Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Apropå Debatt i Lund

Foto: Jeff Ooi
Hedi Bel Habib om Apropå Debatt i Lund

Kapitalismen har fått en ny typ av entreprenörer som staterna är dåliga på att förstå

En ny kategori av samhällsentreprenörer och samhällsintresserade kapitalister har vuxit fram på senare tid. Deras initiativ och kraft är ovärderliga för att utveckla en hållbar kapitalism. Staterna och andra offentliga aktörer har dock inte förstått hur en allians med dessa nya samhällsentreprenörer kan bana vägen för en hållbar kapitalism som förenar både monetära och samhälleliga vinster.


Om författaren

Hedi Bel Habib är fil doktor och har tidigare debatterat i frågor som rör tillväxtens förutsättningar globalt, nationellt och regionalt.

Enligt den etablerade nationalekonomiska teorin är marknaderna alltid rationella och tenderar mot jämvikt. Men denna uppfattning delas inte av den framväxande kategorin av entreprenörer och kapitalägare.  Dessa ser sig själva som samhällsentreprenörer och socialkapitalister som har samhällsnytta i fokus samtidigt som de också har fokus på att tjäna pengar. Problemet är dock att staterna och andra offentliga aktörer inte har förstått behovet av en ny näringspolitik som kan fånga upp samhällsentreprenörerna som ett led i att skapa finansiell stabilitet och hållbar ekonomisk utveckling.

1.  Allt fler kapitalister ifrågasätter marknadens inneboende rationalitet

Marknadsfundamentalister och nyliberala nationalekonomer hävdar ofta att avregleringens kritiker inte förstår sig på neoklassisk teori.   Milton Friedman och hans anhängare hävdade i sin teoretiska analys att aktörerna har full information och därför agerar rationellt. Finanskrisen har dock klart visat att så inte är fallet, allra minst i den finansiella sektorn.

Allt fler stora kapitalägare börjar ifrågasätta marknadens inneboende rationalitet och efterlyser statlig inblandning i finanssektorn. Finansmiljardären George Soros är bland de kapitalägare som starkt ifrågasätter det som kallas för marknadsfundamentalism. Enligt honom leder laissez -faire-kapitalismen till instabilitet och sammanbrott. Hela den doktrin som förutsäger att fria marknader leder till jämvikt mellan utbud och efterfrågan och en optimal fördelning av samhällets tillgångar är ohållbar enligt Soros.

I sin tidigare bok "The Capitalist Threat" ifrågasätter George Soros starkt den avreglerade finansmarknaden. Senast i boken "The Crash of 2008 and what it means : The New Paradigm for Financial Markets",  uppdaterar Soros sin tidigare kritik av den globala kapitalmarknaden.  Soros tes är att avreglerade finansiella marknader är allt annat än stabila.

Soros kritiska förhållningssätt till den avreglerade kapitalmarknaden gör att han efterlyser starka internationella institutioner som kan begränsa den ekonomiska makten. Han vill ha mer politik och mindre av vad han kallar marknadsfundamentalism, det vill säga en tro på marknadens självreglerande kraft som nu skadar världen genom att skapa instabilitet. Soros kritik mot marknadsfundamentalismen är att den bygger på en falsk föreställning om vetenskaplighet, en uppfattning om att naturvetenskapens lagar även gäller på finansmarknaden. Soros vill därför ha mer politik och regleringsverktyg som kan hindra det globala kapitalistiska systemet från att skapa kaos och instabilitet i världsekonomin. Vi har en global ekonomi men "inget globalt samhälle", är Soros slutsats. Soros anser också att marknadsfundamentalismen är ett lika stort hot mot dagens samhälle som kommunismen en gång var.

2. Samhällsentreprenörer som förenar monetär vinst och samhällsnytta

Den syn som Soros företräder är inget isolerat fenomen, utan är också ett uttryck för framväxten av en ny kategori av entreprenörer och kapitalägare. Sedan början på 80-talet har dessa blivit kända under beteckningen "samhällsentreprenörer". Det är främst i USA och England som denna kategori av entreprenörer blivit mest framträdande. Termen samhällsentreprenörskap har myntats av Bill Drayton, grundare av den amerikanska organisationen Ashoka och betyder "entreprenörer som arbetar för social förändring genom entreprenöriella lösningar". Samhällsentreprenörskap handlar om människor som använder företagandets mekanismer för att förändra världen i en hållbar riktning.

