Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2010-04-29 16:04, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Jag hävdar i denna artikel att endast förnuftsvarelser har rättigheter. Eftersom människan är den enda förnuftsvarelsen som vi idag känner till, är det idag endast människor som vi måste tillskriva rättigheter.
Jag tycker i och för sig om djur. Somliga av dem närmare bestämt. Jag tycker om de djur som utgör ett objektivt värde för människan, som t.ex. hundar och katter som jag tidigare i mitt liv har haft som husdjur. Och jag vill vara "snäll" mot sådana djur. Men sådana djur som skadar människors intressen, som t.ex. malariamyggen och tse-tse flugan, dem vill jag *utrota*.
En moralisk fråga som många människor i dagens Sverige har problem med är den om huruvida andra djur än människor har några rättigheter. Att Djurens rätts-rörelsen är så stor som den är tyder på det.
Vi kanske bör ta saken från början. Varför har *människor* rättigheter? Därför att det objektivt sett är ett existensvillkor för människor, närhelst de lever tillsammans i ett samhälle. Ingen människa skulle kunna räkna med att överleva i ett samhälle där det var fritt fram för var och en att mörda, stjäla, misshandla, våldta o.s.v. efter eget tycke. Människors grundläggande överlevnadsverktyg är förnuftet. Och våldet sätter förnuftet ur spel. När en annan människa utsätter dig för våld, hindrar hon dig från att handla i enlighet med ditt eget omdöme. Om hon mördar dig, eller misshandlar dig, motverkar hon din möjlighet att leva överhuvudtaget - bokstavligen. Om hon låser in dig i en fängelsecell, då hindrar hon dig från att *handla* i enlighet med ditt eget förnufts omdöme. Och, om hon stjäler ditt egendom, hindrar hon dig från att använda de saker som du förvärvar med dina egna handlingar, på det sätt som du själv bedömer tjänar ditt eget liv.
Människans rättigheter är endast möjliga för att människan är en förnuftsvarelse. Om människan överlevde på samma sätt som de övriga djuren, då skulle hon sakna behov av rättigheter. Om människor överlevde genom att bara lägga beslag på mat som redan fanns, t.ex., i stället för att producera eller köpa eget, då skulle de inte vara sådana varelser som behövde en egendomsrätt för att överleva. Lejon och antiloper, de överlever genom att bara hitta och käka mat som redan finns. Eftersom de inte är förnuftsvarelser, producerar de ingen mat, så de behöver ingen egendomsrätt för att överleva.
Dessutom skulle ingen varelse förutom en förnuftsvarelse, klara av att fatta vad en rättighet ens är. Och de skulle därför aldrig klara av att respektera andras rättigheter. Hur många gångar har du sett en katt som jagade en mus, stanna upp och säga till sig själv - "Den här musen har en rätt till sitt liv - så jag har inte rätt att döda och äta upp den - trots att jag är hungrig. OK, jag lämnar musen ifred."?
Så du ser, endast förnuftsvarelser har rättigheter. Andra djur än människan saknar därför rättigheter. Så enkelt är det.
Inget lejon, inget rådjur, ingen myra, ingen fisk, inget träd o.s.v. har någonsin respekterat en enda människas rättigheter. Närhelst en människa kommer i vägen för ett hungrigt lejon, eller en arg elefant, har lejonet eller elefanten aldrig någonsin tvekat att döda människan, bara för att människor har en rätt till sitt liv. Inga andra djur än människor är ens medvetna att en sådan sak som "rättigheter" överhuvudtaget existerar.
Somliga "djurvänner" säger att vi människor skall respektera djurens påstådda rättigheter i alla fall. Varför? Som en altruistisk handling. Vi kommer aldrig att möta någon tacksamhet från djuren, om vi avstår från att döda dem. De är ju inte ens medvetna om sin egen dödlighet, så hur kan de bli glada och tacksamma för att de slipper dö? Att grisar verkar känna en "dödsångest" i slakteriet beror knappast på att de *förstår* att de är på väg att dö, det är nog bara så att de känner sig rädda för att de befinner sig i en för dem obekant och stressande miljö.
Om vi avstår från att döda ett djur, och/eller från att orsaka det smärta, när det ligger i vårt eget intresse att döda djuret eller att orsaka det smärta, blir det en uppoffring. Om vi, t.ex., avstår från att testa ett nytt läkemedel, som kan rädda liv på människor, på laboratoriemöss, bara för att skona mössen, då kommer människor att dö i onödan och mössen kommer inte ens att tacka oss, eller återgälda vår generositet på något annat sätt heller. "Djurvännerna" är altruister. Som alla medvetna altruister hatar de människan, och de vill därför försöka få människor att begå uppoffringar, så att människornas liv förstörs.
