Livräddande naturkunskap

Utan tillräcklig naturkunskap är vi utelämnade åt tro och fördomar i många beslut som påverkar livet på jorden.

På individnivå finns många exempel där den okunnige själv råkar illa ut eller ställer till det för sin omgivning.

Bristande insikter om naturens lagar hos statsmakterna försämrar effektiviteten i politiska beslut och i myndigheternas agerande.

Tänk till exempel om all vår koldioxidjakt efter kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl blev som ett skott i mörkret mot klimatförändringarna. Så kan det vara, om dagens politik har grundats på samma enkla tankefel som sprids i en statlig klimatkampanj sedan 4 år tillbaka.

Att det bara är en minoritet av forskare som är skeptiska till att klimatet kan kontrolleras av människan betyder inte att de har fel. Naturvetenskapens historia innehåller många exempel, där avvikarna visade sig ha rätt så småningom. Naturlagar kan ju inte stiftas genom majoritetsbeslut. Sund skepsis är för övrigt en viktig del av vetenskalig hypotesprövning. Så om du ibland vill gå emot strömmen - välj NV!

--- Likförgiftning ansågs vara en psykisk sjukdom

I alla tider har syndabockar av olika slag fått bära skulden för sjukdomar och olyckor, som man då inte förstod orsakerna till. Det fördröjer effektiva åtgärder, ungefär som när 1800-talets vårdetablissemang struntade i Semmelweis' uppmaning till läkarna att tvätta sina händer, innan de gick till förlossningssalarna. Dit kom de ofta efter lektioner i bårhuset, där de hade laborerat med uppskurna lik.

Många kvinnor dog i så kallad barnsängsfeber vid sådana utbildningssjukhus. Det var egentligen likförgiftning, men skylldes länge på de avlidna kvinnornas psykiska känslighet. Vid seklets slut upptäckte Pasteur att det fanns små djur, bakterier, som man blir sjuk av när de kommer in i blodomloppet. Därefter förstod man hygienens betydelse och sjukhusvården fick ett stort uppsving, inte bara för gravida kvinnor. Innan dess var det förenat med livsfara att läggas in på sjukhus.

--- Asbestskadade lungor skylldes på rökning och halsbloss

En parallell från 1900-talet är lungcancerfallen, som drabbade asbestexponerade rökare. Asbest brinner inte och blev därför vanligt som isolermaterial i byggnader. Nu vet vi att asbestdamm innehåller små vassa fibrer, som kan tränga djupt ned i lungorna och skada vävnaden där. Det ökar risken för lungcancer och arbetarskyddsregler från 1970-talet har gjort att asbest nu är borta från nästan all nytillverkning.

Innan asbestens farlighet upptäcktes, fick de lungsjuka själva bära skulden för sin "neddragning av röken i luftrören" (Bonniers uppslagsbok 1966). Men forskare som hade både breda och djupa naturkunskaper upptäckte hur asbestfibrerna och tobaksresterna tillsammans påverkar lungvävnaden. De kunde räkna ut att asbest plus rökning förstärkte varandra:
1+1 blev betydligt mer än 2 i sjukdomsrisk. Synergi kallas det.

--- Säkerhet förutsätter naturvetenskaplig allmänbildning

I vårt industrialiserade och högteknologiska samhälle är teknik- och naturvetenskaplig allmänbildning en säkerhetsbarriär mot skador och sjukdomar.

Men även rättssäkerheten kräver att fakta och teknisk bevisning tas fram och värderas av personer, som känner till naturlagarnas paragrafer.
Se exemplet med den totalkvaddade Ferrarin i slutet av artikeln här.

NV-insikter behöver alla - inte enbart de som går vidare till naturvetenskapliga utbildningar och yrken.

Nu till ett par tips om hur naturkunskap kan förebygga krockskador.

--- G-krafter i hårda småbilar kan slita av kroppspulsådern

Det är en vanlig missuppfattning att hårda bilkarosser skyddar de åkande mot skador vid trafikolyckor.

För cirka 50 år sedan ansåg även vissa bilkonstruktörer att karosserna skulle vara motståndskraftiga och inte deformeras vid en krock. Hårt fastspänd klarar man sig visserligen från kross- och sårskador i en sådan bil. Men i och med att kroppen ändrar hastighet på mycket kort sträcka och tid blir de så kallade g-krafterna avsevärt större än om bilens yttre delar ger efter ungefär som i en frigolitförpackning. Ju tjockare frigolit desto bättre skydd.

Därför kan småbilar aldrig bli lika krocksäkra för de åkande som större bilar med längre deformationszoner. Vad tror du själv om den här?

Vad händer om g-krafterna blir för stora?
‑ Man kanske är hel utanpå. Men inuti kroppen förskjuts lever, mjälte och hjärta så mycket i förhållande till skelettet att kroppspulsådern slits av.

Så gick det först för stridspiloter som sköt ut sig i hög fart från sina störtande jetflygplan. Man hade inte tänkt på att luftmotståndet var för stort i förhållande till vikten hos raketstol plus pilot. Uppbromsningen blev så häftig att inte ens Fuglesangs astronautkondition skulle ha räckt till.
Senare löste man problemet genom att öka vikten och minska luftmotståndet med strömlinjeformade utskjutningskapslar.

--- Kökrock värre än start i rymdraket?

Men när man står stilla och blir påkörd bakifrån i låg fart då?
- Att ha släpvagnsdrag med en oeftergivlig tvärbalk i bilens bakparti tror många är ett skydd mot pisksnärtskador vid påkörning bakifrån. Men det är tvärtom.
Balken gör att kupéutrymmet och de åkande på mycket kort tid accelereras häftigare och kan utsättas för större g-krafter än i en startande rymdraket.

I de här låga farterna hinner inte de inre organen röra sig så mycket att blodkärlen slits av. Men pisksnärtrörelsen i halskotpelaren ger upphov till tryckvågor i nervvävnaden, som kan ge svårupptäckta skador långt från halskotorna.

Kanske beror den senaste tidens ökning i pisksnärtsrelaterade besvär efter trafikolyckor delvis på att moderna bilar är hårdare än de behöver vara i en typisk kollision. När besluten togs om att höja farten i de officiella krocktesterna av personbilar, varnade världsledande experter i svensk bilindustri för sådana följder.

Vare sig varningarna var befogade eller inte, så är det här ett exempel på att den naturvetenskapliga allmänbildningen behövs för att förebygga flera misstag av barnsängsfeberns typ. Det gäller både för dig och mig som individer och för samhället som helhet.

FOTNOTER:
I Nationalencyklopedin finns mer om biomekaniska skaderisker via min artikel under uppslagsordet "trafikolycka".
Förutom i rubrikvideons lite ytliga översikt kan krockar och annat som hör till ämnet beskådas bland mina YouTube-favoriter.

Lennart Strandberg (30 artiklar)
http://bildrullen.se

Anmäl