En samhällsentreprenör vill göra världen bättre och samtidigt tjäna pengar på sin verksamhet. En samhällsentreprenör tar därför  ett socialt ansvar, söker lösningar på problem, arbetar med företagsidéer som kan leda samhället framåt. Vinstmaximering är ett legitimt mål, men ett bättre samhälle är minst lika viktigt.

Begreppet  "samhällsentreprenör" har allt mer etablerat sig i den nyekonomiska vokabulären. Samhällsentreprenörer har gjort till sin uppgift att återupprätta förtroendet för kapitalismen genom sin strävan att samtidigt göra samhällsnytta. Samhällsentreprenörer vill göra näringslivet humanare, den offentliga sektorn smartare och den ideella sektorn mer kommersiell.  Detta perspektiv redovisas noggrant i boken "Tjäna pengar och rädda världen - den hållbara ekonomins entreprenörer" , skriven av  Erika Augustinsson och Maja Brisvall.

3. En ny näringspolitik behövs med ett breddat entreprenörskapsbegrepp

I och med framväxten av samhällsentreprenörer har en ny form av kapitalism introducerats på den globala marknaden. Det handlar om en ny generation företagare som ser möjligheten i att tjäna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ett mervärde för samhället.

Samhällsentreprenörer kombinerar strävan efter att skapa nya produkter och tjänster med engagemanget för en bättre värld. Deras initiativ och kraft är ovärderliga för att utveckla en hållbar ekonomi. Samhällsentreprenörerna i Sverige och övriga världen står dock framför ett problem, att på ett hållbart sätt finansiera sin verksamhet. En av de största utmaningarna för denna växande skara samhällsentreprenörer i Sverige är tillgången till kapital. Forskningen visar att svenska banker och finansinstitut är dåliga på att förstå och stötta dessa hållbara företagsinitiativ.  Staten och andra offentliga aktörer har ännu inte förstått hur en allians med dessa nya samhällsentreprenörer kan bana vägen för en hållbar kapitalism som förenar både monetära och samhälleliga vinster.

Enligt Nobelpristagaren och nationalekonomen Muhammad Yunus beror detta på att begreppet entreprenörskap fortfarande definieras i ett snävt perspektiv: "Many of the problems of the world remain unresolved because we continue to interpret capitalism too narrowly. In this narrow interpretation we create a one-dimensional human being to play the role of entrepreneur." (Muhammad Yunus, Grameen Bank)

Det behövs därför en ny näringspolitik baserad på ett breddat entreprenörsbegrepp både vad gäller regelverk och riskkapitalförsörjning. Det behövs också en ny företagslogik som undviker en polarisering mellan samhällsentreprenörer och det gamla kapitalistiskt tänkande. Det finns behov att särskilt genom forskning utveckla en stödstruktur för att skapa mätbarhet i begreppet samhällsentreprenörskap.

Idag utgår både staten och finanssektorn fortfarande från att samhället består av vinstgivande och icke-vinstgivande organisationer. Ett företag ska generera vinst till ägarna, medan en ideell organisation arbetar för ideella mål. Men framväxten av samhällsentreprenörer och socialkapitalister gör att gränserna mellan dessa två organisationsformer håller på att suddas ut. Detta är fallet med nationalekonomen och Nobels fredspristagare Muhammad Yunus som äger Grameen Bank, ett finansbolag som utvecklat ett system för mikrolån till fattiga. Ett annat exempel är Bill Gates som under de kommande tio åren donerar tio miljarder dollar till forskning och distribution av vacciner i fattiga länder. I Sverige kan t ex Robert Weil nämnas bland socialkapitalister som ställer sig tveksam till världsekonomins utveckling och menar att kapitalägare har ett omfattande ansvar för samhällsutvecklingen och arbetar därför aktivt med donationer och kulturstöd.

 

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/21469

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag skulle vilja ha några konkreta exempel på vilka entreprenörer som avses.

I sak håller jag helt med. Att enbart vinstmöjligheten kan driva ekonomisk utveckling är lika dumt som att patent skulle vara en förutsättning för uppfinningar.
Hur kan man oemotsagd få hävda sånt när exempel på motsatsen är det normala i världen omkring oss?
Tvärtom är ju företag som uteslutande eftersträvar vinst, som riskkapitalbolag och finansmarknader, skadliga för samhällets ekonomiska stabilitet och upphovsrättsindustrin skadlig för utvecklingen av upptäckter.
Försöken att få nationalekonomi att framstå som vetenskap är tragiska. Nationalekonomer som forskar på ekonomins psykologiska faktorer får visserligen emellanåt Riksbankens pris till Nobels minne men i allmän debatt stannar bara grova och missvisande förenklingar kvar. Som att utbud och efterfrågan bildar balanserade system och att marknadsaktörer agerar rationellt.
Det är verkligen så man vill gråta åt enfalden.

