Kapitalismen har fått en ny typ av entreprenörer som staterna är dåliga på att förstå

Jag skulle vilja ha några konkreta exempel på vilka entreprenörer som avses.

I sak håller jag helt med. Att enbart vinstmöjligheten kan driva ekonomisk utveckling är lika dumt som att patent skulle vara en förutsättning för uppfinningar.
Hur kan man oemotsagd få hävda sånt när exempel på motsatsen är det normala i världen omkring oss?
Tvärtom är ju företag som uteslutande eftersträvar vinst, som riskkapitalbolag och finansmarknader, skadliga för samhällets ekonomiska stabilitet och upphovsrättsindustrin skadlig för utvecklingen av upptäckter.
Försöken att få nationalekonomi att framstå som vetenskap är tragiska. Nationalekonomer som forskar på ekonomins psykologiska faktorer får visserligen emellanåt Riksbankens pris till Nobels minne men i allmän debatt stannar bara grova och missvisande förenklingar kvar. Som att utbud och efterfrågan bildar balanserade system och att marknadsaktörer agerar rationellt.
Det är verkligen så man vill gråta åt enfalden.

Hej Olof,

Dels finns det en förändring inom utbildningssystemet, där allt fler universitetsutbildningar inlkuderar samhällsentreprenörskap i sina kursutbud. Dels växer en ny kategori av kapitalister som är intresserade av ett hållbart samhälle.
Bland de rikaste och mest inriktade på en socialkapitalistisk syn på ekonomin kan nämnas Soros och Gates.

Bill & Melinda Gates Foundation är världens största välfärdsorganisation räknat i kapitaltillgångar och förfogar över cirka 30 miljarder dollar. Denna stiftelse grundades av IT- miljardären Bill Gates och den satsar framförallt på sjukvårds- och utbildningsprojekt i tredje världen. Den har gjort stora insatser när det gäller att bekämpa AIDS bland barn i fattiga länder. 2006 gick Bill Gates ut i media med att han lämnar sitt jobb för att kunna driva stiftelsen på heltid.

Bill Gates donerar dessutom under de kommande tio åren tio miljarder dollar till forskning och distribution av vacciner i fattiga länder.

Finansmiljardären George Soros finansierar flera verksamheter med välfärdsinriktning i olika länder. Han investerar också över en miljard dollar i miljöteknik. Dessutom grundade han stiftelsen Climate Policy Initiative med en donation på 100 miljoner dollar fördelad över tio år. Stiftelsen ska påverka politiker i USA, Kina, Indien, Brasilien och Europa. Investeringarna ska gå till teknik som kan användas för att möta klimatförändringar. George Soros tror att utvecklandet av alternativa energikällor i sig kan ge den globala ekonomin en boom samtidigt som de motverkar klimathotet. George Soros har tidigare bland annat stött teknik för koldioxidlagring och teknik för att producera etanol ur biomassa genom att investera i amerikanska företag.

Soros och Gates är bland de socialkapitalister och samhällsentreprenörer som kombinerar strävan efter att tjäna pengar, skapa nya produkter och tjänster med engagemanget för en bättre värld.

För svensk del bör statlig representation i AP-fonderna rimligen räknas som statlig inblandning i finanssektorn.

Uppenbarligen finns dock ingen politisk vilja på något håll att tillstå att klimatfrågornas ökade betydelse måste medföra lägre sysselsättning i redan befintliga verksamheter. Det ska tydligen bara finnas hög tillväxt och nyanställningsbehov i samband med att nya verksamheter uppstår men ingen nedgång i redan befintliga branscher.

Pladdlare har typiskt mycket av tyckande och få konkreta förslag. De som tror att de kan rädda världen är tomma i huvudet, för den räddar sig själv och det har den alltid gjort. Hur ska Habib förändra något för samhällsentreprenörerna så att de når framgång och kan bli fler? Han efterlyser en sådan näringspolitik, men har inte ett enda förslag. Världen väntar på svar.

Annars tycker jag att det blir allt tydligare att folk vet vad pengar är och blir mer affärsmässiga. Samhällsentreprenörerna med hög svanföring verkar ofta vara riktiga pladdrare. De har ofta vad som krävs för att få pengar ur det korrupta politiska systemet.

