Grekiska för invandrare

Icke-fungerande länder ger inte bara problem för sina medborgare, de ger problem för lånder de är i ekonomisk union med.

Det jag saknar i artikeln är en motivering till varför Grekland inte ska sparkas ut ur EU, så landet får motivation att sluta vara en bananrepublik?

Medborgarna i ett land får ta ansvar för vad deras regering gör -- dessutom talar vi här om en demokrati.

Tack för din kommentar. Jag försöker medvetet hålla mig borta från formuleringar som "bananrepublik", "sparkas ut ur EU" osv eftersom sådana begrepp inte direkt främjar en sansad och rationell debatt.

Till att börja med kan man, så vitt jag vet, inte sparka ut ett land ur EU. Om jag läst bestämmelserna rätt är det en union som inte har ett regelverk för hur man utesluter medlemsländer. Så den informationen får du söka på annat håll. Nu förs i och för sig en debatt om hur man gör med länder som missbrukar underskott, så i framtiden kanske regelverket kommer se annorlunda ut.

Menar du att länder som sparkas ut ur gemenskaper automatiskt får incitament att sköta sig bättre? Berätta gärna mer, jag kan inte se ett direkt samband.

Det måste finnas något sätt att uteslutas ur EU/EMU; om inte annat när en framtida motsvarighet till Hitler gör en statskupp i ett medlemsland.

>>Menar du att länder som sparkas ut ur gemenskaper automatiskt får incitament att sköta sig bättre?

Grundläggande spelteori. Om man tillfogas kostnader för vissa beteenden så finns motivation att undvika beteendet. (Av ungefär samma orsak som man undviker att belöna vanlig kriminalitet.)

Om inte annat så sköter _kvarvarande_ länder sig bättre...

(Om Grekland skulle släppas in igen i EU är en fråga för framtida EU-ledare; förhoppningsvis minde inkompetenta än de som låtit Greklands politiker komma undan med nuvarande friåkande.)

Återigen, och alldeles oavsett om det måste finnas ett sätt att uteslutas eller inte, så gör det inte det, såvitt jag vet. Det är en fråga för en helt annan artikel att diskutera.

Ja jo, din poäng är ungefär att medborgare i länder med korrupta/inkompetenta politiker lider är kanske ingen nyhet, men det är väl bra att bli påmind om det.

Men jag har nog fortfarande denna åsikt:
Medborgarna i ett land får ta ansvar för vad deras regering gör -- dessutom talar vi här om en demokrati.

Med det klargörandet kan jag inte göra annat än hålla med, det är precis vad jag för avsikt att skriva i senare artiklar när jag går in lite mer i detalj.

En diskussion om varifrån den politiska kulturen kommer vore väldigt intressant. Är det en rest från diktaturen? Är det ända tillbaka till klassisk klient-patron kultur? (Eller var det mer Latinskt/Italien?)

Det får t.o.m. den svenska ankdammen att se bra ut -- trots de ointellektuella och PK politiker-broilers som börjar ärva yrket likt en adel.

Roligt, målande samt konkret skrivet om Grekland. Själv tycker jag att Grekland (ex Korfu) var fantastiskt vackert med ett underbart blått hav. Grekerna var ärliga och stolta så risken för stöd var låg. Och hade man ont om pengar på restaurangen så lade man upp vad man hade på bordet och frågade om det räckte till lite mat, det gjorde det oftast.

Det myglande samhälle du beskriver har vi även haft i Sverige. När sjukersättning var 100% och hade 0 karensdagar och Volvo hade 25% personalfrånvaro. När högavlönade lånade så mycket de kunde för att köpa stort hus och få ränte avdrag mot arbetsinkomst och lägre beskattad reavinst vid sälj av hus.

Akelius erbjöd smarta lagliga skatteupplägg med lån och premieobligationer samt utbildade hela folket till skatteexperter.

Socialdemokratiska partipampar fixade lägenheter i allmännyttan till sina barn och hyrde sommarstugor i Stockholmsskärgård för några tusenlappar för en sommar när stugor var till för att barn från fattiga familjer skulle få uppleva en sommar där.

Systemet brakade i alla fall ihop i början av 1990-talet och Göran Persson lyckades osthyvla sig ner till en balanserad budget och folket lärde sig läxan att budgeten måste vara i balans och underskott och stadsskuld var livsfarligt och slutade lyssna på överbudspolitiker.

Det skall bli intressant att följa Greklands utveckling. Vi har dock lärt oss att Euron, med gemensam penningpolitik olika finanspolitik, inte fungerar i längden.

Hej Johnny, tack för din kommentar.

Det var rätt länge sen Grekland var som du beskriver (på gott och ont). Nu hittar du hyperdesignade restauranger som ägs av affärsmän, de låter dig nog inte komma undan med småpengar ;)

Visst hade vi det så i Sverige också för inte så länge sedan. Bra att du tar upp det, så människor får lite distans till det som händer och bedömer det på bättre grund.

Intressant ansats, jag tyckte om att läsa denna artikel.

Tack Martin

Krisen i Grekland kommer förmodligen att bli så djup att den sprider sig till andra Eu-länder. Det är otroligt att man ej planerat för en kris som denna och får nu troligen betala ett mycket högt pris. På lång sikt är detta säkerligen bra för Europa, som alltför länge surfat på en framgångsvåg, som fått våra regeringar att tro att våra gemensamt insamlade medel räcker till allt möjligt och omöjligt, med en kraftig tendens att inteckna framtiden.

Dimitris, det var 1975.