Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2010-04-23 10:04, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Stor eller liten, ska det spela så stor roll? Att agera som en liten kan däremot bära frukt. Nationella incitament och fördelningsnycklar borde vara mer flexibla så att lärosätena kan koncentrera sig på att hitta sitt eget sätt och sin egen nisch för att göra skillnad i samhället. Vägen till "bäst" borde alltså kunna se olika ut för varje lärosäte, menar Eva Rosén, Verksamhetsledare MIUN Innovation, Mittuniversitetet
Jag har jobbat 15 år med samverkan mellan universitet och näringsliv. Har startat upp och är verksamhetsledare för MIUN Innovation, som stimulerar och stödjer forskare och studenter att starta företag och kommersialisera sin forskning.
Nya affärsmodeller och många framgångsrika företag bygger på devisen "small is the new big". Det tycker jag är passande även för svenska lärosäten! Det handlar inte om att vara stor eller liten, utan att ha ett mindset som medger en flexibilitet och snabbhet för att kunna reagera på och interagera med omgivningen. Att vara öppen, tillgänglig för kommunikation och konversation.
För universitet och högskolor skulle det bland annat innebära att tänka och agera som en liten för att till exempel snabbt kunna anpassa utbildningarna efter arbetsmarknadens behov och kundernas/studenternas intressen. Det har vi på Mittuniversitetet varit bra på, vilket omedelbart gett resultat i söktrycket. Det är förmodligen lite lättare att agera som en liten om man är liten...
Lärosätena behöver liksom vilken marknad som helst, nischa sig, för att ha möjlighet att bli riktigt bra. Den "nya" ekonomin byggs av en massa nischer och det borde därför vara naturligt att premiera diversifiering även i det svenska högskolelandskapet, vilket ger plats för alla lärosäten som lyckas positionera sig och göra sitt jobb bra.
Hur visar man då att man gör ett bra jobb? Hur blir man bäst på forskning? Vad mäter man då?
Antalet publiceringar, citeringar, forskningsmedel, professorer, nobelpris eller varför inte innovationer och företagssamarbeten?
Jag skulle vilja att det lärosäte som på något vis utnämns eller utnämner sig till "bäst" är det lärosäte som gör störst impact i samhället. Det kan man göra på olika sätt. Alla lärosäten och forskningsområden borde alltså inte mätas efter exakt samma rigida måttstock. För mig som är verksamhetsledare för MIUN Innovation (innovationsstöd) ligger det nära till hands att se innovationer som ett betydelsefullt resultat för samhället. Det vill säga när kunskapen paketeras på ett sådant sätt att den kan säljas och nå framgång på en kommersiell marknad, eller att våra företag har möjlighet att ta del av och påverka den kunskapsutveckling som sker, Detta är avgörande för tillväxten och utvecklingen av kunskapsnationen Sverige. Men det är förstås även avgörande att vi har en excellent forskning som för mänskligheten framåt och på andra sätt gör en stor skillnad för samhället. Inget är i mina ögon "bättre" sätt att göra skillnad än det andra och därmed verkligen inte sagt att samverkansdriven forskning inte kan vara excellent.
Så låt oss skapa indikatorer och incitament som mäter "impact ", både inom varje lärosäte och på nationell nivå. Vägen till "bäst" borde med andra ord kunna se olika ut för varje lärosäte.
Efter 90-talets expansion har Sverige idag många små och medelstora högskolor. Vilken betydelse har de för ekonomin?

Färre högskolor är inget recept för god utbildning

Regional högskola är vår väg till ökad export och en stark innovationsmiljö

Förlegad kunskapssyn hindrar innovation

Den vetenskapliga bakgrunden till Nordhs artikel

Regeringen dålig på att främja samarbeten mellan forskning och företagen

Mångfald eller enfald i högskolelandskapet

Regionala högskolor allt viktigare för näringslivets utveckling

De små högskolorna gör utbildningen mer rättvis

Så blir idéer på universitetet till företag i Värmland

De stora är bäst men de små kan avgöra hela regioners framtid

Man kan inte bedöma alla högskolor efter samma mall

Därför ska de bästa högskolorna ha mer resurser

Inte sant att små högskolor stjäl resurser

Regeringens högskolepolitik hot mot tillväxten
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.