På samma sätt som vi bör vara sunda egoister i förhållande till andra människor, bör vi vara det i förhållande till djuren. Vi avstår från att döda eller på annat sätt använda (angrepps)våld mot andra människor därför att vi vet att de har rättigheter. Det är egoistiskt att respektera andra människors rättigheter, eftersom de faktiskt har rättigheter, och vi tjänar våra egna intressen när vi beaktar det verklighetens faktum. Men eftersom de övriga djuren *inte* har rättigheter, vore det endast en altruistisk, självuppoffrande generositet om vi avstod från att använda våld mot dessa djur, när det låg i vårt intresse att göra så. Och vi bör inte vara "generösa", till priset att vara självuppoffrande, vare sig mot andra människor eller mot de övriga djuren.
Men att de övriga djuren saknar rättigheter, av det följer inte att vi skall plåga dem utan orsak. Vi bör testa läkemedel på djur, när det ligger i vårt eget intresse att göra så, även om det innebär att djuret utsätts för fysiskt smärta. Vi vore nämligen omoraliska om vi offrade en människas liv, för en laboratoriemus´ eller - apas´ skull. Men vi vore också omoraliska, om vi torterade en mus eller en apa, bara för det sadistiska nöjets skull (om vi nu vore sådana sadister). Varför vore vi omoraliska, om vi gjorde det - om mössen och aporna nu saknar rättigheter? Tja, det är alltid omoraliskt att vara irrationell, och det är irrationellt, rentav sjukt, att gotta sig i en sådan irrationell emotion som lusten att plåga levande varelser. Det tjänar ju inget vettigt syfte att tortera en varelse, såsom det tjänar ett vettigt syfte att testa ett nytt läkemedel.
Så, av alla de skäl som jag har redovisat ovan, måste vi dra slutsatsen att de övriga djuren än människan saknar rättigheter. Och vi måste inse att djurens rätts-rörelsen är ond. "Djurvännerna" älskar inte djuren. De hatar människan.

Vad är motsatsen till altruismen?


Kan en egoist någonsin hjälpa en annan människa?

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Henrik, hur vore det om du läste lite böcker om etologi först innan du uttalar dig om vad djur kan eller inte kan?
Intressant artikel. Om man anammar detta tänkesätt skulle konsekvensen bli att vi omedelbart har att avskaffa djurskyddslagen och genast släppa ut killarna som tejpade och satte eld på kaniner och andra smådjur, som de också filmade medan de brann så lustigt.
Att tortera djur kanske till och med skulle kunna bli ett rent familjenöje, som SVT kunde göra spektakulära lördagsshower kring. "Kom här lilla kissemiss, ska du få smaka på pappas avbitartång!" Applåder! För djur kan ju inte tänka förnuftigt.
För inte så hemskt länge sedan fanns det de som också tänkte som artikelförfattaren gör. Det började med att man rullade ut ombyggda bussar, där man ledde in "dårarna" från mentalsjukhusen. Sedan startade man motorn och ledde in avgaserna in i bussen. Man ansåg nämligen att dessa människor inte hade några rättigheter, eftersom de ju inte kunde tänka förnuftigt.
Detta förnuftiga tänkande fortsatte man med när man byggde koncentrationsläger och utrotningsläger. Judar, zigenare etc hade inga rättigheter. Därför var det bara fullständigt rätt och naturligt att förnuftiga människor fick döda dem.
Intressant Henrik, fortsätt och tänk... förnuftigt!
Till Pontus Dahlberg #3: Du målar upp en nidbild av vad det innebär att vara motståndare till idén om djurens rättigheter. Jag förklarade uttryckligen i min ovanstående artikel att en människa som torterar djur för ett sadistiskt nöjes skull är ett svin. Vad skall man då göra med sådana människor? Ja, i ett kapitalistiskt samhälle, skulle alla djur vara privatägda. och ägaren skulle kunna åtala ett sådant monster som exempelvis tänder eld på ägarens kaniner. Och om galningen ägde kaninerna själv? Det är väldigt osannolikt att en sådan galning skulle klara av att förvärva någon egendom att tala om i ett kapitalistiskt samhälle, eftersom han uppenbarligen inte är rationell. Men jag skulle mycket väl kunna tänka mig att människor som torterade djur skulle som regel vara så galna att det vore befogat att spärra in dem på mentalsjukhus - där de givetvis inte skulle få några möjligheter att tortera djur.
Och angående det där om att gasa ihjäl människor som inte kan tänka förnuftigt - eftersom de *är* människor (det erkänner du själv när du kallar dem för människor) så har man inte rätt att mörda dem.
Nej Henrik, enligt ditt resonemang är det just avsaknaden av möjligheten att tänka förnuftigt som gör att exempelvis djur och växter inte har eller ens ska ha några rättigheter. Det spelar därför ingen roll att det just är djur eller växter -- eller människor. Din poäng är just att de inte kan tänka rationellt och förnuftigt. Sedan är jag nyfiken på vilken grad av förnuft du anser är tillräckligt, samt hur du mäter detta förnuft. Det torde inte vara helt obekant att exempelvis delfiner har en mycket stor hjärna och ett intelligent tänkande -- även om de knappast kan sägas föra förnuftiga resonemang på Newsmill. Därför ska du eller vem som helst ha rätt att döda dem?
