Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Hotet från yttre rymden

Michael Broquist om Hotet från yttre rymden

Ledsen Steven Hawkins, det är ingen fara

Att vi skulle 'röja' oss själva för en annan civilisation medvetet eller omedvetet, är knappast troligt. För att vi skall kunna skicka iväg en signal till en annan bebodd planet som är detekterbar kräver det en effekt motsvarande 375 kärnkraftverk (signalen måste spridas över en stor yta eftersom det inte finns möjlighet att precisionsrikta den). Var och en kan bedöma sannolikheten att vi på en klimatutmanad planet skulle bränna iväg så mycket energi (förutsatt att det gick att bygga antenner som inte smälter när de skall sända på en sådan effekt) på något som är renspekulation.


Om författaren

Michael Broquist har skrivit boken "Gryning år 2500" som målar upp framtiden om 500 år.

Vi har inte heller någon mölighet att 'kolla' i förväg om det finns någon på den där planeten som vi vill prata med. Antingen får vi upplösningsbegränsningar i kilometerstorlek i teleskopen som kommer sig av ljusets våglängd eller så finns inte tillräckligt med fotoner att titta på för att vi skall kunna få en detaljerad bild (en foton var 284e år till ett 20-meterstelekop om man vill ha en upplösning på 1 kvadratmeter). Andra alternativ till kommunikation som att skicka iväg information med raket är inte heller realistiskt eftersom det även med det skulle krävas oansvariga mängder energi (se nedan).

Alltså, det finns inte någon risk att vi 'avslöjar' oss av misstag (till exempel genom marksänd digitalteve som det var spekulationer kring för ett halvår sedan) och knappast heller med 'avsikt' enligt resonemanget ovan.

Och om nu någon skulle vilja ta sig hit från långt-bort-i-galaxen, på ren och skär spekulation, hur rimligt är det? Spekulera först i att vi vill ta oss till en planet 50 ljusår bort (en ganska närliggande sådan med andra ord). För att vi skall komma dit i rimlig tid kanske vi vill flyga med en tiondel av ljusets hastighet. Det går inte att flyga snabbare än ljuset och ju närmare dess hastighet man vill komma, desto mer energi kostar det. Sambandet är exponentiellt, så man bör hålla sig en bit från max. Det skulle då ta oss i runda slängar 500 år att ta oss till den närliggande planeten. Ganska lång tid, men kolonisationsentusiaster kanske kan resa genom generationer. Det stora problemet uppstår när vi räknar ut bränslekostnaden för att komma upp i dom farterna. Förutsatt att vi uppfinner den absolut mest fantastiska raketmotor man kan tänka sig, driven av antimateria, krävs det ändå oerhörda mängder energi.

Energin från 29 000 kärnkraftverk under ett år, eller motsvarande 9 världsårsförbrukningar, närmare bestämt, för att få iväg en 1000-tonsraket (5 gånger ISS). Och detta är under de absolut mest ideala förhållanden man kan tänka sig. Förutsatt att antimateriadrift ens fungerar är det knappast tekniskt möjligt att få 100 procent verkningsgrad ur en sådan motor, så det faktiska energibehovet närmar sig snarare 100 års världsårsförbrukningar.

Man kan åka långsammare för att spara energi, men då tar resan längre tid. Dessutom kanske vi inte har sån tur att vi har en civilisation på 50 ljusårs avstånd, kanske mycket längre bort. Vintergatan är 100 000 ljusår i diameter. Att vi ens skulle börja tänka på att flyga till andra stjärnor faller med andra ord på praktisk orimlighet.