Hmm Hedi
Jag är inte särskilt imponerad av människor som först roffar åt sig fruktansvärt mycket pengar och sedan delar ut lite av dom för att döva samvetet.
Något mindre demokratiskt får man faktiskt leta efter än enskilda personer som förfogar över mer pengar än många länders nationalbudget och som helt själva bestämmer biståndsinsatser. Om dom har lust.
Om du har det som hopp om en ny ekonomisk ordning tycker jag du ska fundera över begreppet jämställdhet en gång till.
Jag trodde du menade företagande som intresserade sig för företagets verksamhet istället för dess vinst. Det gäller 99 procent av alla företag. Alla utom den procent som är börsnoterade och som får all uppmärksamhet. Där ligger istället fokus på kortsiktig värdepapperstillväxt som vi vet.
Jag tror att du är på helt fel spår.
Kapitalkoncentrationen hos mycket få väldigt rika är själva problemet, inte lösningen på världsekonomins väg mot undergången.
Genom hela historien har folket eller staterna genomfört radikal återföring av kapitalet när det blivit för outhärdligt felfördelat. Det kallas för reduktioner, inbördeskrig, pöbelvälde eller revolution.
Så blir det naturligtvis igen om vi inte gör nåt åt det i tid.

Hej Olof,

Jag menar inte att enskilda kapitalägare ska vara huvudaktörer i samhällsangelägna frågor. Det är en allians mellan staten och andra offentliga aktörer som är av betydelse. Staten har ansvar för infrastruktur och stora kapitalägare med intresse för miljö kan t ex vara och medfinansiera utbyggnaden av jänvägssystemet. Det finns många andra offentliga angelägenheter, där staten kan samverka med privata aktörer. I internationella sammanhang kallas detta för OPS- lösningar eller offentlig/privat samverkan. Sådant finns i Norge, Finland, England. Men i Sverige är denna typ av samverkan är inte väl utvecklad. Det kan nämnas att nära fyra procent av svensk BNP går till forskning. Svenska företag står för 80 procent av denna finansiering. I många andra länder är det i huvudsak staten som finansierar forskning. Vi kan säga att svenska företag har bidragit till att göra Sverige till en högt stående kunskapsnation trots att deras drivkraft har varit monetär vinst.

Vilket nonsens. Den som inte förstår att en kapitalist gör som mest nytta när han jobbar med egen vinning förstår inte hur ekonomi fungerar. Statlig inblanding leder till korruption, nepotism och förfall. Kom inte och påstå att den "amerikanska laissez-faire kapitalismen" har misslyckats innan du vet hur många sidor finansreglering det finns i USA. Sedan att amerikanska myndigheter är bland det mest inkompetenta på jorden med att kontrollera så att folk följer reglerna är en annan sak (Madoff, nån?)

Hippie-flum-rörelsen har vaknat till liv igen, men denna gång skall vi inte "bli ett med jorden", nu skall vi istället "bli ett med ekonomin". Kom tillbaka när ni testat era lösningar i 10 år och ekonomin är tillbaka på 1930-talet, så kan jag förklara vad problemet är.

Trams....

Hedi
Jag jobbar med OPS- lösningar åt flera av mina uppdragsgivare som agerar byggherre åt kommuner.
OPS har två syften. Dels att komma runt lagen om offentlig upphandling, vilket är en bra sak eftersom den lagen är det dummaste någon kommit på hittills när det gäller offentlig ekonomi. Dels att bemästra problemet att det offentliga Sverige inte längre besitter kompetens nog att bygga upp eller driva verksamhet.

Vi är inte rädda om offentliga medel längre och inte stolta över offentliga investeringar. Det är problemet.
Du får aldrig tro att privata intressenter någonsin kommer att hämta sin drivkraft från att vara försiktig med skattemedel.
Vill du ha goda offentliga verksamheter för så lite pengar som möjligt? Behåll då initiativ, drift och ägande i offentlig regi. Och skrota omedelbart lagen om offentlig upphandling.
Allt annat blir dyrare.

Kan inte någon komma med en plan för hur vi ska få ett system där det blir svårare och svårare att tjäna pengar ju mer pengar man har.

Joel
Jag fattade inte först hur genialt ditt förslag, eller kanske ditt skämt, är.
Systemet skulle också se till så att det var lättare att tjäna pengar ju mindre man har.
För det som behöver pengar vore det en dröm, för den som har pengar spelar det ingen roll.