Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2010-04-19 21:04, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Min arbetsseger i fysik gav mig självförtroende och möjligheten att fritt välja min framtid. Jag tog studenten med känslan av att man alltid klarar mer än man tror och att jag hade världen framför mina fötter, skriver Anna Maria Schröder, journalist.
Anna Maria Schröder är journalist och har bland annat arbetat på Sveriges Television, TV4, TV8, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.
Det är tidigt 90-tal. "Smells like teen spirit" gör grungen stor, Sovjet faller sönder och stormaktskrig utspelas i Kuwait.
Jag är 15 år och i den medelklassömniga Stockholmsförorten ställs jag inför den oundvikliga frågan: Vad ska jag bli när jag blir stor? Jag har ingen aning. Jag kanske till och med vill bli läkare - fast jag hatar sjukhus över allt annat - men vem vet?
Naturvetenskaplig linje på gymnasiet skulle ge mig bred behörighet, stora valmöjligheter. Men alla säger att "natur" är svårt. Där går de smartaste. Ok, det avgör saken. Jag måste prova. Hur svårt kan det vara?
Till syokonsulenten säger jag:
- Jag tänkte välja "natur".
- Mm, säger hon. "Det blir nog bra, de bryr sig inte så mycket om kläder och stil och sånt på det där gymnasiet". Att jag är tidsenlig i min grunge-stil med dubbla t-shirtar, långa kjolar och otvättat hår fattar ju inte medelålders-syon.
"Natur" är svårt. Fram till dess har skolan varit lätt. Jag är van att se mig själv som smart, ibland till och med bäst. Att de naturvetenskapliga ämnena är mina sämsta har inte märkts så mycket i högstadiet, det har fortfarande mest handlat om utantill-kunskaper.
Men nu sitter jag här i en sliten fysiksal på gymnasiet med en papperslapp i handen som är svår att bortförklara: 4 av 25 rätt står det med rödpenna på det rättade fysikprovet. Jag är inte bäst, inte ens duktig. Jag är riktigt dålig. Underkänd. Jag har inte fattat nånting.
Den terminen får jag en tvåa i fysik. Det betyder icke godkänt. Om jag får ett "icke godkänt" på mitt slutbetyg så kommer jag inte in på universitetet. Jag får aldrig bli en av de där universitetsstudenterna som brukar stiga på tunnelbanan vid Frescati med tunga, sofistikerade böcker i väskan. De där studenterna som verkar redo att erövra världen.
Nu närmar sig "Centralprovet" i fysik. Det här viktiga, centralt konstruerade provet kommer att avgöra mitt fysikbetyg. Några studenter på KTH ger en kvällskurs som förberedelse inför provet. Jag åker till kursen några kvällar och tycker att det inte är så oöverstigligt svårt i alla fall. Det är nästan lite roligt. Men när provet ska skrivas är jag nervös, riktigt jag-vill-svimma-och-kräkas-nervös. Jag är ute på tunn is, jag kan inte det här.
Det är ganska länge sen nu, och jag minns inte när eller hur jag fick beskedet. Men jag minns absolut vad jag fick för betyg på centralprovet i fysik: 4 av 5. Jag hade fattat, så svårt var det inte.
Jag tar studenten med medelbetyg i matte, kemi, biologi, gympa och - fysik. I allt annat har jag toppresultat. Fast det räcker inte så långt när man slår ihop det och räknar ut medelbetyget. Som tur är finns det Högskoleprov att skriva. Det som kallas den "logiska" delen av provet går ganska lätt, jag har ju övat på logiska och matematiska problem på naturlinjen i gymnasiet i tre år.
Jaha, och vad blir man när man har 1,9 på Högskoleprovet att skryta med? Fortfarande ingen aning. En klasskompis vill bli journalist och tänker skriva inträdesproven till journalistlinjen. Jag hakar på. Exakt vad det innebär att bli journalist vet jag ärligt talat inte, men det låter ju lite spännande. Väldigt många söker sig till det här yrket, så konkurrensen om att ens få skriva inträdesproven är hård. Resultatet på Högskoleprovet blir min inträdesbiljett.
Jag gör lite ord- och språktest och skriver något lagom sentimentalt kring det givna temat "melankoli", och så blir jag antagen till journalistlinjen på universitetet. Klasskompisen kommer inte in, hon blir läkare istället.
Att välja "Natur" på gymnasiet bjöd mig motstånd, jag provade och klarade det. Min arbetsseger i fysik gav mig självförtroende och möjligheten att fritt välja min framtid. Jag tog studenten med känslan av att man alltid klarar mer än man tror och att jag hade världen framför mina fötter.
Nu har jag arbetat som journalist i nästan femton år på bland annat Sveriges Television, TV4, TV8, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Jag har arbetat med allt från debattprogram och valbevakning i tv till nöjessidorna på kvällstidning. Och jag är fortfarande ganska duktig på huvudräkning.
Vilka fördelar har man av naturvetenskapliga studier i gymnasiet?