Permalänk | Anmäl #1 Olof Lindberg, 2010-04-25, 09:54

Hej Olof,

Dels finns det en förändring inom utbildningssystemet, där allt fler universitetsutbildningar inlkuderar samhällsentreprenörskap i sina kursutbud. Dels växer en ny kategori av kapitalister som är intresserade av ett hållbart samhälle.
Bland de rikaste och mest inriktade på en socialkapitalistisk syn på ekonomin kan nämnas Soros och Gates.

Bill & Melinda Gates Foundation är världens största välfärdsorganisation räknat i kapitaltillgångar och förfogar över cirka 30 miljarder dollar. Denna stiftelse grundades av IT- miljardären Bill Gates och den satsar framförallt på sjukvårds- och utbildningsprojekt i tredje världen. Den har gjort stora insatser när det gäller att bekämpa AIDS bland barn i fattiga länder. 2006 gick Bill Gates ut i media med att han lämnar sitt jobb för att kunna driva stiftelsen på heltid.

Bill Gates donerar dessutom under de kommande tio åren tio miljarder dollar till forskning och distribution av vacciner i fattiga länder.

Finansmiljardären George Soros finansierar flera verksamheter med välfärdsinriktning i olika länder. Han investerar också över en miljard dollar i miljöteknik. Dessutom grundade han stiftelsen Climate Policy Initiative med en donation på 100 miljoner dollar fördelad över tio år. Stiftelsen ska påverka politiker i USA, Kina, Indien, Brasilien och Europa. Investeringarna ska gå till teknik som kan användas för att möta klimatförändringar. George Soros tror att utvecklandet av alternativa energikällor i sig kan ge den globala ekonomin en boom samtidigt som de motverkar klimathotet. George Soros har tidigare bland annat stött teknik för koldioxidlagring och teknik för att producera etanol ur biomassa genom att investera i amerikanska företag.

Soros och Gates är bland de socialkapitalister och samhällsentreprenörer som kombinerar strävan efter att tjäna pengar, skapa nya produkter och tjänster med engagemanget för en bättre värld.

Permalänk | Anmäl #2 Hedi Bel Habib, 2010-04-25, 10:49

För svensk del bör statlig representation i AP-fonderna rimligen räknas som statlig inblandning i finanssektorn.

Uppenbarligen finns dock ingen politisk vilja på något håll att tillstå att klimatfrågornas ökade betydelse måste medföra lägre sysselsättning i redan befintliga verksamheter. Det ska tydligen bara finnas hög tillväxt och nyanställningsbehov i samband med att nya verksamheter uppstår men ingen nedgång i redan befintliga branscher.

Permalänk | Anmäl #3 Tobias Wallin, 2010-04-25, 15:45

Pladdlare har typiskt mycket av tyckande och få konkreta förslag. De som tror att de kan rädda världen är tomma i huvudet, för den räddar sig själv och det har den alltid gjort. Hur ska Habib förändra något för samhällsentreprenörerna så att de når framgång och kan bli fler? Han efterlyser en sådan näringspolitik, men har inte ett enda förslag. Världen väntar på svar.

Annars tycker jag att det blir allt tydligare att folk vet vad pengar är och blir mer affärsmässiga. Samhällsentreprenörerna med hög svanföring verkar ofta vara riktiga pladdrare. De har ofta vad som krävs för att få pengar ur det korrupta politiska systemet.

