.

Såvitt jag begripit är det de liberala feministerna som lutar mest åt att bara se "kön" eller "genus". De håller sig ofta analysmässigt inom sin egen grupp - välutbildad medelklass. Men har svårare att se hur andra (klass) indelningar slår i samhället.

Bilder !

Bilden av modern finns alltid närvarande. Hon vill se sin dotters värde uppvärderat. De tillhör en familj samtidigt som en social grupp där de känner att de passar in. Tjejers tonårings tid skulle gå förbi till en vuxen värld där de kommer till sin sexuellitet. De anpassar sin kropp till sin blivande kvinna som gör sina kvinnliga erfarenheter, där deras privata situation även ibland är en destruktiv situation .

När våld finns kvar, känner de ett kollektivt stigment, som förstärker bilden av stigmatisation där den vita medelklass mannen anklagar icke vita män för sexuellt hot. Vita män skulle skydda icke vita kvinnor från icke vita mäns våld. Våldet blir integrerat i personligheterna, men de skulle vara meningslöst att kollektivt koppla ihop den negativa bilden med icke vita män. En form av bild gör att kvinnor är inlåsta i den kvinnliga rollen. Vita mäns våld mot vita kvinnor, kopplas ihop med något missbruk, och familjer som har sociala problem som gör att vita män förtiger detta våld. Och när unga pratar om sin familj som en organisation där män gör att kvinnor har sin plats i hierarkin . Och våld bistår att sätta kvinnor som en norm i familjen .

Den stängda formen av familjen, gör att kvinnor har sin plats inne i familjen, detta gör att de organisera sig i familjens liv . Mäns våld kommer att visa mäns tvivel om sin identitets manlighet, som en rädsla och tvivel om kvinnors förräderi . De beskattar och garanterar sin manlighets identitet som de reproducerar identitets genre som i en klass av social ordning . Detta gör att kvinnor drar sig tillbaka i sin kvinnlighet, och de inrättas i den sociala klass ordningen . Våld kommer inte utifrån mäns kontroll utan det är våldets klasssocial som manifesterar sig i den genren . När den sociala klassen separerar kvinnor från sig själv för att göra henne från kvinna till en fru under mans kontroll i en social klassindelning. Det gör att kvinnan är mer inlåst i sin roll i familjens liv . Och de lever i, vad de skulle fly från och avyttrar i sina situationer och i underkastelserna för att de förvandlar sin makt i en social klass process .

Det våldet och inneslutandet spärrar individen, det sätter dem i ett kris tillstånd utan lösning . Och de kan inte svara om sina behöv . Sex är ett socialt spel, som sätter individ i levande tillstånd, där de skulle bygga sin personliga identitet. De gör att unga tjejer letar efter sin integritet i sin kontakt med sin kropp i en social process, som Vita medels klass män har byggt . Och deras sexualitet, identitet feminin, är ansiktet mot sin genre, sitt ansikte mot sin kropp, som gör att ålder är avgörande i den process, som gör att de letar efter sin integritet . Och de gör att mödom är individuell och kollektiva spelets kraft . Gruppen är en central som förvaltar sina relationer .

Unga killar bevakar att tjejer inte har relation med andra killar och att unga tjejer lever med vänlighets skydd . Grupp liv i har byggts på sina kvadrater och killar och tjejer skiljs från varandra i staden, som gör att i deras kontroller är mer direkt som gör att mödom organiserar och bejakar moralens identitet . Kropp och sex tillhör hedern i familjen .

De gör att deras mödom är viktigt för äktenskapet och sin olikhet och stolthet . Mödom är den signalen till identitetens glädje som de skulle manifestera i sin morals stolthet . Sin kontakt till sin kropp är kravet på mödom som är den personens dimension . De känner att de äger sina kroppar och att de kan undvika manliga enträgenheter .

De gör att deras fysiska integritet och moral leder till att de letar efter en seriös relation för äktenskap . De gör att sexuell kontakt är otäckt . De tar den sociala normens ordning, som gör att unga tjejer blir inlåsta i familjen .

Hakim Boutayab

Hej Christina!

Blir inte ditt resonemang lite mysko här?

Du skrev:
"Inse en gång för alla att männen HAR makten och förhåll dig till den situationen."

Jag FÖRHÅLLER MIG ( kritiskt), om detta råder ingen tvekan. Men när du skriver "förhåll dig!" antar jag att du menar "acceptera!". Böj dig för ett faktum!

Varför skulle jag & andra kvinnor och män acceptera status quo? Om vi anser att status quo är människofientligt...

