Man kan inte bedöma alla högskolor efter samma mall

Ingen enskild satsning i Värmland torde ha varit så viktig för länets utveckling som tillblivelsen av Karlstads universitet och de investeringar som gjorts och de utbyggnader som har skett under de senaste 10-15 åren. Satsningarna har bidragit till framtidstro och säkerligen stärkt bilden av Värmland, till exempel visar omvärldsanalyser av "Värmland" i nationella medier att Karlstads universitet är något som sticker ut.

Inom inget annat politikområde kan man så tydligt avläsa effekterna av satsningar som just när det gäller satsningarna på högre utbildning och forskning - i form av fler studenter, fler forskare och mer forskning, fler personer med högre utbildning... Fortfarande finns det stora utmaningar i till exempel det tydliga könsmönster som gäller för olika typer av utbildningar och i det faktum att det är så pass många fler kvinnor än män som väljer högre utbildning. Satsningar på högre utbildning är i allra högsta grad investeringar för framtiden.

Universitet är något speciellt! De ingår på ett så självklart sätt i det globala perspektivet och de kännetecknas av en självständighet som är unik bland samhällsinstitutioner. Universiteten förändrar samhällen och driver på utvecklingen samtidigt som de också står för reflektion och eftertanke kring det som håller på att ske.

Samtidigt har alla universitet en regional och lokal hemvist och sådana sammanhang. I OECD:s projekt om den högre utbildningens betydelse och roll för den regionala utvecklingen har det tydligt visat sig att universiteten världen över brottas med frågan om vad som ligger i denna hemvist och detta sammanhang. Det finns allt tydligare förväntningar på att de aktivt samspelar med det omgivande samhället. Detta varierar dock från den plats där man finns till vad vi kan kalla världssamfundet.

Men inget universitet kan rimligen längre bortse från sitt lokala och regionala sammanhang. Det finns en utmaning för dem att sätta prägel på platsen där man finns. Samtidigt som platser och regioner är unika så rymmer de ofta - oavsett var i världen de finns - något universellt i samhälls- och livsproblematiken. Vi delar ofta oavsett var vi bor vår situation med många andra. Därför kan man studera viktiga "världsfrågor" också genom att - som i mitt fall - ägna Värmland uppmärksamhet.

Universitet är en självklar spjutspets mot framtiden. Universiteten är i någon mening själva sinnebilden av globalisering och det mångkulturella samhället. Ingen annan samhällsorganisation har troligen så många internationella kontakter och är på ett så självklart sätt en mångkulturell miljö vad gäller lärare, forskare och studenter som universitet. Det är viktigt med sådana ambitioner.

Det finns inom universitet således bilder av världen som är bredare och mer innehållsrika än de som vi flesta andra bär på eller har. Det ligger en utmaning för universitet att dela med sig av dessa, att få många fler av oss andra att förstå vad som händer där ute i världen och att saker och ting inte behöver vara som hos oss men ändå i någon mening fungera bra. Universitet kan hjälpa till med att sticka hål på nationella myter, öppna upp inte sällan allt för inneslutande och konserverande regionala identiteter och ompröva och ifrågasätta.

De stora frågorna och utmaningarna blir allt mer komplexa eller sammansatta. På samma sätt som ingen samhällsaktör längre ensam kan lösa någon stor samhällsfråga kan ingen institution eller disciplin inom universiteten ensamt ge svar på de stora samhällsproblemen om hållbar utveckling, klimatfrågan, demokrati och delaktighet, tekniken i mänsklighetens (och inte bara profitens) tjänst. Karlstads universitet i Värmland menar och visar att man som ungt universitet, och inte så stort sådant, är öppet för sådan mångvetenskaplig forskning. Karlstads universitet visar också på ett konkret och tydligt sätt att man vill delta och vara en viktig spelare i samhällslivet, ihop med näringslivet och offentligheten - inte minst genom det vi kallar för Värmlandsmodellen.

Värmlandsmodellen har utvecklats i samverkan mellan flera viktiga regionala aktörer de senaste åren. I större omfattning och på allvar startade det i samband med försvarsomställningen år 2004 när regeringen ställde totalt 50 miljoner kronor till Värmlands förfogande. Då arbetade jag som landshövding tillsammans med länets centrala aktörer fram ett innovationsprogram, som skulle komma till rätta med de sysselsättningsproblem som länet drabbades av efter försvarsnedläggningen.

Vad som sedan har hänt är att försvarsomställningen i Värmland har resulterat i en regional kraftsamling. Värmland har tagit upp kampen mot svag tillväxt och låg sysselsättning. Genom programmet satsar vi mot ekonomisk utveckling.

Att programmet har lyckats så bra beror inte minst på att den rätta grundförutsättning för en väl fungerande regional process redan fanns där. Det fanns en fungerande dialog mellan olika regionala organisationer och mellan näringsliv, akademi och offentlighet i Värmland. Dialogen har utgjort en mycket stark grund att bygga vidare på, för fortsatta satsningar och prioriteringar som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning i regionen.

En annan faktor som har varit viktig i sammanhanget är till exempel att det fanns ett regionalt tillväxtprogram att stå på och utgå ifrån.

