Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

De mindre högskolornas betydelse

Henrik Runnemalm om De mindre högskolornas betydelse

Regionala högskolor allt viktigare för näringslivets utveckling

Studenter och forskare flyttar sällan från sina studieorter. Därför är det viktigt med kvalificerade universitet och högskolor på många ställen i landet, skriver Henrik Runnemalm, forskningschef på Volvo Aero.


Om författaren

Henrik Runnemalm är forskningschef på Volvo Aero.

De nya universiteten och högskolorna har en mycket stor betydelse för det regionala samhället och näringslivet, i likhet med den betydelse som de stora universiteten har för de stora städernas utveckling. Idag är t ex KTH Sveriges största regionala tekniska högskola. Rörligheten av studenter och forskarutbildade från sin studieort är idag mycket liten i Sverige. För att skapa ett kompetenssamhälle och näringsliv med globalt teknologiövertag i orter utanför de stora städerna, måste de nya universiteten och högskolorna bidra med högkvalitativ utbildning och forskning inom profilområden.

För att vidareutveckla eller skapa nya produkter och processer krävs ett samspel mellan många olika teknologier. Teknologiutveckling genomförs och implementeras av människor med ny förmåga och kompetens. Överföring av teknologi/kompetens sker via människor, samt utvecklas och införlivas i produkter/processer via deras förmåga. Därför är kompetensutvecklingen en viktig parameter för ett företags förmåga att skapa och utveckla innovationer för ökad konkurrenskraft.

Det gäller därför att skapa tillgängliga kompetenta människor. Eftersom kompetensen sitter både i huvuden och i relationen mellan människor, så gäller att genomföra kompetensutveckling i sitt sammanhang. Eftersom rörligheten hos nyexaminerades studenter/doktorer är låg i Sverige, så kommer betydelsen av de nya universiten/högskolorna att öka. Starka regionala högskolor är därför avgörande för samhällsutveckling och för näringslivet för orter, som ligger inom deras pendlingsavstånd.

De starkaste innovationsmiljöerna i världen är platser där både universitet, institut och flera företag tillsammans skapat en regional mötesplats inom gemensamma teknologiområden. Dessa regionala miljöer skapar en större arbetsmarknad med ökad rörlighet mellan de olika intressenterna för ökad innovationsförmåga, konkurrenskraft och tillväxt.

Globalisering innebär regionalisering, vilket betyder att regioner i Sverige konkurrerar med regioner i andra länder. Detta innebär att det regionala perspektivet kommer att bli mer och mer betydelsefullt för framtida konkurrenskraft för företagen och dess möjlighet att få tillgång till kompetenta medarbetare. Samverkan bör ske inom forskningsområden som är gemensamma för institut och universitet/högskola, samt att dessa forskningsområden stödjer näringslivets specialisering. Resurser i form av utrustning, instrument, maskiner bör samutnyttjas, och om möjligt även lokaler.

I den mer utbyggda modellen kan även personal samutnyttjas. I den mest avancerade modellen kan även dessa resurser delas med intressentföretagen. Ett mycket bra exempel på detta är Produktionstekniskt Centrum på teknikparken Innovatum i Trollhättan, där ca 100 forskare från Högskolan Väst, Chalmers och LTU samverkar med flera företag.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/21219

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är större universitet som Lund som får högst forskningsanslag. Lunds rektor hävdade nyss här på Newsmill att de universitet som får högst forskningsanslag måste vara de med högst kvalitet. Då ställde jag frågan om inte det faktum att någon är stor och funnits länge påverkar vem som får forskningsanslaget. Jag frågar alltså om rektorn inte ägnar sig åt ett cirkulärt resonemang.

Så här är det ofta, bakom män med slips, kavaj och myndig stämma. Bakom pretentiösa tal och instämmande av publik. Ja där bakom finns bara tom luft och brist på substans. Om du som vill upptäcka detta vill ha någon indikator på när så är fallet. Leta efter "buzz-words". Om tex. någon gång på gång nämner ordet kvalitet, hög kvalitet, kvalitativ fråga då dig själv vad kvalitet egentligen betyder. Nu har du börjat tänka och sådana personer är alltid mycket farliga.

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2010-04-19, 11:44

Att rörligheten hos nyexaminerades studenter/doktorer är låg i Sverige beror främst på höga skatter och små löneskillnader. Det lönar sig helt enkelt inte att flytta med det besvär som det innebär. En flytt utomlands underlättas ofta genom en högre lönenivå, längre skatter och speciella förmåner för diverse kostnader, som kan överbetalas skattefritt. Resultatet har blivit att det är svårt att rekrytera kompetent personal och att det utbildas mycket i onödan. Folk utbildar sig typiskt för något med mycket fantasi och så finns det inget sådant jobb på orden och då blir det att göra något helt annat, vilket är dyrt samhällsekonomiskt. .

Högre utbildning för ett speciellt lokalt behov, som författaren framhåller som något bra, löser inte problemet i stort. Det kan till och med ge mer problem med rörligheten från löne- och skattekilar och en vilja att flytta än mindre. Men ibland kan det nog vara bättre än inget alls. Mycket lokalt samarbete ökar möjligen risken för en teknologisk inavel. I andra länder som exempelvis USA flyttar folk mycket mer för en högre lön. Allt visar vilken skada som uppstår av starka fackföreningar, höga skatter och mycket av verksamhetens tyngd i stora noterade företag.