Menar du att vi lever i den bästa av världar och att ingenting bör förändras?

Ärligen...jag förstår dig inte!

Hakim Boutayab,
Nu förutsätter jag att du är invandrare. Ursäkta om jag tagit helt fel.

Den bild du redovisar visar på hur jämlikheten fortfarande fungerar i din kultur och så var det också här i Sverige för 100 år sedan.

Nu är det dock så att svenska kvinnor tröttnade på att vara sina fäders handelsvara, prisgiven åt sin mödomshinna.
Vi är tänkande, smarta varelser som kräver mer av livet än att vara inlåsta i familjen och här har feminismen under århundradet varit absolut nödvändiga och viktiga.

Det är ju fullständigt sjukt att män sålt sina döttrar till mäktigast och högstbjudande annan man, ju mer mödomshinna kvar desto högre pris. Och bevakningen av henne har från familjen varit stenhård så att priset inte skulle sjunka. Herrejisses!!

I Sverige försöker man dessutom låtsas som om det inte finns någon mödomshinna (typiskt toksverige) för att denna kulturyttring ska försvinna ur vissa invandrargrupper, samtidigt som det opereras in ett antal mödomshinnor på invandrarflickor varje år.

Av vilken anledning ska en kvinna vara orörd av annan man, men mannen ska kunna ha hur många kvinnor som helst utan att det gör skillnad? Jo för att männen i familjen får högre pris för henne om hon är orörd.
Där tror sig män ha en rättighet till kvinnan som ni absolut INTE har. Det kravet kommer ni invandrarmän tvingas släppa om ni ska bli en del av det svenska samhället. Era kvinnor kommer också med tiden att kräva det.

I ett modernt samhälle lever män och kvinnor sida vid sida. Jag som kvinna går inte tre steg efter, glöm det.
Så långt är jag helt med i jämlikhetssträvandena mellan könen. Att det sedan fullkomligt håller på att spåra ur genom genusfeministerna är en annan historia.

Gunnel Gomér,

När man inser att något inte gåååår att förändras, när man stått och slagit pannan blodig mot en betonvägg i 10-20 år utan resultat då får man inse att man måste leta upp en ny väg. En ny lösning. Allt tjat om att förändra ordningen utan att det blir något resultat blir väldigt tröttsamt.

Kan du förklara för mig hur status quo ska förändras? Allvarligt? Hur har du tänkt dig det hela?

Jaha Christina...nu förstår jag bättre!

Jag tänker såhär: Status quo´s tyngdpunkt förändras hela tiden...det är både en naturlag och en social lag. Men du känner dig hopplös till mods och tror att utveckling är omöjligt. Vi har kommit så långt det går att komma, nu är det bra som det är, stopp och belägg?

Det är nog denna hopplöshet jag inte begriper. Speciellt som ditt svar till Hakim så tydligt visar att det status quo han beskriver är något du inte vill tillbaka till. Varför inte det? Om ditt "nu" måste accepteras, var accepterar du inte Hakims "nu"?

Jag accepterar ingetdera :-)

Jag är 60+ och kunde väl sägas ha blivit feminist för 40 år sedan. Oerhört mycket har förändrats till det bättre sedan dess. Jag har förändrats, alla omkring mig tänker annorlunda än för 40 år sedan. Mina barn skakar bekymrat på huvudet när jag drar "sanna berättelser ut mitt liv" om hur det var på 1960-talet.
- Jag begriper inte hur man kunde tänka så, säger min son.
- Men va, det är ju inte klooookt, säger min dotter.
- Nä, men så var det, svar jag. Och det fanns många människor som påstod att det MÅSTE vara så, att inget annat var realistiskt.

Men det var det ju? Väl?

Christina Lundgvist ,

Du marker inte att jag skriver på svenska för att du kan kanske inte förstår vad jag har skrivit .Om du har förtått skulle du har sparat din energi , och läsa igenom vad jag skrivit, annars kan den "invandraren lära dig att läsa innan du skriver vad som helst eller du har kvar ett problem med dig själv för mitt Namn ....

Hakim Boutayab

#25
Hej Bo T...tillåt mig att retas lite.

Du skrev:
"Internet, som 99% av alla andra tekniska underverk, är uppfunnet, konstruerat och realiserat av män. Undrar om feministerna är medvetna om det eller om de bortskämt tar allt de får varje dag för givet."

