Inte sant att små högskolor stjäl resurser

Den kraftiga utbyggnaden av den högre utbildningen som skett under de senaste decennierna hade inte varit möjlig utan de nya högskolorna. De gamla universiteten hade inte klarat en sådan volymökning och inte heller kunnat erbjuda de ofta mer specialiserade utbildningar som högskolorna bidragit med.

Tillkomsten av de nya högskolorna har också inneburit att rekryteringen till den högre utbildningen breddats. Grupper har kommit till som inte haft studier vid de stora universiteten som alternativ.

De unga högskolorna har ofta ett mycket nära förhållande till det omgivande samhället, vilket avspeglar sig i både forskning och utbildning. Högskolan i Borås har till exempel väl utvecklad textilforskning. Ingenjörsutbildningen med inriktning mot elkraft vid Högskolan Väst i Trollhättan utsågs i förra veckan till landets bästa av branschorganisationen Teknikföretagen. Vattenfall som bildades i Trollhättan för cirka 100 år sedan har fortfarande en stor verksamhet kvar i staden. Högskolan Dalarna är en kompetensbas för stålindustrin som är stor i regionen. Listan över högskolor som präglas av det lokala samhället kan göras betydligt längre.

Detta är mycket positivt för kunskapsutvecklingen i vårt land. Många företag har fått en skräddarsydd kompetensförsörjning som sannolikt uteblivit utan de unga högskolorna.

De nya högskolorna anklagas ofta för "stjäla" forskningsmedel från de stora universiteten. Det är inte sant. Mellan 90 och 95 procent av forskningsanslagen går till universiteten. Utvecklingen går också mot ökat samarbete mellan universitet och högskolor. Och här finns inte bara vinnarna bland de nya högskolorna. Även de äldre kan dra nytta av det nytänkande som de unga kan bidra med.

Inom SUHF känner vi stort ansvar för det framtida högskolelandskapet. Basen måste vara kvalitet för alla lärosäten oavsett storlek.

Pam Fredman (1 artiklar)

Anmäl