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2010-04-19, 13:21

"Det gäller därför att skapa tillgängliga kompetenta människor. Eftersom kompetensen sitter både i huvuden och i relationen mellan människor, så gäller att genomföra kompetensutveckling i sitt sammanhang."

Det här är två viktiga poänger i artikelns försvar för mindre högskolor. Det må vara viktigt med spets- och grundforskning som för det mesta utförs på de stora tunga universitetsinstitutionerna, men för det regionala näringslivet är det viktigt med effektiva och produktionsorienterade utbildningar lokalt.
Sveriges satsning på mindre högskolor har höjt den kompetensmässiga lägstanivån på många orter, vilket också skapat ett starkt lokalt näringsliv med egen kraft att utveckla kvalitetsprodukter.
--
@UP: Det finns inget egenintresse i att få folk att byta bostadsort - varför skall man göra det om man kan lösa sin sysselsättning lokalt? Det är inte samhällsekonomiskt lönsamt att tvinga folk att flytta för sakens egen skull. Det skapar inte minst stora planeringsproblem både på individnivå såväl som offentlig nivå.

En lika viktig fråga är givetvis om vi vill ha det som i USA? Vill vi ha familjer som är splittrade eller som tvingas flytta varje eller vartannat år? Det om något är samhällsekonomiskt ineffektivt för att inte tala om den mänskliga kostnaden.

Det har heller inget med små löneskillnader att göra eller höga skatter. Den kopplingen är helt ologisk. Man flyttar för att man behöver det, eller för att man får ett bättre jobb. Krångligare än så är det inte.

Till utlandet flyttar man av två skäl. Äventyret och utmaningen samt chansen till bättre betalt. Som utlandssvensk på andra sidan jordklotet sedan några år, menar jag nog att pengarna är en ganska svag drivkraft.
Det är nämligen så att man faktiskt betalar ett högt pris för att flytta utomlands - bara pengar räcker inte för att kompensera bortfallet av andra fördelar (nätverk, sociala förmåner) som det innebär att bo i Sverige. Det är därför som det inte massemigrerar utbildat folk från Sverige - livet är faktiskt rätt bra där hemma.
Och om nu pengarna händelsevis är så stora att de faktiskt kompenserar för övrigt bortfall så verkar man normalt i den globala supereliten som är lika hemma i New York, Tokyo som Stockholm. Men det är en grupp av "outliers" som är irrelevant för den generella samhällsutvecklingen runt en regional knutpunkt i Mellansverige, även om de givetvis influerar den.

Mycket fantasi? Jag tror alla jobb och utbildningar idag kräver en ganska stort mått av både fantasi och affärsmässighet. Det är i korsdraget mellan olika kompetenser som nya affärsidéer uppstår, men också dynamiska små högskolor får liv.
Hursomhelst, det är ju inte på de regionala högskolorna man främst läser historisk filosofi så jag förstår inte varför detta skall vara ett problem just där?.

Permalänk | Anmäl #3 Jens Rosbäck, 2010-04-19, 17:28

Rosbäck, det femte stycket säger emot det sjätte. De klart att en anledning att folk flyttar är en bättre betalning och detta både inrikes och utrikes. Skatterna påverkar naturligtvis också. Säg att det inte finns löneskillnader och skatterna vore 100 procent. Då försvinner möjligheten att få en bättre betalning och samtidigt ett viktigt skäl till att flytta. I Sverige vill folk ha ett intressant jobb mer än en karriär. Pengarna har mindre betydelse jämfört med i exempelvis USA. Att på detta sätt politiskt dämpa rörligheten ger en mängd nackdelar. Flyttkostnader av personliga skäl, som att få en högre lön, är inte avdragsgilla, vilket i sig minskar viljan att flytta. Sedan är det ju bra att landets högre utbildning är geografiskt spridd och anknyter till lokalt näringsliv. Spridningen borde nog vara större än den är.

I framtiden kan det gå illa för Sverige med en självförstärkning och det är närmast sannolikt. Kompententa och yngre lämnar landet i samverkan med en större rörlighet, skattekonkurrens, långa köer i vården, dåliga skolor, många äldre, populistiska politiker, råvaruuttömning, livsmedelsimport, ett kallare klimat, kriminalitet, nedlagda och flyttande företag, utländskt ägande med mera. Mellansverige kan snabbt bli som större delen av Norrland norr om sundsvallsområdet är idag. Det är lätt extrapolera. Med tiden kan det bli som när alla springer till banken för att ta ut sina pengar och de sista inte får något. Till slut stabiliseras utvecklingen runt vissa näringar som inte kan flytta typ som i Norrland och och allt blir ett Skansen i megaformat. Bulgarien är i en liknande situation idag. Politikerna kommer att fortsätta babbla och klamra sig fast allt mer vid EU och USA. Det stora flertalet blir blåsta.

Permalänk | Anmäl #4 Urban Persson, 2010-04-19, 22:03

g the omega watches outlet jingly silver link bracelet Rolex GMT Master or a replica of cheap watches one. Chanel, Gucci, Hermes, replica watches Louis Vuitton, Valentino, Prada Corum Buckingham - the mere mention omega watches of these names is replica Hublot enough to make some omega watches online women hyperventilate, especially those Omega Constellation who are obsessed with Red Chronograph Automatic Mens 7479-4038 fashion. However, it is only a fortunate few who can actually afford to

Permalänk | Anmäl #5 omega watches, 2010-07-22, 05:48

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #6 k247br, 2010-07-31, 04:25

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.