Vi läkare välkomnar Socialstyrelsens beslut

Det måste till en rigorös kontrollapparat som sköter hela den etiska frågan i det här.
För i princip kan allt det här missbrukas å det grövsta eftersom det finns läkare med åsikter om att många svårt utvecklingsstörda personer borde få dödshjälp.
Det ska även finnas djupintervjuer med i spelet, det ska främst gälla personer som blivit totalförlamade. Men då måste man veta om den personen kommer vara dömd till sängläge livet ut, det finns många fall där personer blivit berövade både armar och ben men idag är idrottsmän. Även en totalförlamad person kan med hjälpmedel även sitta i rullstol med rätt övning och hjälp. Men då är det främst personer som kan andas själva.
Min mardröm är att i framtiden kan läkare övertala allvarligt skadade personer att be om dödshjälp för att till exempel att en kommun då besparas tusentals kronor som de annars fått lägga på den personen.
Sedan måste även livshotande sjukdomar dubbelkollas för det finns fall där folk felaktigt fått en diagnos, en annan mardröm är att någon som fått en cancerdom ger upp och ber om dödshjälp och obduktionen visar sedan att personen varit fullt frisk.

Jag anser att dödshjälp endast får ske i undantagsfall och inte bli regel. Det är bättre att satsa ordentligt på forskning kring cancer för risken med dödshjälp är att forskning kan stanna av och man väljer en lättare lösning i stället.

"Alltför ofta har frågan om den nu aktuella patientens önskan om att avbryta pågående behandling rubricerats som "aktiv dödshjälp"."
Nu var det ju lite olyckligt att frågan även här, såväl i rubrik som i poll, framställs som gällande aktiv dödshjälp elller ej.

Nej, din rubrik "Vi läkare välkomnar beslutet om aktiv dödshjälp" måste vara felaktig. Det stämmer inte med texten. Socialstyrelsens klargörande ska absolut inte förväxlas med aktiv dödshjälp. Det har att göra med patienternas integritet och självbestämmande och inget annat. World Medical Association har klargjort att aktiv dödshjälp är oetisk och måste avvisas. Vi måste värna om livets okränkbarhet.

Kanske är det vårdens skyldighet att fråga om man vill ha livsuppehållande åtgärder eller inte. Så länge jag är klar nog att säga ja eller nej få den viljan råda. Därefter går det över till anhöriga och/eller sjukvård.
Jag som privatperson tycker beslutet är befriande. Fram till nu har min dödsskräck varit att inte få dö naturligt i lugn och ro utan ligga under maskiner som pumpar.
Nu vet jag att jag bestämmer själv.

JAG VILL KLARLÄGGA ATT RUBRIKEN ÄR TOTALT FELAKTIG OCH ATT DET ÄR ETT GROVT JOURNALISTISKT ÖVERTRAMP FRÅN REDAKTIONENS SIDA. FRÅGAN HANDLAR INTE OM AKTIV DÖDSHJÄLP.

Tumme upp för att rubriken rättades. Precis som artikeln säger så finns inget nytt under solen, vården skall respektera patientens "självbestämmande och integritet" som det står i HSL. Den som är beslutskopetent har därför rätt att välja huruvida en behandling skall sättas in, fortsätta eller upphöra. Detta ger tillexempel möjlighet att avstå blodtransfusion av religiösa skäl etc. Däremot står inget, varken i Hälso- och sjukvådslagen eller annorstädes, om att man har rätt att påbörja en direkt dödlig behandling. Case closed som man säger. Den aktiva dödshjälpen är mil härifrån.

När en människa ligger och vrålar av smärta och rädsla, när inte opiumderivatet duger, är det då verkligen för mycket begärt att i lugn och ro få lov att sluta?

Socialstyrelsen har inte gjort någonting nytt alls. De har bekräftat, i ett fall som enligt tidigare praxis var uppenbart, att samma tolkning gäller. En människa som är beslutskapabel har all rätt i världen att avstå behandling, även livsuppehållande sådan. Ingenting i fallet vidrör ens frågan om aktiv dödshjälp.

Innan man predikar för den aktiva dödshjälpens förträfflighet bör man överväga några saker.

Den aktiva dödshjälp som sker i Holland och Schweiz är knappast utan kritik. Den har gått från en marginell företeelse omgärdad av strikta beslutsregler med betoning på etik och ideellt engagemang till en massindustri (2% av dödsfallen i Holland, om jag minns rätt) där djärva ekonomiska oegentligheter och expanderande sekretess tillåtit de anställda att ta ut riktigt saftiga ersättningar av de sökande.

Så fort aktiv dödshjälp blir tillåtet kommer utbudet av äldreboenden och liknande krympa rejält. Mer kommer att läggas på anhöriga som gärna kommer att få sköta vården och diskussionen om aktiv dödshjälp för gamla, särskilt dementa människor. Den aktuella patienten kommer själv veta att han/hon enkelt kan lösa de anhörigas situation genom ett enkelt läkarsamtal.

Man kommer kräva psykiatrisk bedömning, och det kommer inte hjälpa. Det kommer sprida sig blixtsnabbt vilka psykiatrer som gärna skriver på sådana intyg oavsett situation, och idag är den informationen endast en google-sökning bort.

Läkare som vägrar delta i aktiv dödshjälp kommer marginaliseras från offentligt håll, se ovan för den ekonomiska analysen av detta.

Den kompetens som finns inom området palliativ vård kommer att slås i spillror när de palliativa teamen och avdelningarna styckas för att frigöra resurser.

Om det jag skriver ovan låter cyniskt, så beror det på att det är det. Politiker med stränga budgetkrav kommer inte att backa om de kan lägga ned massvis med sjukvårdande enheter. Det som görs "i enstaka fall" blir efter bara ett par år "så har vi alltid gjort".

Det är din ålderdom det handlar om.

Mer debatt i ämnet är alltid bra.

Inte minst vore det finfint om alla blev helt klara med vad som är skillnaden mellan aktiv dödshjälp (mord) och att låta någon slippa en behandling de inte vill ha.

Det vore också gott att få höra från de välsignade juristerna vad de tycker i frågan, helst innan de kommer springande och låser in någon.