Feminister vet vad du inte tycks veta :-)

Dataprogrammens intellektuella föregångare var knypplings-tekniken En idé som utvecklades till hålkortssystem. Som utvecklades till de binära programspråken. Och varsågod...här får du en nyhet till! Förr i världen arbetade båda könen med knyppling under långa vinterdagar. Hemproduktion av spetsar i torparköken alltså. Efter industrialiseringen blev det en ren kvinnosyssla. Som via hålkorten blev en manlig syssla. Hur går såna här intellektuella och sociala förändringar till tror du? Är det genetiska skutt som plötsligt hoppar till?

Gunnel Gomér -
Dessutom är det så att två av de första programeringsspråken hade kvinnliga "upphovsmän"; ADA och COBOL.

#35 Gunnel Gomér,

Fortfarande inget svar om Pop, det lilla, lilla barnet som inte får säga om han är en pojke eller flicka.....

#37 Tommy

Jag vet mycket lite om Pop. Är hen så stor att hen kan prata? Har hens föräldrar satt munkavle på hen?

Jag tror att Pop kommer att veta om hen har snopp eller snippa. Jag tror att hen snart kommer att lära sig detta av andra barn, av tanter och farbröder, av dagis&skolpersonal. Kort sagt...Pop är det nog ingen fara med.
Annat än att polariserande vuxna kan ställa till bekymmer för den stackars ungen. Du i ena polen och Pops föräldrar i den andra.

Tommy, det är inte så länge sedan både småpojkar och småflickor hade långa korkskruvlockar och likadana koltar. De små barnen såg likadana ut och ansågs könlösa, ansågs ha samma mänskliga behov. Det var först uppåt sexårsåldern som de separerades i kläder och kravprofil på uppförande. Jag talar om 1700-tal till 1950 ungefär.

- Vem är den söta flickan? frågade jag min man när vi tittade på gamla släktfoton. Blonda korkskruvslockar och ansikte som en bokmärksängel.
- Det är Per-Olov, min bror, svarade min man.

Pop är ett barn i denna tradition.

#36

Det visste jag inte Noger :-)

Däremot vet jag att han som skapade ALGOL och FORTRAN (eller var det bara en av dessa?´) var en lite udda man. Han hade en enda brinnande hobby - städning, matlagning, kakbak och pysslande med gardiner etc. Han bar blommiga förkläden och lade ned många timmar per dag på detta arbete.

*jaja* Människor som har egenmakt nog att bli vad de vill bli...de uppför sig inte enlighet med hårda könsnormer. De blir sig själva.

Gunnel Gomér,

Vissa situationer får man bara acceptera. Som detta att männen har makten.

Vi tänker oss nu ett företag där du blir anställd. Chefen har makten och nu råkar han vara man. Hur länge ska du hålla på och verbalt tjata till dig makten? Alla andra runt omkring har för länge sedan insett att han ÄR chef, bara att acceptera.
Ska du ha en chans att ändra status quo måste det väl vara genom att vara bättre schackspelare, bättre taktiker, strateg, men hur kan du någonsin tro att du kan tjata dig till chefspositionen, eller börja trixa med kvoteringför att få makt? Detta måste väl gälla vare sig du är man eller kvinna?
Vem tror på den lösningen?

Och Gunnel Gomér, tror du på allvar att en modern svensk kvinna nöjer sig med att vara prisgiven till sin mödomshinna? Jag är som du 60+ och jag accepterade inte denna situation ens på 60-talet.

Du tror att för att man är emot feminismen så är man bakåtsträvare. Jag skulle vilja säga precis tvärtom. Är man emot feminismen idag är man definitivt en framåtsträvare som vill se en ny ickepolemiserande relation mellan kvinna och man. En relation som bygger mer på realiteter än tjat och gnat.

Hakim Boutayab,

Jag förstår vad du skriver. Du skriver att mamma, pappa, familjen vill en social uppgradering för sin dotter, mödomshinnan är en säkerhet för detta.
Så har det också varit i det svenska samhället, bara att vi är före er nu när allt förändrats. Kvinnor är fria, preventilmedel finns och kvinnor kan njuta av en man precis som mannen kan göra av en kvinna, även om det inte blir livslångt.
Sedan kan jag tycka att unga svenska kvinnor alldeles för tidigt ställer upp på sexuella krav som de absolut inte är mogna, men det är en annan diskussion..

Du skriveratt kvinnans kropp och sex har att göra med hedern i familjen. Ve, ve att den har.
Min kropp och min sexualitet har med mig att göra. Vad jag vill, vad jag inte vill. Ingen i familjen har med detta att göra, bara jag. Det är jag och mitt förhållande till min kropp och mitt liv som bestämmer det.

Här kommer ni invandrarmän att få göra en resa till nya upptäckter om ni stannar i Sverige, hoppas jag. Om inte Mona Sahlin får råda. Hon tycker ju inte ens allas vår midsommarafton är något att hylla.