Om detta är våra egna förutsättningar, kan man då tänka sig en annan, avancerad civilisation, somhar kommit längre än oss i teknisk utveckling och därför kan åka mellan stjärnor likt veckopendlaren mellan Stockholm och Malmö? Vi vet att den är begränsad av samma fysiska lagar som vi själva och därför inte kan åka snabbare än ljuset*. Den måste, likt oss själva, ha uppstått genom evolutionära processer och för att sådan skall fungera behövs liv och död, dvs dess invånare måste ha en begränsad livslängd. Av informationsteoretiska skäl behöver de ha en minsta storlek för att kunna vara tillräckligt intelligenta. Dess hemplanet skulle i princip kunna ha mycket större energilager än vad vi har, men även aliens borde lärt sig behovet av god hushållning så att den inte bränner enorma mängder energi på ren spekulation.

Alltså, även om det inte går att förkasta så ger dessa förutsättningar en rimlighetsbedömning: nej det är knappast sannolikt att vintergatan innehåller interstellärt resande civilisationer. Kostnaden är för hög, risken är för stor och sannolikheten att träffa på något intressant är för låg.

I ljuset av detta skall nog Steven Hawkins spekulation skall nog snarare ses som en reflektion över mänskligt beteende än en riskbedömning över besök från utomjordingar.

*Ett antal läsare kommer säkert med invändningar av typen "men det kan ju finnas fysik som vi inte upptäckt än som gör dimensionsresor möjliga" eller "fysik kanske fungerar annorlunda på andra planeter", men det faktum att det inte går att motbevisa sådana utsagor, betyder inte att man behöver ta dem för sannolika. Relativitetsteorin är oerhört välbelagd och alla eventuella invändningar och olösta knutar finns på så stora eller små skalor att de är utanför den "praktiska" verklighet vi står inför.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/21557

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nåja, att utomjordingar rimligtvis inte kan resa i skytteltrafik mellan planeter bevisas av att vi inte haft besök av dem - det är den enkla lösningen på Fermis paradox. Av samma anledning kan vi vara ganska säkra på att tidsmaskiner inte kommer att uppfinnas i framtiden. Men ämnet är roligt att spekulera i :-)

Å andra sidan tycks artikelförfattaren inte vara medveten om att också han utgår ifrån ett antropocentriskt perspektiv, som dessutom är starkt begränsat historiskt sett. Det är inte "ovetenskapligt" att vara öppen för andra kommunikationsmöjligheter än de vi har eller ens kan ana, eftersom vi vet att sådana upptäckter sker... När man på 1800-talet spekulerade om att kommunicera med andra planeter i solsystemet, var det bara tänkbart att göra det genom att anlägga gigantiska geometriska mönster i öknar, som kunde iakttas genom teleskop - möjligheten med radiokommunikation kom aldrig på fråga. Numera har forskningen börjat nosa på det kvantmekaniska fenomenet "entanglement", som vi ännu inte vet vart det leder men kanske blir ett nytt genombrott liknande upptäckten av radiovågor vid sekelskiftet 1900.

Dessutom ska påpekas att det bara är "utanför" en farkost som färdas med ljusets hastighet, som det tar 1000 år att komma fram till en stjärna som är 1000 ljusår borta. Eftersom tiden saktas ned i farkosten kan det för passagerarna bara upplevas som tio år eller tio dagar. Om du satt på en foton skulle du ppleva att resan inte ens tog bråkdelen av en sekund, eftersom tiden står stilla...

Permalänk | Anmäl #1 Rickard Berghorn, 2010-04-27, 00:00

När Broquist hänvisar till vår teknik är han inte så trovärdig men det fanns människor på artonhundratalet som hade samma inställning. De skulle säkert räkna med hur många ångturbiner som behövdes för utomjordingarna att ta sig hit.

"dess invånare måste ha en begränsad livslängd" Inte nödvändigtvis, faktiskt.. Varken jag eller Broquist kan föreställa oss hur genteknologin ser ut om låt oss säga tusen år.
Vi känner också till organismer med långa hiberneringstider. Dessutom kan man anföra relativistiska effekter som Rickard Berghorn mycket riktigt påpekar.
"Dess hemplanet skulle i princip kunna ha mycket större energilager än vad vi har" Vad säger att de måste ta energin därfrån?

