Frihet från vad?

Skönheten ligger i betraktarens öga, brukar det heta. Tydligt är att det även verkar kunna appliceras på frihet ... i alla fall om man får döma av en den artiklar här på Newsmill. Vem kan avgöra om någon annan är förtryckt bara genom att se på kläderna? Inte jag, men tydligen andra.

Själv skulle jag aldrig sätta på mig en burka frivilligt. Schador har jag prövat, men gör aldrig om det. Det är knöligt och obekvämt. Ena handen är konstant upptagen med att hålla ihop åbäket. Jag kan för mitt liv inte begripa hur kvinnor frivilligt kan sätta på sig sådana plagg.

Själv föredrar jag praktiska kläder: oömma och praktiska skor, tåliga byxor eller en luftig kjol och gärna en T-shirt med flanellskjorta över. Dock är jag ganska ensam kvinna i dagens Sverige som går omkring på det viset. De flesta har fått för sig att man ska gå omkring på tå, i hårnålstunna klackar, svajar de omkring och måste ständigt luta sig mot en lyktstolpe eller någon lämplig karl som står i närheten. Likadant med resten av utstyrseln: tunna nylonstrumpbyxor som alltid går sönder och inte har någon som helst funktion (utom möjligen att visa hur välrakade ben de har); tajta byxor som avslöjar allt (inklusive trosmodell) och hindrar dem att böja sig ner och plocka upp saker som de tappar ovanpå det; en tjusig överdel av något slag som självklart endast kan handtvättas!

Men, jag säger inget om det. De får klä sig hur de vill ... fast jag kan ju inte förstå hur de frivilligt har satt på sig dessa kläder. Det måste ju vara någon som förtrycker dem! Eller?

Och vi ska inte prata om dagens ungdom! Hur de klär sig! Vad kan få en normalbegåvad ungdom att köpa byxor som är så stora att man inte bara ser kalsongerna och stjärtskåran utan hela härligheten. Nä, fy för den lede! Det borde förbjudas!

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/21742

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Västerlandet är som vanligt enögt och tror att det enda riktiga synsättet är deras eget.
Därför kan ett klädesplagg få en sådan laddning, samtidigt som avsaknad av skylande kläder ses som norm.
Varför kan vi inte alla fundera en stund över hur det kommer sig? Istället för att skrika på förbud, lagar och regleringar mot de som ser annorlunda ut. Vad är det egentligen som vi är rädda för?

Permalänk | Anmäl #1 Petra Modée, 2010-05-13, 21:12