Därutöver är jag övertygad att ni har väldigt mycket att lära oss gammelsvenskar, det har gått över styr på många områden, så låt oss samarbeta.
Och jag måste säga att jag tycker det är mycket intressant att du skrev ditt ambitiösa inlägg för att förklara något vi aldrig riktigt fått förklarat för oss. Tack!

Tommy Sandström,

Jag har googlat på Pop och letat men har inte hittat någonting. Kan du ge mig en länk?

Det hela låter så verklighetsfrämmande att man inte förstår att du talar om något reellt. Om det du skriver stämmer är det ju förffärligt. Får man göra så? Jag måste få kolla med egna ögon innan jag ger mig in i diskussionen.

#40
Hej Christina!

Du skrev:
"Ska du ha en chans att ändra status quo måste det väl vara genom att vara bättre schackspelare, bättre taktiker, strateg, men hur kan du någonsin tro att du kan tjata dig till chefspositionen, eller börja trixa med kvoteringför att få makt?"

Mitt svar:
Det tror jag inte, har aldrig någonsin trott.

Jag tar hjälp av ett citat av Katrine Kielos för att visa min inriktning:

"”Det feministiska projektet handlar om att skapa bättre villkor för alla kvinnor. Att bygga ett samhälle som inte håller kvinnor tillbaka och vägen dit är inte att kvinnor ska ta makten över män, utan att kvinnor ska ges möjlighet att ta makten över sig själva. Det handlar som feministikonen Gloria Steinem skriver "inte om att för kvinnors räkning sno åt sig en större bit av den existerande kakan, utan om att baka en helt ny kaka".

Ta makten över sig själv...sin förmåga och vilja.
Baka en ny kaka...ett liv i ett samhälle som inte är likadant inrättat som förr.
Tulipanaros!

Gunnel Gomér....Om vi nu ska tala i kak- och baktermer.... :-)

Det finns bara en kaka att fördela och idag delar kvinnor och män den kakan nästan helt lika. Vad som skiljer är en liten tårtbit där kvinnor i högre grad väljer att baka med barnen och så måste det få vara i frihetens namn.

Den nygamla kakan du och Steinem vill baka saknar rätt ingredienser, ni vill kvotera ingredienserna till lika delar ägg mjöl socker och jäst och så kan man inte få till en hållbar kaka. Det är olikheterna i fördelningen av ingredienser som ger en långsiktig vinnarkaka.

Makten över oss själva som kvinnor kan väl ändå ingen påstå att vi inte har idag? Att sedan många kvinnor väljer att använda sin makt till att göra val som inte gillas av feminismen, det är en verklighet ni måste acceptera.
Ni vill ha makten att förändra den valfriheten och tvinga in kvinnor i er genusplan, 87% av svenska folket tackar nej till det förslaget. Det bör respekteras.

#44
Nja Christina...du tänker på den ekonomiska kakan?
Sett i globalt perspektiv äger kvinnor 5% av den samlade rikedomen och står för 60% av produktionen/arbetet. Här finns ALLT kvar att göra. Glöm inte att såväl sexism som feminism är världsomspännande ideologiska rörelser.

Men du har rätt...här i Sverige har vi kommit en god bit på väg - ekonomiskt sett.

Varför tror du att feminister vill tvinga in kvinnor i en "genusplan"...är det inte sexismen som står för denna idé?

En feminist anser att det är helt OK för en kvinna att vara hemma och baka kakor med barnen...om hon har råd med det. Helt OK för pappa också...om han har råd med det. I realiteten är det ändå få människor som har denna valfrihet. Vi måste försörja oss. Och yrkeslivet ger oss - förutom pengar och ekonomisk egenmakt - kunskaper och inflytande i den sektor vi arbetar i. Kunskaper & inflytande som t o m kan generera beslutsmakt.

Men går du hemma - ekonomiskt beroende av mannen eller som bidragsberoende av skattemedel - har du varken egenmakt, ekonomisk makt eller beslutsmakt på samhällsnivå. Du måste då hålla dig innanför trädgårdsgrinden som samhällsvarelse. Jag tror att just detta skrämmer många antifeministiska män - tanken på allt de skulle kunna förlora. Detta skrämmer också feminister :-)

Vad sexismen (t ex hemmafru-ideologin) stadgar är att kvinnor SOM GRUPP ska frikopplas från ekonomiskt ansvar, från ekonomisk egenmakt, från beslutsmakt i samhällslivet. Det kallar jag GENUSPLAN!