Permalänk | Anmäl #2 Johnny Lilja, 2010-04-27, 00:27

Alla civilisationer går under efter en begränsad tid. Så min övertygelse är att vi i första hand skyddas av den regeln. Igen civilisation hinner hit, innan den själv har gått under. I andra hand så kommer även vår civilisation att gå under, och vi själva att dö ut, så då har det kanske ingen större betydelse om det sker om 1 000 eller 10 000 år. Eller imorgon.
Fast imorgon vore trist, jag har betalat ett års DN-prenumeration och golfbanan har just öppnat för säsongen med ordinarie greener...

Permalänk | Anmäl #3 Mayo Mellberg, 2010-04-27, 06:51

Vi är rätt nära att kunna upptäcka civilisationer av vår egen typ om någon skulle finnas på en planet nära oss. Att direkt uppfatta radiosignaler är inte så lätt, men den snabba ändringen i jordens atmosfär vi åstadkommer kan man se med spektroskopi. Vi har redan lyckats studera sammansättningen av den första planetatmosfären och fler lär följa.

Permalänk | Anmäl #4 Thomas Palm, 2010-04-27, 08:40

Man kan ju bara titta på vår egen tekniska utveckling för att om möjligen förstå, att om det finns andra civilisationer och om de ligger långt före oss i utvecklingen ( det finns nog både och) så har de förmodligen hittat andra sätt att ta sig fram än våra, varför begränsa sig till vårt tänkande.
Det är förmätet att tro att de inte har den tekniska möjligheten att ta sig hit.

Permalänk | Anmäl #5 gunilla f, 2010-04-27, 10:12

Det är intressant hur lekmän verkar ha större förtroende för att våra nuvarande vetenskapliga kunskaper kan avgöra gränserna, medan fysiker som Hawking är mer öppna. För bara 20 år sen ansågs det omöjligt att observera planeter i andra solsystem.

Permalänk | Anmäl #6 Johan Wallin, 2010-04-27, 10:38

När det gäller hur galaxerna ser ut så vet vi fortfarande väldigt litet. Exempelvis är Hawkings-strålning inte klart bevisat och egentligen inte ens svarta hål därmed. Men Fermis paradox ger också för handen att vi inte lär träffa på några utomjordlingar, sannolikheten är så otroligt låg att den är närmast noll hur man än ser på det hela.

Det hela har också med tidsfaktorn att göra då människan har en högst blygsam ålder på kanske någon miljon år samtidigt som universums tidräkning handlar om miljarder år generellt.

Otaliga civilisationer kan ha uppstått och gått under långt innan människan ens utvecklades över det enklaste primitiva ap-stadiet.

Men det vore onekligen intressant att få kontakt med andra civilisationer, som troligen finns, fast vi kan nog inte räkna med att kunna kommunicera med dem något vidare. Vi hade ju inte ens klarat Hieroglyfer om det inte varit för Rosettastenen så bara tänk hur något från en annan planet skulle kunna tolkas.

Permalänk | Anmäl #7 Mikael Forsberg, 2010-04-27, 21:37

@Mikael Fordberg: "Men Fermis paradox ger också för handen att vi inte lär träffa på några utomjordlingar, sannolikheten är så otroligt låg att den är närmast noll hur man än ser på det hela."

Fermis paradox säger ju tvärtom att ifall civilisationerna finns, borde vi redan ha kontakt med dem. Även om de uppstår mycket sällan, skulle de haft tillräckligt med tid för att sprida sig över galaxen med tanke på universums ålder. Att vi inte har den kontakten, tyder snarare på att de inte finns - eller av någon anledning inte lämnar sin hemmiljö.

Permalänk | Anmäl #8 Rickard Berghorn, 2010-04-27, 23:00

@mig själv ovan: Okej, var yrvaken och misshögg. Det jag skriver motsäger ju inte det Forsberg skriver.

Permalänk | Anmäl #9 Rickard Berghorn, 2010-04-28, 04:45

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.