Så blir idéer på universitetet till företag i Värmland

Ensam är inte stark. Som affärsrådgivare på en av Sveriges inkubatorer, Inova i Karlstad, vet jag att ett en fungerande länk mellan universitetet, det offentliga och näringslivet får lönsamma konsekvenser.

För mig handlar samverkan om att dra nytta av varandras expertkompetenser och nå ett gemensamt mål: tillväxt. I vårt fall, som inkubator, bygger det på att vi får hjälp med att identifiera starka affärsidéer även om de kommer från befintliga verksamheter. Vi kan helt enkelt inte nöja oss med att nå privatpersoner med bra idéer, utan behöver armar som fångar upp idéer inom de egna verksamheterna och sedan kontaktar oss när det är dags att bygga företag av dem.

I Värmland har vi sett goda exempel på vad som kan ske när den här "förlängda armen" fungerar. Under 2008 byggdes en ny funktion upp i syfte att ta vara på de kunskapsintensiva idéer som växer på Karlstads universitet. Funktionen som inrättades heter Innovation Support, och satsningen ledde till en ökning av antalet forskningsbaserade affärsidéer på Inova med 50 %, jämfört med 2007.

Innovation Support är en del av Nyckelaktörsprogrammet och finansieras av Vinnova. Rent praktiskt fungerar det så att funktionen identifierar affärsidéer och sedan ger det stöd som krävs innan de kan kommersialiseras. Efter det arbetet lotsas de vidare till Inova, som gör dem redo att nå marknaden som nya produkter eller tjänster. Genom Utbildningsdepartmentets satsning på Innovationskontor förstärks nu denna förmåga ytterligare.
Det bygger på att var och en gör det de är bäst på. Universitetet identifierar och utvecklar kunskapen och vi som företagsinkubator bygger starka företag av den.

Som affärsrådgivare känner jag mig stolt över det samarbete som finns mellan oss som inkubator och Karlstads universitet. Vi känner varandras verksamheter väl och vet när det är dags för den andra parten att ta vid med sina expertkunskaper. Trots det får vi aldrig sätta oss ner och vara nöjda. Fler forskare måste till exempel få reda på att kommersialisering inte innebär att deras akademiska karriär måste läggas på hyllan.

Licensieringslösningar och möjligheter att låta någon annan part sköta affärsutvecklingen är vanliga och ofta lyckade alternativ som kan få fler forskningsidéer att nå marknaden. Än en gång handlar det om att var och en ska göra det den är bäst på, och be om hjälp när det krävs.

Jag önskar ofta att befintliga företag kunde agera mer som universitetet i frågorna kring att våga ta vara på idéer inom sin egen verksamhet.

En del av min egen tjänst bygger på att berätta för företag att vi som inkubator kan hjälpa till att ta vara på nya idéer som skapas hos deras anställda. Det här är svårt. Jag vet att företagen har insikt i att kreativiteten inte tar slut bara för att man blir anställd, så kanske ligger en del av orsaken hos oss som affärsrådgivare? Att vi måste bli bättre på att förmedla att en anställd med en affärsidé inte är ett hot, utan kan innebära fler ben att stå på för företaget och nya möjligheter att tjäna pengar - även utanför kärnverksamheten.

SKF:s initiativ att ta vara på den anställde Gustaf Larssons idé är ett praktexempel. Deras mod att stötta honom har lett till företaget VOLVO. Hur många "VOLVOs" har vi gått miste om genom att inte ta vara på idéer i befintliga företag?

Ensam är verkligen inte stark. Att vi samverkar och drar nytta av varandras kompetenser gör att både regionen och våra egna verksamheter blir mer framgångsrika. Kan vi koppla ihop entreprenörer med forskare, befintliga företag med idékläckare och samtidigt sudda ut gränserna mellan oss som aktörer har vi kommit långt.

Slutligen vill jag poängtera att det varken är nya funktioner eller gemensamma mål som skapar tillväxt. Tillväxt skapas av enskilda personer som orkar driva de här frågorna på ett gränsöverskridande sätt, oavsett om det handlar om privatpersoner, befintliga företag, universitet eller offentliga organisationer. Det är sådana eldsjälar som jag skulle vilja se fler av.