Om det nu är till nytta för människorna att använda djur för sitt höga nöjes skull, så kan du väl inte säga att det är omoraliskt -- det är ju både rationellt och förnuftigt. Eller tycker du att det är omoraliskt att se en skojig film på bio?
De som tycker om att plåga djur, antingen genom att elda upp dem eller att "träna" dem till att utföra "konster", de får ju faktiskt ut något av det, vilket gör det hela förnuftigt och rationellt.
Sedan kan jag inte undgå att tänka tanken att det just är resonemang av ditt slag som gör att vi står inför en pågående massutrotning av såväl djur som växter runt om i världen, men det antar jag att du inte bryr dig om.
Till Pontus Dahlberg #5: Du försöker rädda idén om djurens påstådda rättigheter, genom att utnyttja lite "besvärliga" gränsfall. Förståndshandikappade människor har inte en normal intelligens, men de är människor, och de har oftast förmångan att skilja mellan gott och ont, åtminstone till en del. Vilket djuren inte har. Om man resonerar som du skulle man kunna säga - "Människan är ett tvåbent djur. Då människor som har förlorat sina ben i olyckor är inte riktiga människor. Så det är fritt fram att gasa ihjäl människor som saknar sina ben." Det är löjligt. Man kan aldrig avgöra principfrågor genom att fokusera på gränsfallen.
Angående utrotning av arter. Jag skulle inte ha något emot det om malariamyggen och tse-tse flugorna utrotades. Inte heller Bengal-tigern, som varje år dödar flera dussin fattiga bönder i Bangladesh och Indien. Jag är inte kollektivist. Eftersom det inte är fel att döda enskilda djur, anser jag inte att det är fel att utrota hela arter. Men jag tycker inte att vi bör göra det godtyckligt, utan rationell anledning.
Människor som har förlorat sina ben har fortfarande en upplevelseförmåga, vilket är det som ger dem rättigheter. Djur har också upplevelseförmåga (i olika grad) vilket ger dem rättigheter. En människa som förlorar sin upplevelseförmåga (död, hjärndöd, oåterkalleligt medvetslös) förlorar sina rättigheter.
Till Elias Bröms #7: Jag håller med dig att sådana kategorier som hjärndöda inte har rättigheter. Jag anser inte att det vore mord att låta en hjärndöd människa dö. Bara man är säker på att det inte finns en chans att personen kan återfå medvetandet (och en sådan chans finns inte när en människa verkligen är hjärndöd).
Men med förståndshandikappade är läget annorlunda. Även om förståndshandikappade människor inte har en *lika* hög intelligens som icke-handikappade, har de *någon* grad av intelligens. De *är* människor. De flesta förståndshandikappade människor lär ha en uppfattning om "rätt och fel" till exempel. De allra flesta förståndshandikappade människor är ju inte mördare - eller hur? Så djurens rätts människorna är ute och cyklar när de säger att om vi nekar djuren rättigheter, måste vi också neka de handikappade rättigheter.
Du kan inte tala så generaliserande om förståndshandikappade. Tänk dig *en* människa med samma mentala nivå som en (genomsnittlig) kanin. Varför ska den människan ha rättigheter, men inte kaninen?
Jag har stora problem med att dela upp varelser i förnuftsvarelser och icke-förnuftsvarelser. För mig är det lättare att dela in i pedistalvarelser och ickepedistalvarelser. En pedistalvarelse betraktar omvärlden från ovan med en förmätet arrogant perpektiv. Pedistalvarelser har I alla tider hittat rationaliserade svepskäl till varför "mina" rättigheter inte skall vara "dina" rättigheter, t.ex om du är kvinna, barbar, ickejude, kastlös slav etc.
Kliv ned ifrån pedistalen Henrik!
Till Lars Lundgren Mölnlycke #10: Jag anser att alla *människor* ska ha *samma* rättigheter - vita såväl som svarta, rika såväl som fattiga, svenskar såväl som utlänningar. Jag är därför motståndare till sådana ont som rasismen, socialismen och invandringsbegränsning. Men varför ska jag tillerkänna icke-mänskliga *djur* rättigheter? De tillerkänner inte mig några rättigheter. Om jag råkar komma ivägen för ett hungrigt lejon eller malariamygg - då kommer väl inte lejonet att ge f-n i att äta upp mig, och malariamyggen kommer väl inte att ge f-n i att smitta mig med en livsfarlig sjukdom? Icke-förnuftsvarelser kan inte ens fatta vad en rättigheter är - så de kan inte sakna de rättigheter som vi människor väljer att inte tillerkänna dem.