Livstids konstnärslön är slöseri med skattepengar

Du glömmer att nämna att konstnärerna bara får ut garantin om de inte kommer upp i den garanterade inkomsten. Det betyder att alla inte får den varje år. Garantin är till för att konstnärer ska kunna jobba med projekt som inte omedelbart genererar pengar. Men det är ju typiskt en moderat att vara snål mot det de inte förstår. Om vi bara hade kultur som bar sig ekonomiskt skulle vi verkligen hamna i likformighetens tyranni.

Jo, vi känner till det Muzaffer.
Muf vill mycket hellre ge skattepengar till dom som inte behöver det.
Att ta socialbidragstagare som argument för MUF-politik är närmast stötande. Ingen kan var mindre intresserad av lågpresterande människor än ni.
Du borde skämmas, men har väl inte den förmågan.
Fundera på orden girighet och cynism om du undrar vad som hände när rösterna är räknade i september.

Tala för dig själv. Jag avsätter gärna en del av min skatt för att vi ska få frihet, oberoende och mångfald på konstfronten (sen kan jag tycka att vem fan som helst inte borde få kalla sig konstnär utan att man har gått igenom någon form av konstnärlig utbildning). Mycket hellre detta än att konstsektorn endast består i storföretagens massproducerade Cezannekopior (inget ont om Cezanne dock!) sålda på varje stormarknad runt om i landet.

Här håller jag faktiskt med de rödgröna.

Som Kari Uusijärvi skriver så rör det sig om en garanti, för den som inte når över summan under året. Kostanden 0,017 miljarder om året är ingenting i en statsbudget. Jämför med hovet, så är det närmast noll. Inte ens en moderat borde oja sig över att gemene svensk får betala en femtioöring om året.

Trots att jag inte är någon republikan, så vågar jag påstå att konstnärerna totalt ger mycket mer av kulturellt värde än hovet, åtminstone för den andel svenskar som är kulturellt allmänbildade. Och kostnaden är, som sagt var, bara en fjuttig bråkdel av exempelviss monarkins.

Säkerligen är västermänniskor överrepresenterade bland dem som tar emot garantin. Något som brukar framföras som argument från dem som är kritsiska. Men att ta emot från det allmänna brukar inte heller de borgliga säga nej tack till, när det kommer till kritan, och inte heller deras företag. Och den som inte vill ta emot, behöver ju inte söka hjälpen.

Och de borgliga får väl spotta upp sig – för det går inte att komma ifrån att bättre konstnärer har sympatier till vänster, ”tänker med hjärtat” som de brukar säga. Och det är bara att erkänna faktum att det är väldigt tunnsått med konstnärer med borgliga värderingar. Annars skulle det väl inte vara så överbefolkat med 68:or i borgliga organ?

Och visst, Det är sannolikt en minoritet av dem som erhåller garantin, som kommer att prestera något av riktigt kvalitativt värde. Men det är för just denna minoritet som gör det hela till en bra investering. Ty få av dem som presterar högkvalitativ konst vill försörja sig genom att hora i TV och andra medier. Åtminstone finns det ett samband – ju ytligare och sämre konstnär, desto större linslus.

Och en stor del av de här kostnaderna, kanske ännu mer, skulle ändå gå åt till tillfälligt arbetslöshetsunderstöd, socialhjälp etc. Det är inte sällan som konstnärliga förmågor som hamnar på dekis, har svårt att konkurrera inom andra områden på grund av sin karaktär, så några skulle antagligen hamna missbruksvården om de inte hade den här garantin, och då kan den totala samhällskostnaden (bortsett från lidandet) bli ännu större.

Nu vet jag inte exakta detaljerna om reglerna. Men en exempelvis en författare måste enligt tidigare systemet vara publicerad. Så ett motkrav på att konstnären fortsätter att prestera borde ingå. Låt säga en redovisning vart 4-5 år. De bättre konstnärerna kommer ju inte att behöva den här garantin särskilt länge, eftersom de i allmänhet kommer att få egna inkomster som ligger högre.

Jag undrar vad som är fel på människor, att staten står för konsten är nått sovjet stater sysslar med och kommer aldrig ge mångfald i konstvärden.
Sann mångfald kommer från när ett fritt och rikt folk anser sig ha pengarna att investera i den konst dom gillar, så har det varit i alla tider.
vill ni ha PK konst? köp det då! HUR SVÅRT KAN DET VARA!?

John Henry
Du skriver "sann mångfald". Det måste betyda att du anser att det finns falsk mångfald. Jag försöker kombinera den åsikten med att du tycker marknadskrafterna står för den sanna mångfalden. Med tanke på att marknaden har en mycket stark likriktande effekt och alltså gör mångfalden mindre rent mängdmässigt blir min slutsats att du tycker rätt mångfald är bättre än stor mångfald.
Ser du likheten mellan dig själv och Sovjets självutnämnda smakdomare? Jag tycker den är uppenbar.

Olof Lindberg
När staten går in och betalar för nått så försvinner kravet för utveckling och nytänkande alla blir lata som kommunal arbetare, allt stagnerar.
Jag förespråkar frivillighet jag ser inte hur det på nått sätt har nått att göra med sovjet, googla gulag så kanske du lär dig nått.
Om du vill ha en tavla som är PK köp den då, det får du göra i mitt system, och jag kommer köpa den som jag vill ha, det kanske är nått som är PK eller så kanske jag köper en affisch av midvinterblotet, eller kanske ett avtryck av en runsten vem vet? valet är mitt. precis som valet är ditt i vad du vill ha och ingen kommer tvinga dig betala för skit som du tycker är kränkande. förstår du hur underbart mitt system är?
Falsk mångfald är det som bygger på tvång.

Man förväntar sig inte sakligheter från flumhögern. Men Muzaffer Ünsal tar priset för osakligheter.

Muzaffer Ünsal skriver: ”Vad skulle hända med Sverige om vi gav bort bidrag till varje människa som utför konstnärliga gärningar?”

Ingen har förespråkat detta och det är högst osannolikt att någon någonsin kommer att göra det.

Därefter flummar Muzaffer Ünsal ut totalt och börjar prata om fildelning.

Det enda intresse Muzaffer Ünsal har för kulturpolitiken är hur man avskaffar den. Så det är inte en fråga om verkligt intresse. Det är som att påstå att INTE samla på frimärken är en hobby.

#5 John Henry, staten står inte för konsten. Bidragen är till för att konstnären ska vara oberoende. Om konstnärerna ska tävla med Walt Disney på lika villkor så kommer Walt Disney att vinna. Kulturstödet är till för att vi ska ha böcker som inte bara handlar om vampyrer.

Populärkulturen kan inte tävla mot bredden inom konsten. Och populärkulturen kan definitivt inte tävla när det gäller risktagande.

Marknaden är extremt dålig på mångfald. Sätt på vilken kommersiell radiokanal som helst.

Nu tillhör Tranströmer de som inte behöver bidrag. Men Tranströmer har betytt mer för Sverige än vad samtliga moderata ministrar och riksdagsledamöter gjort tillsammans. Han har dragit in mer pengar, mer skatter, mer turister, mer goodwill, mer allt. Och det är inte genom försäljningen av diktsamlingar.