Helena Wiktelius (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/21079

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Landets högskolor och universitet ska syssla med vetenskap och forskning inte delta i näringslivets ytliga och slagordsmässiga modeord förklädda till forskning. För närvarande är det ordet entreprenör som alla förväntas le och klappa i händerna åt så fort det nämns. Att upprepa sådana här buzz-words utgör inte forskning.

Om någon lyckas med sitt företagande är han entreprenör om han eller hon inte lyckas så är den personen heller inte entreprenör. Man kan inte forska på om någon är bra eller inte. Bra är ett adjektiv.

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2010-04-15, 23:45

INOVA I KARLSTAD ÄR ETT PRAKTFIASKO!

Helena Wiktelius försöker förklara fördelarna med luftslottet ”Inova”. Inova är förmodligen den sämsta organisation som någonsin har skapats.

För många år sedan lyckades universitetet i Lund etablera en fungerande inkubator. Dåvarande Högskolan i Karlstad ville därför inte vara sämre. Man hyrde fina lokaler, delade ut fina tjänster åt högskolans mest inkompetenta medarbetare. De fick skrivbord, visitkort, kaffeautomater, reklamkampanjer m.m. Sen satt tokstollarna på sina stolar och inget hände.

Det är klart att inget händer förrän vi har ”bolagiserat”, sa den största tokstollen, som då var chef för Inova. Sagt och gjort, man ”bolagiserade” sig själva, men inga nya företag hade någon som helst nytta av tokstollarna på Inova.

Inova i Karlstad är ett sorgligt exempel på hur man kan slösa med skattemedel på ingenting. Sannolikt finns det inte en enda småföretagare i Sverige som kan stå upp och säga; ”Tack vare Inova lyckades vi etablera oss betydligt snabbare än vad annars skulle ha gjort!”

Skattebetalarnas kostnader för fiaskot ”Inova” är enorma!

Det enda som Inovas personal har lyckats med är att nå ut i media med sina budskap. Men tomt prat i massmedia skapar inga nya företag!

Det är tråkigt att en så driftig och klämkäck tös som Helena Wiktelius har hamnat i denna stolleorganisation. Min gissning är dock att hon, inom två år, har lämnat dårhuset ”Inova”.

Permalänk | Anmäl #2 Petrus Pettersson, 2010-04-16, 16:42

Hej Petrus!

I Sverige finns det i dagsläget cirka 60 inkubatorer. Av dem är 21 stycken utvalda som medlemmar i IBIP, som är ett nätverk av de starkaste inkubatorerna i landet.

Eftersom Inova är en av de 21 inkubatorer som är medlemmar i IBIP, har vi stora krav på oss. Vårt arbete följs noga upp, granskas och utvärderas av det statligt ägda bolaget Innovationsbron. Det är Innovationsbron som är ansvariga för IBIP-nätverket. Om Inova inte genererar goda resultat i form av nya arbetstillfällen och tillväxt, får vi heller inga fortsatta medel för att driva vår verksamhet. Det här är viktigt, och kraven motiverar oss i vårt arbete.

Du har en grundläggande poäng i att det är betydelsefullt att vi tydligt kan visa vilket resultat våra insatser genererar i. Inte bara mot våra finansiärer utan även mot allmänheten. Här kan vi alltid bli bättre!

Om du är nyfiken på att få veta hur många företag och arbetstillfällen som har skapats genom Inovas verksamhet, rekommenderar vi dig att gå och läsa vår årsredovisning för 2009. Där får du även information om de projekt vi driver och vilka områden vi har i fokus. Klicka på den här länken för att läsa den: http://www.inova.nu/media/pdf/arsredovisning2010.pdf.

Tveka inte att höra av dig till någon av våra medarbetare för att få en mer noggrann sammanställning av de resultat Inovas arbete genererar.

Med vänlig hälsning
Britt Lööv,
Verksamhetsledare Inova

Permalänk | Anmäl #3 Jenny Kvarnlöf, 2010-04-19, 12:26