Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

De mindre högskolornas betydelse

Madelene Sandström om De mindre högskolornas betydelse

Regeringen dålig på att främja samarbeten mellan forskning och företagen

"KK-stiftelsen satsar i medeltal 300 miljoner kronor per år på forskning vid de nya lärosätena, så att de tillsammans med näringsliv och institut kan utveckla internationellt konkurrenskraftiga och profilerade kunskaps- och kompetensmiljöer, vilket vi menar är nödvändigt. Det ger tillväxt och fler jobb, men kanske inga Nobelpris." Det skriver KK-stiftelsens vd MADELENE SANDSTRÖM.


Om författaren

Madelene Sandström, vd KK-stiftelsen

De mindre högskolorna har en avgörande betydelse för Sveriges utveckling. Men det har tyvärr försvunnit i forskningsdebatten, som har ett alltför snävt perspektiv.

Forskning är avgörande för samhällsutvecklingen, för att stärka Sveriges konkurrenskraft och för att skapa jobb. Inte många valfrågor kan rimligtvis vara viktigare. Men istället debatterar forskningspolitiker från samtliga riksdagspartier, inklusive Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz, så sent som i torsdags den 15 april på konferensen Stockholm Meeting, hur vi får fler Nobelpris till Sverige, kvalitet och akademins självständighet. Det är som att forskningen ska leva något sorts eget liv, fritt från omvärlden, fritt från krav annat än att resultaten ska publiceras och citeras i andra forskningssammanhang, om jag ska hårdra debatten.

Vi måste flytta fokus från att fixera vid Nobelprisen till vad forskningen ska åstadkomma, hur den bäst gör det och vilka insatser som behövs för att vi ska komma dit.

Forskningen vid landets så kallade små högskolor är oftast och bör vara en spegelbild av näringslivets behov i närtid men framför allt för framtiden. På högskolorna samarbetar företag och forskare utan att göra avkall på kvaliteten. Det handlar inte om uppdragsforskning - det handlar istället om att experter från företag och forskare från akademin tillsammans utformar en vetenskaplig problemställning. Den utgår dels från ett relevant problem, som om det löses gagnar företagens verksamhet, dels från ett akademiskt perspektiv, där en lösning bidrar till den vetenskapliga kunskapsutvecklingen. Respektive aktör går in i forskningsprojekten med olika agendor, och där de båda perspektiven skapar mervärden och resultat som inte hade utvecklats om aktörerna arbetat var för sig.

KK-stiftelsen kallar detta för samproduktion, andra kallar det samverkan. Vi ställer krav på detta i samtliga forskningsprojekt som vi finansierar. Vi går bara in med forskningspengar till de nya lärosätena under förutsättning att näringslivet bidrar med lika mycket. Men inte med pengar, utan med sin egen tid, resurser och framför allt kompetent personal, för att därmed skapa en reell samverkan. Det är ett betydligt bättre mått på graden av näringslivssamverkan och borde värderas högt i det statliga systemet. Så är inte fallet idag. Denna typ av insats ger inga poäng i den statliga skönhetstävlingen.

Detta sätt att forska, vet vi på KK-stiftelsen, stärker företagens konkurrenskraft och akademins kunskapsutveckling. Det ger tillväxt och fler jobb, men kanske inga Nobelpris.

Forskningens och högskolornas bredare syfte glöms lätt bort i debatten. Samarbetet mellan små/medelstora företag och högskolorna runt om i landet är en av Sveriges främsta tillväxtreserver. Där finns en viktig och omfattande forskning som har avgörande betydelse inte bara för det regionala näringslivet utan för Sverige i ett vidare perspektiv.

KK-stiftelsen satsar i medeltal 300 miljoner kronor per år på forskning vid de nya lärosätena, så att de tillsammans med näringsliv och institut kan utveckla internationellt konkurrenskraftiga och profilerade kunskaps- och kompetensmiljöer, vilket vi menar är nödvändigt.

Högskolornas betydelse måste uppmärksammas av forsknings- och näringspolitikerna. Bedömningar av relevant näringslivssamverkan och kriterier för hur detta genomförs måste belönas från statens sida. KK-stiftelsen kan och bör inte vara den enda aktören som ger dem detta stöd. Samtidigt måste högskolorna själva kliva fram i forskningsdebatten och mycket tydligare visa på vad de faktiskt åstadkommer tillsammans med näringslivet. För de gör skillnad med sin nära koppling till varandra. Även näringslivet måste tala om att den omfattande inkind-insats de gör i forskning ger ett bättre resultat och unika förutsättningar för deras utveckling.

Detta måste också politikerna inse, och sluta behandla forskningspolitik och näringspolitik som två väsensskilda världar. Näringsminister Maud Olofsson och Forskningsminister Tobias Krantz, liksom deras rödgröna motsvarigheter, måste förena forskningens och företagens målsättningar. Belöningssystemet till högskolan måste genereras ur vad som ska skapas, inte enbart ur uppfattningen om en stiliserad forskningsmiljö.

Frågan är vilken allians som utnyttjar möjligheten och gör detta till sin valfråga?

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/21272

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bilden Madelene målar är mycket träffande. Forskningssatsningarna är idag centralstyrda utifrån ”nationens bästa” och forskningen bedrivs främst i de gamla universitetsstrukturerna. När forskningsmedel beslutas sker detta främst utifrån den sk ”vetenskapliga nivån”, inte utifrån tillämpbarheten och tillväxtmöjligheterna för näringsliv och samhälle.

Det är även korrekt att samordningen mellan politikerområdena och deras satsningar kan förbättras för att få ut mer ut ur alla aspekter, även om det största problemet inte kanske är den departementala retoriken utan snarare den nivå satsningarna inriktas mot (största delen av svenska forskningsbudgeten går till grundforskning, mindre till grundläggande tillämpad forskning och knappt ingenting till de högre teknikmognadsnivåerna). Teknologi behöver demonstreras för att ge produkter och tillväxt!

Kan detta kanske bli en fråga för KK-stiftelsen? ;-)

Sverige behöver också ett bättre samspel mellan näringsliv och forskning, med starka forsknings/kompetenscentra, som utför innovativ tvärvetenskaplig forskning och snabb implementering i produkter och processer. De regionala högskolorna har här kanske tom större möjligheter än de större, i alla fall en möjlighet att positionera sig.

Permalänk | Anmäl #1 Robert Limmergård, 2010-04-21, 07:23

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.