Jag ville bli zoolog som Jan Lindblad

N-linjen ger mig fortfarande en känsla av frihet

TeknikDelegation Utan Insikt och Utsikt



Fuglesang: Alla bör överväga att gå natur


Samhället värdesätter inte naturkunskap


Som artist har jag solklar nytta av att ha gått natur

Terroristexpert: Unga ska inte bestämma sig för tidigt


Den breda linjen - symptom på Janteinfarkt

Fysik, kemi och biologi gör mig bättre på jobbet

Natur ett självklart val om man vill jobba med media och underhållning

Naturvetenskap och teknik nödvändiga för vår överlevnad

General: Utan natur kunde jag inte bli artillerist

Det är samhällsvetenskapen som kommer att rädda världen

Resan till korallrevet började när jag var 15


Tack o lov att jag stod emot tjejgänget

Möjligheten att ändra sin yrkesbana måste alltid finnas

Naturvetenskapen gör att jag förstår mer av livet
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Själv har jag lite annorlunda erfarenheter. Jag var tidigt intresserad utav mattematik och fysik främst redan sedan lågstadiet egentligen och inte minst på grund utav motivation hemifrån där även biologin kom in som naturlig del eftersom mina föräldrar var välutbildade i de ämnena. Så det föll sig naturligt att studera de ämnena och sedan fick jag en kemilärare som än mer väckte det intresset även om jag alltid laborerat med kemilådor, kanske inte minst inspirerad från gamla amerikanska filmer.
Datorerna kom in som en naturlig del med mattematiken, men även rent allmänt intresse utav teknik.
Men jag har aldrig ångrat att jag studerade naturvetenskap och har nytta av det dagligen på något vis.
Jag har också lite annorlunda erfarenheter, även om principen bakom dem är samma som bakom Anna Marias text.
Jag dansade mig igenom natur som ingenting, gjorde i princip aldrig något hemma som jag verkligen inte behövde göra. Så var det på natur och så var det såklart även på högstadiet - fast i ännu högre grad. Hade det inte varit för högstadiemiljös "ogynsamma effekter" på nördar som mig hade jag väl kunnat få mvg i allt där, blev dock snarare g i allt förutom det jag lärde mig av rent nöje.
Slutsats: Inse att vissa är bättre än andra på vissa saker, det finns inget positivt värde i att alla ska vara lika bra. Politikerna bör införa elitklasser och liknande tills de däckar av utmattning.
Jag är övertygad om att högre utmaning tidigare hade varit positivt för mig.
Fantastiskt motiverande artikel och med perspektiv. Jag blev glad av att läsa om din vinst över dig själv.
Hur kan Sveriges journalister fortsätta att självgott leva med att ha medverkat till Sveriges förfall och snabba utveckling mot bananrepublik? Detta gäller naturligtvis inte AMS. Hade fler varit naturvetare som henne och bla kunnat sin statistik hade Sveriges framtid kanske sett annorlunda ut.
Magnus, det täcker väl hela spektrat där, men i princip har du ju rätt. Här i Sverige har vl en mer jämnfegdålig standard med klonade medelklassindivider.
Ursäkta om jag frågar, men vad är det artikelförfattaren vill ha sagt med den här texten? Vad är poängen? Jag kanske är för korkad för att förstå poängen (trots att jag också är naturvetare). Om någon skulle vilja klargöra detta skulle jag vara tacksam (kanske skribenten själv). När man skriver en artikel ska man väl ha något budskap (förutom att berätta hur smart man själv är), eller? Om slutsatsen är att alla ska gå natur (eller åtminstone alla smarta) så håller jag inte med om den. Jag tycker att man ska välja efter intresse, inte efter något slags behov av självbekräftelse.
Simon Åkerman: Du har både rätt och fel. Självklart ska vi arbeta för att fler läser naturvetenskap, det är dock ingen självklarhet. Vi borde ta efter asien där man aktivt försöker locka de begåvade till naturvetenskaperna, inte minst för att man vet att det på åsikt genererar välstånd till landet.
Vid 15 är man knappast klar och mogen, inte minst visar medieutbildningarnas popularitet detta. Det är knappast mediastudenterna som är Sverige framtid. Vi får hoppas att föräldrarna gör det rätta och upplyser sina barn om detta.
Magnus! Ja och Nej! Framtidens journalister bör enligt mig hålla sig borta från från allt som luktar populistisk mediautbdiling till längre upp i upp i livet (dvs, om man vill syssla med seriös journalistik). Man bör läsa och utbilda sig i natur och historia, och helst jobba lite där i mellan, och därefter gå en (mycket bra) mediautbildining och bli journalist (liknande gäller politiker). Kanske skulle vi då få journalister som lärt sig kritiskt tänkande, stavning, logiskt tänkande och samtidigt får ett bättre förhållande till sanning och moral samt kan sätta det som händer i ett historiskt/moraliskt/samhällsvetenskapligt kontext.
will discount Surya convey the same high-end wholesale Dior Handbags handbags knockoffs style and durability as Coach Oblate Bag on sale the originals -- while replica Thomas wylde Handbags handbags store remaining surprisingly affordable. Everyone replica Balenciaga Handbags handbags cheap cannot afford to have fake designer handbags for cheap these greatly expensive brands, replica Chloe Handbags wholesale so their replicas provide cheap designer bags the fashion conscious people replica Valentino Handbags handbags cheap with what they want. handbags on sale It is not now necessary to have money when you w
skechers sale
chloe bags
gucci online shop
mbt shoes women
ugg wholesale
UGG Knightsbridge
vibram five
skechers shape ups
ugg boots sale
ugg cardy