Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Den breda linjen

Foto: AP
Christer Fuglesang:

Fuglesang: Alla bör överväga att gå natur

För mig själv och mina kollegor är det en självklarhet att ha läst naturvetenskapliga och tekniska ämnen. För mig var det en förutsättning för att kunna göra det jag gör idag, skriver Christer Fuglesang.


Om författaren

Christer Fuglesang är docent i partikelfysik och Sveriges förste astronaut.

För mig var det självklart att välja naturvetenskaplig linje när jag skulle börja gymnasiet. Jag tyckte att matte, fysik, och kemi var kul, och jag visste att Na skulle ge flest möjligheter framöver. Att natur ansågs vara den mest utmanande linjen hjälpte nog också till. Språk var inte min starka sida och det var lite mindre språk på Na än humanistisk linje.

Jag var en hyfsat duktig elev, men läste inte alltid alla läxor så noga. Men de flesta. Var lite skoltrött första året i gymnasiet, jag till och med skolkade någon fransklektion. Troligen dumt, eftersom jag sedermera hamnade i Frankrike... I tvåan, och än mer i trean, blev jag mer ambitiös men var aldrig bäst i klassen.

Vissa lärare inspirerade, men ingen av dem pushade oss direkt. Lärare är otroligt viktiga. Ett år hade vi exempelvis en i mitt tycke rolig och intressant tysklärare - jag läste jag läxorna ordentligt för att det var kul, trots att han aldrig kollade. Ett annat år var det en mindre kul tysklärare och då föll mitt intresse. Jag tyckte både vår matte- och fysiklärare var inspirerande, även om alla i klassen gillade inte gillade just fysikläraren.

Vi var 4 stycken som gick i samma klass i 12 år. En blev matematiker, en läkare, en är professor i elteknik på KTH. Jag gillade de flesta av mina klasskompisar och en del umgås jag med ofta fortfarande. Både grundskoleklassen och gymnasieklassen har regelbundna återträffar. Jag vet vad många, men inte alla, gör idag.

För mig själv och mina kollegor är det en självklarhet att ha läst naturvetenskapliga och tekniska ämnen. För mig var det en förutsättning för att kunna göra det jag gör idag! Alla ska inte gå Na, men de flesta bör i alla fall tänka över möjligheten. Jag hoppas fler vill välja den linjen framöver, och jag tror inte många kommer att ångra sig. Den ger helt enkelt flest valmöjlighet senare i livet och en god grund för att förstå och leva i dagens samhälle.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/21716

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Lustigt att alla dessa 19 glada artiklar om naturvetenskaplig utbildning plötsligt dök upp mellan 2010-04-19 och 2010-04-28. Att 19 personer skriver positiva artiklar om naturvetenskap inom loppet av 10 dagar visar på en samordnad aktion. Tja, jag får väl skriva en jag också för jag älskar också naturvetenskap vid sidan av samhällskunskap och humaniora.

Permalänk | Anmäl #1 Torbjörn Sassersson, 2010-04-29, 08:56

Nåja mellan 2010-04-11 och 2010-04-28 verkade det vara... ;)

Permalänk | Anmäl #2 Torbjörn Sassersson, 2010-04-29, 09:15

Naturvetenskap är toppen! Men lika viktigt är samhällskunskap och estetisk verksamhet. Den "breda linjen" har jag gått, och det var natur-sam-estet på en Waldorfskola.

Permalänk | Anmäl #6 EmilSSU, 2010-04-29, 10:10

Det skulle vara intressant att få konkreta exempel på när en astronaut får användning av det han lärt sej på naturlinjen. När använde du dina kemi, fysik eller matematik kunskaper på jobbet senast? Har du en avancerad miniräknare med dej på dina uppdrag?

Permalänk | Anmäl #7 Shimmeringblade, 2010-04-29, 12:20

Lustigt att 18 st av alla dessa 19 glada artiklar om naturvetenskap ställer exakt samma millnings-fråga:

Vad känner du för Naturvetenskap?

Lustigt att alla de som läst dessa 18 artiklar tycker ca 80% "glad".

Jag tror vi ser prov på en folkbildningsoffensiv för ett skeptiskt och vetenskapligt VoF-tänkande i görningen. Genomskinligt faktiskt.

Permalänk | Anmäl #8 Torbjörn Sassersson, 2010-04-29, 19:50

Det tror inte jag Torbjörn, utan jag tror att det handlar om att få fler ungdomar intresserade av naturvetenskap och välja att studera vidare inom det området. Antalet studenter på den naturvetenskapliga programmen på högskolan har minskat stadigt under många år.

Permalänk | Anmäl #9 Johan Edin, 2010-04-29, 19:57

När jag postat inlägg #8 (20:50) satte jag på äggklockan. Jag tänkte att det tar max 10 minuter innan Johan Edin eller någon annan voffare dyker upp. Jag hade rätt igen. Det tog 7 minuter (20:57) innan en av er dök upp.

Jag tror inte ni behöver vara oroliga för att naturvetenskapen ska förlora greppet. Folk studerar helt enkelt andra kulturella yttringar. Förmodligen söker folk djupare än vad naturvetenskapen klarar av att förklara. Naturvetenskap är ju bara en kulturyttring av flera.

Fuglesang som ställde upp i uppropet tillsammans med några andra skribenter håller upp naturvetenskapen som ett ljus i mörkret. Lite kul att han håller fast vid naturvetenskap i egenskap av astronaut. Själv skulle jag hellre identifiera kombinationen av högteknologi, pragmatik och ett "mind set" av rätta virket för att gestalta ett gott astronautskap.

