Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-04-20 06:04, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Debatten om de nya lärosätena är behövlig. I allmän diskussion tenderar det ibland att bli en oerhörd förenkling till "bra eller dålig" som om världen vore möjlig att fånga i den typen av enkla kategoriseringar. Jag vill i stället, likt KK-stiftelsens tidigare VD, hävda att eventuella problem i det svenska högskolelandskapet inte är förknippade med att det finns för många lärosäten utan med det faktum att det finns för många likadana universitet och högskolor.
Jag är rektor för Mittuniversitetet och arbetar med andra ord med den strategiska utvecklingen av ett av de nya universiteten. I det arbetet är det oundvikligt att inte också konfronteras med frågor omkring vilken position och vilken ambition som ska läggas på verksamheten. Rimligen ska inte alla högskolor och universitet vara "små versioner av Uppsala" men till stor del så driver utvärderingssystemet oss i den riktningen vilket jag tror är olyckligt på sikt.
Med endimensionella utvärderingsmått skapas en föreställning om att kvalitet är en och endast en sak som kan och ska mätas på ett sätt och sammanfattas i förenklade nyckeltal och rankinglistor. Jag menar att detta leder till en risk att alltfler universitet och högskolor likriktar sin verksam i allt högre utsträckning i syfte att skapa mindre versioner av de gamla universiteten runt om i landet. Det är olyckligt.
I stället skulle det vara befriande och produktivt om mångfalden i stället kan bejakas. Att det skulle vara möjligt att erkänna olika framgångsmått och i stället koppla utvärderingen av enskilda lärosäten till de strategiska ambitionerna som man har. Mångfalden som princip leder till flera åtråvärda resultat:
- Det blir enklare att avspegla omvärldens olikhet i form av olika industriella förutsättningar, olika regionala behov och olika problembilder i offentlig sektor om universitet och högskolor kan relatera sig på olika sätt till omvärlden beroende på hur förutsättningarna ser ut.
- Det blir enklare att ta tillvara förändring och utveckling om lärosätena kan ha skilda agendor, till exempel så är trenden mot en ökad distansutbildning något som först fått fäste vid mindre lärosäten som på sätt varit snabbare att ta till sig dessa nyheter. Äldre etablerade lärosäten är inte alls utsatta för samma förändringstryck.
- Det blir enklare att ta tillvara olika förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft inom ekonomin om dessa kan fångas upp av olikartade lärosäten i stället för att strömlinjeforma den typen av relationer kring vissa sektorsbundna strategiska områden.
Listan kan göras längre. Poängen är, helt enkelt, att högskolorna och de nya universiteten bidrar till mångfalden i systemet och vi bör sträva efter ett styr- och utvärderingssystem som förmår bejaka och utveckla denna mångfald för att på så sätt få ut mesta möjliga nytta från hela högskolesektorn. Detta mångfaldsarbete borde, menar jag, vara en central punkt för det fortsatta arbetet med en utveckling av högre utbildning och forskning.
Efter 90-talets expansion har Sverige idag många små och medelstora högskolor. Vilken betydelse har de för ekonomin?

Färre högskolor är inget recept för god utbildning

Regional högskola är vår väg till ökad export och en stark innovationsmiljö

Förlegad kunskapssyn hindrar innovation

Den vetenskapliga bakgrunden till Nordhs artikel


Regeringen dålig på att främja samarbeten mellan forskning och företagen

Regionala högskolor allt viktigare för näringslivets utveckling

De små högskolorna gör utbildningen mer rättvis

Så blir idéer på universitetet till företag i Värmland

De stora är bäst men de små kan avgöra hela regioners framtid

Man kan inte bedöma alla högskolor efter samma mall

Därför ska de bästa högskolorna ha mer resurser

Inte sant att små högskolor stjäl resurser

Regeringens högskolepolitik hot mot tillväxten
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Det låter mycket vettigt, och sedan skulle man önska ett utvecklat empiriskt underlag.