Utifrån denna goda grund har vi skapat mötesplatser, kluster, innovativa miljöer eller kompetenscentra - kärt barn har många namn - där regionens olika aktörer nu samverkar och gör gemensamma prioriteringar. Den dialog och delaktighet som skapas är viktig för att prioriteringar sedan ska kunna omsättas i handling.

I Värmland har vi arbetat med olika typer av kunskapsunderlag för att analysera länets utveckling. Det har varit och är en viktig framgångsfaktor i utvecklingsarbetet. Och då handlar det inte bara om analysunderlag om utvecklingen i länet utan också om hur utvecklingen i andra delar av Sverige och världen påverkar Värmland. Detta för att både följa utvecklingen och ge inspel till nya prioriteringar och utvecklingssatsningar för att främja innovationskraften.

Den värmländska samverkansmodellen har visat sig ge goda resultat för både tillväxt och konkurrenskraft. Det vet vi eftersom vi sedan några år tillbaka mäter dess effekter. Fler jobb, ökad försäljning och nya produkter är några av de konkreta och rakt igenom positiva resultat som uppvisats. I den senaste mätningen uppger till exempel 31 procent av de 315 undersökta företagen att modellen bidragit till ökad försäljning och 75 procent att den bidragit till att man utvecklat nya produkter och tjänster. Vidare intygar var femte företag att forskning och utvecklingssamarbetet med Karlstads universitet har ökat och konkretiserats.

Värt att notera är också att företagen i Värmland som ingår i klustren inom papper och massa, förpackning, IT samt stål och verkstad sammanlagt har mer än 30 000 anställda. Dessa bidrar med mer än 25 miljarder kronor till Sveriges exportnetto. En annan sifferexercis visar att 3 procent av Sveriges befolkning bor i Värmland. Men hela 12 procent av rikets BNP genereras i Värmland.

Nu är det naturligtvis inte bara inom de ovan nämnda branscherna som Karlstads universitet samspelar med andra aktörer i länet, det finns också fler, ack så viktiga, satsningar: CTF (Centrum för tjänsteforskning) är ett mycket gott exempel, Cerut (Centrum för forskning om regional utveckling) är ett annat och CCS (Centrum för klimat och säkerhet) är ett tredje.

Det springer också upp nya innovativa miljöer med delvis nya profiler ur de redan existerande klustren. Och det är ju ett exempel på hur vi i Värmland tar hand om förnyelse och förändring. Ur papper och massa-klustret har förpackningskluster som The Packaging Arena och The Packaging Greenhouse växt fram. Och på energieffektiviseringsområdet har The Energy Square växt fram. Denna förnyelse och utveckling har dessutom skett i nära samarbete med flera internationella samarbetspartners. En öppenhet och anpassningsbarhet för nya förutsättningar är - en förutsättning.

Jag menar att Sverige behöver moderna universitet, som Karlstads universitet. Med det menar jag inte att andra universitet är omoderna. Mindre och yngre universitet har svårt att hävda sig på samma premisser som de stora, gamla lärosätena. De yngre och mindre har ett annat sätt att jobba och verka och bör värderas utifrån det. Det måste finnas plats för båda typer av universitet. Det ena ska inte utesluta det andra och alla universitet behöver inte se ut på ett sätt.

Med det kommer vi också in på finansiering av forskning och utbildning. Även här måste det finnas utrymme för olika typer av lösningar beroende på förutsättningar. En mall passar inte när premisserna är olika.

Universiteten bör få tydliga ekonomiska incitament för att arbeta med tillämpning av såväl egna som det globala forskarsamhällets resultat. Av de 30 miljarder som årligen används för forskning används idag bara 200 miljoner för att skapa tillämpning.

Jag tror på universitet som är bra på den så kallade tredje uppgiften, alltså tillämpning av forskning. Men det handlar mer om arbetssätt än om uppgift. Och med långsiktiga ekonomiska incitament kan universitet i samverkan med klusterorganisationer och offentliga aktörer utveckla regionala innovationssystem där forskning framtagen i global konkurrens och med ett lokalt och regionalt engagemang tillämpas och kommersialiseras.

Ett universitet där diskussion om balansakten mellan vetenskaplig integritet och fullgörande av den tredje uppgiften är i ständigt fokus ger en hög grad av medvetande om kunskapens betydelse för en regions utveckling - ett lands utveckling.

Mot denna bakgrund bör regeringen noggrant pröva resursfördelningsmodeller och samverkanskriterier så att de ses i en helhet och inte missgynnar de nya universiteten. Det skulle skada svensk forskning och tillväxt.

Eva Eriksson (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/21010

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Att 12 % av rikets BNP genereras i Värmland, med ungefär 3 % av befolkningen, skulle kunna vara en värmländsk skröna som landshövdingen har gått på. Eller är det en historia från ett troll om skogens gröna guld? Siffran per invånare i Värmland ligger faktiskt under genomsnittet.

http://www.scb.se/Pages/PressRelease____153935.aspx

Ytterligare ett viktigt utvecklingscenter kan nämnas. De västra delarna av länet håller på att omvandlas till ett Cesno (Centrum för shoppande norrmän).

Permalänk | Anmäl #1 Urban Persson, 2010-04-14, 09:42

Hur mycket och vilken typ av forskning bedrivs i Karlstad ?
(Cesno var jäkligt kul ....)

Permalänk | Anmäl #2 erik satir, 2010-04-15, 15:58