Permalänk | Anmäl #10 Torbjörn Sassersson, 2010-04-29, 20:25

En långt mer intressant och behövlig debatt när vi nu pratar naturvetenskapliga ämnen är om det inte finns för mycket sådant i våra universitetslinjer? Blivande kiropraktorer i danmark måste t.ex plugga bitvis rätt avancerad kemi, fysik och kvantfysik under första året. Vad ska en kiropraktor ha dessa kunskaper till? Har någon kiropraktor någonsin världen över under en behandling plockat fram räknedosan för att göra några kemiska jämlikhetsberäkningar? Skulle bli extremt förvånad om någon kan visa mej ett enda tillfälle som en kiropraktor faktiskt haft användning för dessa kunskaper i sitt arbete. Ändå måste de lära sej det på utbildningen, och istället hinner de inte lära sej justera ryggar ordentligt för att de måste plugga in så mycket annat inom basmedicin mm som de inte kommer att använda i sitt yrkesliv. För att lära sej kiropraktiken ordentligt är de tvugna att ta extra lektioner (i t.ex Gonstead) utanför skoltiden!
Jag har verkligen inget emot naturkunskap, tvärtom. Men det ska läras ut i utbildningar där eleverna faktiskt har behov av det i sitt kommande yrkesliv och inte annars!
Nu när vi om ett par år kanske får en svensk statlig kiropraktorutbildning kommer den danska att stå som modell dvs med en massa onödig fakta-korvstoppning av kemi, fysik och annat som ingen kiropraktor någonsin får användning för.

Permalänk | Anmäl #11 Shimmeringblade, 2010-04-29, 23:35

Tydligen är det Teknikdelegationen som kör en NV kampanj för att dra in elever till naturvetenskapsutbildningarna. Det är ju mycket bra. Bland annat berättar 21 profiler under 21 dagar om hur de ser på att ha gått NV-programmet på gymnasiet, enligt delegationen. Med andra ord ser vi en slags folkbildningskampanj där debattidningen Newsmill nyttjas som en plattform.

Det kanske inte är helt lyckat att just en debattidning används som reklamplats för utbildning, kan man tycka. Det framstår som en aning forcerat. Borde inte det framgå tydligare när skribenterna publicerar sin alster? Nåja, lycka till alla studenter. NV och teknik är toppen om NV är baserat på en botten av humanism. Själslös teknologi och vetenskap är tämligen ofruktbart...

Permalänk | Anmäl #12 Torbjörn Sassersson, 2010-04-30, 08:08

Torbjörn, all vetenskap är själlös i den meningen att du inte kan hitta själen där. Naturvetenskapen skulle inte räknas som vetenskaplig i det fallet. Däremot är de människor som sysslar med vetenskap mycket intressanta och tänkande människor som förstår varför själen måste lämnas utanför modellerna och teorierna. Det är orsaken till att den har varit så framgångsrik och att du nu kan sitta och göra inlägg på Newsmill via din dator. Behöver du verkligen fråga Christer om han har någon nytta i sitt arbete av det han har lärt sig i sin utbildning? Det verkar lite själlöst tycker jag. Jag vet inte varför du har så svag tillit till naturvetenskapen, och tekniken som är dess förlängda arm kulturellt sett. Men jag är övertygad om att du borde försöka förstå lite mer av dess enorma betydelse för vår kulturella utveckling. Inget har förändrat våra liv lika mycket som just den här vetenskapen och i synnerhet tekniken. Vi har aldrig tidigare i världshistorien varit mer kulturella än vad vi är nu. Tacka de här människorna för det. Utan dem hade vår kultur stått och stampat på samma plats som för 2000 år sedan. Om det hade varit bättre kan vi alltid diskutera men nu är det ju ändå så att utvecklingen har gått vidare. Lycka till med studierna.

Permalänk | Anmäl #14 Kristian Fredriksson, 2010-05-14, 18:58

Till #14 Kristian Fredriksson. Jag måste vara en av Nordeuropas mest missförstådda personer. Mitt användande av ordet själlös beror inte på en tro på att det finns en själ. Det är en liknelse vid att tillämpad vetenskap och teknologi som saknar förnuft, klokhet, medkänsla inte för människan till en meningsfull destination för henne själv, naturresurserna eller naturen/miljön.

Istället verkar det i ängsliga och trendkänsliga Sverige finnas en övertro på att vetenskap och teknologi ska lösa alla problem. Med andra ord måste vetenskap och teknologi gå hand i hand med humanism och filosofi där vi förblir tänkande och medkännande varelser genom hela utvecklingsprocessen från vagga till grav.

Min tilltro (inte övertro) till allt "kubiskt" kunnande inkl vetenskap och teknologi är dock alltjämt hög. Jag är själv naturvetare och har gått utbildningen som dessa artiklar handlar om. Det är den gymnasiala och något forcerade tonen som flera av artiklarna är skrivna med som får mig att gäspa och få brorduktigvibbar. Jag förväntar mig en högre nivå av intellektuellt och medkänsligt skrivande. Skrivandet speglar kunskap och insikt eller frånvaro av därav. Ett plattitydskrivande avslöjar att politiskt korrekta åsikter ännu regerar över insikter.

Permalänk | Anmäl #15 Torbjörn Sassersson, 2010-05-18, 11:30

s: 5.0 louis vuitton bags mm Ward, J (1993): louis vuitton handbags home functioning service; national louis vuitton aaa for sale vigor mark Series, Vol.5 Louis Vuitton Damier Canvas aaa (process Owners Resources). New louis vuitton new bags ideas reach not present replica Chanel suddenly, but fix settings louis vuitton aaa china of the works talent best quality louis vuitton replica preparation. The technical besides high quality louis vuitton replicas imagination achievements that were Chanel Handbag forgotten during the wither of the Greek

Permalänk | Anmäl #16 laiji, 2010-07-16, 09:36


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.