Permalänk | Anmäl #4 Urban Persson, 2010-04-25, 17:46

Hmm Hedi
Jag är inte särskilt imponerad av människor som först roffar åt sig fruktansvärt mycket pengar och sedan delar ut lite av dom för att döva samvetet.
Något mindre demokratiskt får man faktiskt leta efter än enskilda personer som förfogar över mer pengar än många länders nationalbudget och som helt själva bestämmer biståndsinsatser. Om dom har lust.
Om du har det som hopp om en ny ekonomisk ordning tycker jag du ska fundera över begreppet jämställdhet en gång till.
Jag trodde du menade företagande som intresserade sig för företagets verksamhet istället för dess vinst. Det gäller 99 procent av alla företag. Alla utom den procent som är börsnoterade och som får all uppmärksamhet. Där ligger istället fokus på kortsiktig värdepapperstillväxt som vi vet.
Jag tror att du är på helt fel spår.
Kapitalkoncentrationen hos mycket få väldigt rika är själva problemet, inte lösningen på världsekonomins väg mot undergången.
Genom hela historien har folket eller staterna genomfört radikal återföring av kapitalet när det blivit för outhärdligt felfördelat. Det kallas för reduktioner, inbördeskrig, pöbelvälde eller revolution.
Så blir det naturligtvis igen om vi inte gör nåt åt det i tid.

Permalänk | Anmäl #5 Olof Lindberg, 2010-04-25, 19:36

Hej Olof,

Jag menar inte att enskilda kapitalägare ska vara huvudaktörer i samhällsangelägna frågor. Det är en allians mellan staten och andra offentliga aktörer som är av betydelse. Staten har ansvar för infrastruktur och stora kapitalägare med intresse för miljö kan t ex vara och medfinansiera utbyggnaden av jänvägssystemet. Det finns många andra offentliga angelägenheter, där staten kan samverka med privata aktörer. I internationella sammanhang kallas detta för OPS- lösningar eller offentlig/privat samverkan. Sådant finns i Norge, Finland, England. Men i Sverige är denna typ av samverkan är inte väl utvecklad. Det kan nämnas att nära fyra procent av svensk BNP går till forskning. Svenska företag står för 80 procent av denna finansiering. I många andra länder är det i huvudsak staten som finansierar forskning. Vi kan säga att svenska företag har bidragit till att göra Sverige till en högt stående kunskapsnation trots att deras drivkraft har varit monetär vinst.

Permalänk | Anmäl #6 Hedi Bel Habib, 2010-04-25, 20:04

Vilket nonsens. Den som inte förstår att en kapitalist gör som mest nytta när han jobbar med egen vinning förstår inte hur ekonomi fungerar. Statlig inblanding leder till korruption, nepotism och förfall. Kom inte och påstå att den "amerikanska laissez-faire kapitalismen" har misslyckats innan du vet hur många sidor finansreglering det finns i USA. Sedan att amerikanska myndigheter är bland det mest inkompetenta på jorden med att kontrollera så att folk följer reglerna är en annan sak (Madoff, nån?)

Hippie-flum-rörelsen har vaknat till liv igen, men denna gång skall vi inte "bli ett med jorden", nu skall vi istället "bli ett med ekonomin". Kom tillbaka när ni testat era lösningar i 10 år och ekonomin är tillbaka på 1930-talet, så kan jag förklara vad problemet är.

Trams....

Permalänk | Anmäl #8 Hans Palmstierna, 2010-04-26, 13:54

Hedi
Jag jobbar med OPS- lösningar åt flera av mina uppdragsgivare som agerar byggherre åt kommuner.
OPS har två syften. Dels att komma runt lagen om offentlig upphandling, vilket är en bra sak eftersom den lagen är det dummaste någon kommit på hittills när det gäller offentlig ekonomi. Dels att bemästra problemet att det offentliga Sverige inte längre besitter kompetens nog att bygga upp eller driva verksamhet.

Vi är inte rädda om offentliga medel längre och inte stolta över offentliga investeringar. Det är problemet.
Du får aldrig tro att privata intressenter någonsin kommer att hämta sin drivkraft från att vara försiktig med skattemedel.
Vill du ha goda offentliga verksamheter för så lite pengar som möjligt? Behåll då initiativ, drift och ägande i offentlig regi. Och skrota omedelbart lagen om offentlig upphandling.
Allt annat blir dyrare.

Permalänk | Anmäl #9 Olof Lindberg, 2010-04-26, 18:20

Kan inte någon komma med en plan för hur vi ska få ett system där det blir svårare och svårare att tjäna pengar ju mer pengar man har.

Permalänk | Anmäl #10 Joel Muskos, 2010-04-27, 09:17

Joel
Jag fattade inte först hur genialt ditt förslag, eller kanske ditt skämt, är.
Systemet skulle också se till så att det var lättare att tjäna pengar ju mindre man har.
För det som behöver pengar vore det en dröm, för den som har pengar spelar det ingen roll.

Permalänk | Anmäl #11 Olof Lindberg, 2010-04-30, 09:23


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.